Meriter

1 Fordell, Hans, son till fogden o landsköpmannen Knut F, f i början av 1500-talet, levde 1574 (RR 20/5), var d 9 jan 1575 (RR). Länsman i Pedersöre (Öb), fogde i Ångermanland o Medelpad 30 maj 1551–1552, häradshövding i Österbotten 30 maj 1551–1554, 1556, 1558, 1561, lagläsare där 1562, kronans skinnuppköpare i Jämtland o Bottnen, borgare i Sthlm några år omkr 1560, redovisare för Korsholms län 1567–68, fogde för sju socknar i Österbotten 1568–70.

G m en dtr till lappfogden Olov Anundsson.

Biografi

I likhet med fadern, brodern Lars och svärfadern Olov Anundsson bedrev F en betydande handel. Den har från Jämtland och Norrbotten över Sthlm sträckt sig till utlandet. Enligt handelsordinantian krävdes härför att F ägde burskap i Sthlm. Han uppfördes i stadens skottebok för 1559 (konceptlängd) under södra kvarteret och var då befriad från »skottet». Under 1560-talet innehade han efter sin faster Anna, änka efter köpmannen Raumo Jöns, ett förnämligt hus vid Österlånggatan (östra kv), vilket emellertid såldes 1564. Hans burskap i Sthlm var knappast mer än formellt.

F:s offentliga värv gynnade hans handelsverksamhet. F:s handel över Sthlm var betydande. I tullängden för 1558 upptas han bland Sthlms borgare och sålde då stora kvantiteter gråverk och tran till tyska köpmän i Sthlm. År 1559 exporterade han själv tran och järn, främst till Danzig, för 9 556 marks värde. Hans förekomst i tullängderna är dock sporadisk. I 1560 års köpenskapsordning för Sthlm står han upptagen som nr 1 bland handlande med smör, tran, späck, fisk och hudar. Till Sthlm levererade han tjära, till den kungliga kammaren skinnvaror och hemförde salt i retur. Koppar utförde han till Jämtland i utbyte mot viltvaror. I dec 1561 fick F rätt att handla i Sthlm och annorstädes i riket utom på förbjudna orter, fri från borgläger och stadens tunga. Vad han tillhandlade sig i Norrbotten ägde han inte föra till främmande orter, förrän det upptecknats i Sthlmstullen, men tullnärerna tillhöils att ej av avund uppehålla varorna. För detta borde F årligen betala den betydande summan 100 ungerska gyllen, däri också utskylderna från fädernegården Pinnonäs skulle vara inräknade. De av Hans Larsson (Björnram) 1562 framförda grava beskyllningarna mot F:s och hans fränders framfart och förvaltning synes ej allvarligt ha rubbat kungamaktens förtroende för eller behov av samarbete med F. Ett k brev 26 febr 1563, som ålade F liksom hans bror Lars att flytta till Sthlm eller Viborg, blev utan påföljd. I stället erhöll F uppdraget att för kronans räkning skaffa sjöfolk och fetalier från Öster- och Västerbotten.

F:s med tiden allt större förmögenhet tillät honom att uppträda som långivare åt kronan. Både under Erik XIV:s och Johan III:s tid har han enligt sonens trovärdiga uppgift försträckt medel till skeppsutredning m m. År 1570 hade. han i kontanter levererat penningar till ett värde av 10 000 mk, vartill kom 40 mk lödigt silver. Som säkerhet lovades honom frihet för halva länsmansräntan i Pedersöre och Karleby samt kyrkotionden i dessa båda socknar. Dessa förmåner innehade han 1571, men 1572 återkallades räntan, F tog likväl med våld ut spannmål för 1572 och delvis för 1573. Detta hade tydligen samband med en överenskommelse om en försträckning till kronan på ej mindre än 5 000 dlr. F ansåg sig ha rätt att fortfarande uppbära spannmålsräntan i Pedersöre. Kort efter det överenskommelsen gjorts, har F avlidit.

En särpräglad bana hade avslutats. Den betingades av de för enskilda kapitalstarka företagare gynnsamma förhållandena i en landsända, som saknade städer men ej handelsprodukter och som utmärktes av en expanderande befolkning. Som fogde, köpman och kronoentreprenör i krigstid har F förstått att utnyttja situationen, och statsledningen har nödgats finna sig i F:s åtgärder, så talrika klagomålen från olika håll än var och så mycket F:s handel än stred mot tidens handelsprinciper.

Författare

Eric Anthoni

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, RA; Sthlms skotteböcker 1545–61, Sthlms ämbetsbok 1561, s 139, SSA; Tull o accis, Sthlm, 1558–59, KA. – P J Bergius, Inträdes-tal om Sthlm för 200 år sen o Sthlm nu för tiden .. . (1758), s 26; GIR 1550–60 (1903–16); HArk, 10, 1889, s 397–400 (Hans Larsson Björnrams berättelse) ; R Hausen, Bidr till Finlands hist, 4 (1912); STb 1553–67 (1939), 1576–78 (1943). – J A Almquist, Lokalf, 2 (1919–22), 4 (1922–23); E Anthoni, Släkten F o dess släktförbindelser (FHT 1963); Y Blomstedt, Laamannin- ja kihlakunnantuomarin-virkojen läänittäminen ja hoito suomessa 1500- ja 1600-luvuilla (1958); H Forssell, Sveriges inre hist från Gustaf den förste, 2 (1875), s 68 f; K E F Ignatius, Bidr till Södra Österbottens äldre hist (1861); Yrjö Koskinen, Nuijasota, sen syyt ja tapaukset (3:e uppl; 1929); B Lager, Lille Jöns Andersson, en storköpman i 1500-talets Sthlm (PHT 1964), s 59 f; A Luukko, Pohjois-Pohjanmaan ja Lapin historia, 2 (1954); J Nordlander, Några konungens fogdar under 1500-talet (1933); I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1941), s 93; A Söderhjelm, Jakobstads hist, 1 (1907), 3 (1914).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Fordell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14316
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Fordell, urn:sbl:14316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2024-04-24.