Biografi

Floderus, släkt, härstammande från kronolandbon Jöns Persson (1640–1702) i Höreda, Lekeryds sn (Jönk), vars son Per Jönsson kallade sig Petrus F, enligt en uppgift från 1759 efter »Floda i Malmbäcks sn». Då detta ej kunnat identifieras, har man i stället sökt släktens ursprung i Floryd i samma sn (Jönk). Petrus F (1683–1741) blev fil mag i Uppsala 1713, konsistorienotarie i Växjö 1714, lektor där 1720, kyrkoherde i Skatelöv 1726 samt prost 1732. Med sin första hustru (g 1717) Helena Catharina Cavallia (f 1728), dotter till biskop Olaus Cavallius i Växjö, hade han flera barn. Äldste sonen Olof F (1720–89) blev fil mag i Uppsala 1743 och rektor för Växjö skola 1763.

Från Olof F:s bror Johan(nes) F (F 1), professor i grekiska vid Uppsala universitet, härstammar släktens nu levande grenar. En son till honom var Matthias F (1766–1822), som blev fil mag (ultimus) i Uppsala 1788, docent i grekiska 1789 och akademie adjunkt i grekiska och hebreiska 1790. Prästvigd 1791 blev M F 1796 konsistorienotarie och 1797 kyrkoherde i Rasbo och Kil i ärkestiftet (tilltr 1799) och prost 1799. Han blev teol dr 1809 och var historiograf vid K M:ts orden 1812. M F var umgängesvän till den litterate greve Claes A Fleming på Lydinge (se s 164). Han korresponderade 1782–1811 med Gjörwell (korresp i KB) och nedskrev 1809 intressanta karakteristiker av professorerna i Uppsala (tr i PHT 1922). Han ägde bl a Halmbyboda säteri i Funbo sn.

Av prosten M F:s barn var Gustav F (1797–1822) den äldste. Han har efterlämnat dagboksanteckningar för 1813 och åren 1818–22, som tillhör släkten. Den unge G F hade litterära ambitioner. Han studerade i Uppsala och tog 1816 kameralexamen. Han utgav de bekanta »Handlingar hörande till Carl XII:s historia» (1–2, 1819–20, 3–4, utgivna postumt 1824–26). De omfattar bl a taffeltäckaren J D Hultmans anteckningar om Karl XII, handlingar rörande Sven Lagerbergs beskickningar, en översättning av F E v Fabrices skildring av konungen i Turkiet, m m. Själv gick Gustav F bort tidigt, endast 25 år gammal.

Gustav F:s bror Uno F (1804–74), av en sonson kallad »den store familjefadern» – han hade 10 barn i sitt första och 9 i sitt andra gifte – studerade också i Uppsala. Han ägnade sig sedan åt lantbruk och övertog 1824 det av fadern 1815 inköpta säteriet Halmbyboda i Funbo, som sedan övergick till hans måg, den berömde Enköpingsdoktorn Ernst Westerlund. Själv var Uno F landstingsman och politiskt intresserad (reformvänlig). Av sönerna i U F:s första gifte med Erika Wilhelmina Théel var Ali F (1827–77) läroverkslärare i naturvetenskap, sedan lektor i Falun i teologi, grekiska och hebreiska och från 1874 (tilltr 1876) kyrkoherde i Färlöv och N Strö (Krist). Han var botaniskt intresserad. Ali F:s broder var stadsläkaren i Nora, med lic och kir mag Björn Matthias F (1830–82). Ännu en broder var släktens mest bekante man, rektorn i Uppsala fil dr Manfred Mustafa F (F 2), känd skolman och botanist. Av barnen i Uno F:s andra gifte märkes stadsläkaren i Enköping Thore F (1853–1935).

Stadsläkaren Björn M F (se ovan) var fader till lektorn i biologi och kemi i Västerås Oskar Matthias (Matts) F (F 4). Dennes son var antikvarien i riksantikvarieämbetet fil lic Per Erik Gustaf F (1902–55). Erik F ledde 1925 tillsammans med Holger Arbman grävningar i Sigtuna, varigenom det äldsta Sigtunas utbredning och topografi kunde bestämmas. Han ordnade även samlingarna i Sigtuna fornhem. Han deltog 1930 i grävningarna i Hedeby i Slesvig. År 1941 lämnade han i »Sigtuna, Sveriges äldsta medeltidsstad» en sammanfattning av Sigtunaforskningens dåvarande ståndpunkt. Son till Manfred Mustafa F (F 2) var överläkaren med dr Björn Gustaf Oscar F (F 3), även känd botanist. Dennes bror var översten Simon Erik Tycho F (1873–1949). Bådas släktgrenar fortlever.

Författare

Bengt Hildebrand

Källor och litteratur

Källor o litt: C Annerstedt, UU:s hist, 3: 1–2 (1913–14); H Arbraan, Erik F (Fornv 1955); G Carlquist, Prosten Matthias F:s teckning av Uppsalaprofessorerna 1809 (PHT 1922); E Floderus, Excellensen på Lydinge (Uppland 1945); M Floderus, Släkten F genom elva generationer. En krönika (stencil, 1936); Lärarmatr 1922 (1923); Sv släktkal 14, 1950; G Virdestam, Växjö stifts herdam, 2 (1927); P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894), s 164 f, 248 ff; S Ödmann, Hågkomster från hembygden o skolan (Sv bygder. Småland, 1, 1918); Örnberg 8, 1892.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Floderus, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14241, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14241
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Floderus, släkt, urn:sbl:14241, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-19.