Anders Fornander

Född:1820-12-12 – Hulterstads församling, Kalmar län
Död:1903-11-04 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Målare, Skulptör, Uppfinnare, Kemist, Mineralog


Band 16 (1964-1966), sida 280.

Meriter

Fornander, Anders (dp Andreas, skrev själv alltid Anders), f 12 dec 1820 i Hulterstads sn (Kalm), d 4 nov 1903 i Sthlm (Ad Fredr). Föräldrar: bonden, sedermera matrosen Jöns Larsson (i sin bouppteckn kallad F) o Katarina Jonsdtr (litteraturuppg, att hans far var den till den kända släkten F hörande kaptenlöjtnanten Olov F stämmer ej med kyrkböckerna). Elev vid Konst-akad 1844, agrée där 19 mars 1853, kallade sig fr o m hösten 1862 i mantalsuppg: na professor, ehuru med uttryckligt framhållande av att han saknade anställning och icke uppbar lön. Verksam som målare, skulptör, mineralog, uppfinnare, kemist, »naturläkare».

G 1) 27 nov 1860 (—24 nov 1876) i Sthlm (Södertälje lysnings- o vigselbok) m landskapsmålarinnan Sigrid Charlotta Retzelius, f 23 jan 1839 i Sthlm (Nik), 1888 omg Schwalbe, d 12 febr 1929 i Sthlm (Osc), dtr till l:e exp:sekreteraren Carl Johan R o Eva Charlotta Tisell; 2) 18 april 1892 i Sthlm (Ad Fredr) m Anna Christina Andersdtr, f 13 dec 1862 i Kristvalla (Kalm), 1910 omg Linden, f 28 april 1944 i Sthlm (Gustaf Vasa), dtr till arbetaren Anders Carlsson o Christina Sophia Nilsdtr.

Biografi

F visade tidigt sina konstnärliga anlag. I Växjö, dit han flyttat med sin mor omkring 1835, annonserade han vid 20 års ålder i länstidningen (6 nov 1840), att han rekommenderade sig som porträttmålare och ämnade öppna en konstskola i staden. Senare var han verksam i Jönköping. Hans huvudlärare vid Konstakademin var skulptören C G Qvarnström och målarna J G Sandberg och J M Stäck. Flera utmärkelser tillföll F 1845—49, bl a Ribbingska medaljen (för en lejonskulptur) samt lovord och penningbelöning. Under sin akademitid var F verksam inom olika konstnärssammanslutningar, framför allt inom Sveriges allmänna konstförening och det 1846—54 existerande Konstnärsgillet, där han kunde avyttra sina arbeten; inom sistnämnda förening var han huvudman för artisterna 1850—51. En betydelsefull utlandsresa fick han göra 1851, då han med statsbidrag besökte den stora världsutställningen i London. Här studerade han inte bara konst utan också naturvetenskap, mineralogi, kemi och teknik. Samtidigt med målning och skulptur sysslade han under 1860-talet med uppfinningar, mekanik, malmprospektering o dyl, som så småningom gav honom bättre inkomster än konsten. År 1862 förevisade han för Karl XV en modell av ett marinfartyg (»sköldfartyg») jämte ritningar till detta och s å konstruerade han en elektrokompass för malmletning, med vilken han undersökte fyndigheter i olika delar av landet. År 1864 startade F Teknologiska Grufvebyrån i Sthlm, vilken dock endast ägde bestånd något år. Troligen var det i sammanhang med denna verksamhet som han »annonserade sig som professor i teknologi» (Mandelgren; även Carlander uppger professorstiteln vara självtagen). I sin broschyr »Om nya malmupptäckter och tankar om Sveriges skattkammare m m» ger F en förteckning på av honom analyserade malmer på tidigare okända platser och säger sig ha sysslat med malmupptäckter i 26 år, dvs från 19 års ålder. Nu ansåg han sig fullärd, icke blott som mineralog och geodet, utan han åtog sig även att planera och bygga fabriker, särskilt för tjärbränning, terpen-tinberedning och sodaframställning m m. År 1865 erhöll han jämte ingenjör G H A v Düben kommerskollegiets patent för tolv år på en ny konstruktion av järnvägssnöplogar.

I Sthlm (Kungsträdgården) hölls 1866 den första större skandinaviska utställningen av industriprodukter, konst och konsthantverk. Den framsynte F ordnade en egen exposition alldeles i närheten, i det då nybyggda, ståtliga hörnhuset Arsenalsgatan 2 A — Berzelii park (nuvarande Bukowski). F:s katalog, som är unik ur flera synpunkter, visar vinsterna i det första svenska konstlotteriet av privat natur. Av egna konstverk utställde han 27 oljemålningar och 63 skulpturer och dessutom en stor samling mineralier, av honom uppstoppade fåglar (han var skicklig skytt) såsom en kungsöm tagen levande i Sthlms skärgård, en del »objets trouvées» och slutligen en stor samling uppfinningar, t ex en dubbelbössa, en lodbössa, en studsare, lockpipor för villebråd, skidor, en snöplog för järnvägar, »brandkulor» (med en sådan dödade han en springval på Nordsjön 1851), meridianglob och bordsskivor av glas för skol- och laboratoriebruk, ångapparatei för kemiska laboratorier osv.

Först vid denna utställning fick allmänheten en samlad bild av F:s konstnärskap. Redan under sin Lapplands- och Norgeresa 1850 målade F motiv såsom »Fjället Snöhättan i Norge», »Solnedgång i Norrland», »Seglare i månsken» och »Fors i norra Sverige», påminnande om Marcus Larsson men saknande dennes penselbrio. I likhet med G A Fahlgren målade F gärna idylliska partier och utsikter i Sthlms skärgård, ofta med segelfartyg och hjulångare, ibland med figurstaffage. Hans djurmålningar är grundade på ett uppmärksamt studium av djurens uppträdande i naturen. Mest känd blev F som skulptör, i början i övervägande nyantik stil. Snart utbildade han en personlig, naturalistisk stil av en viss naiv hållning, dock strängt realistisk i detaljerna, särskilt i djurgrupper av terrakotta eller bränd lera. Hans djurbilder är hans mest personliga insats i svensk konsthistoria; där är han vid sidan av K Zoll en direkt föregångare till de något senare J G v Holst och Bruno Liljefors. Uppslaget till sina i formatet oftast obetydliga djurgrupper (i regel förvarade under glaskupa) fick han från fransmannen Pierre Jules Méne. Bland F:s motiv kan nämnas »Hjortjakt», »Dalkarl i strid med varg», »Orrlek», »Två hundar som slåss», »Fågelhund vaktar på hare» och »Lodjur i strid». Av F:s skulpturer har två blivit särskilt uppmärksammade: hans förslag 1864 till ryttar- staty över Karl XII, som då ännu saknade staty i Sthlm, och det s k finska lejonet. Den förstnämnda kompositionen visade Karl XII ridande i fyrsprång med hästens fyra fötter svävande i luften över en rysk officer och en rysk soldat. Dessa liggande mansfigurer kunde trots sitt läge understödja gruppen. Det finska lejonet var ett förslag i gips till ett monument på Luolais exercisplats utanför Tavastehus i Finland, vilket skulle föreviga tsar Alexander II :s besök där 1863. Som konstnär gav F i ungdomen mycket stora förhoppningar, vilka blott infriades till en mindre del. Främst berodde detta på hans mångsyssleri inom en rad olika områden, där hans sökande och oroliga ande drev honom att verka.

Det enda i naturen resta monumentet av F:s hand är — betecknande för hans självkänsla — en minnessten, som han själv reste 1873 på Hindersön i Luleå skärgård, med inskriften: »A Fornander af arbetarne 1873». F var 1873—74 ledare, för ett 30-tal arbetare under Törefors Sågverks ab, som bröt järnmalm på nämnda ö i den s k Carlsgruvan. Han praktiserade därefter som kemist och »naturläkare» i Sthlm, där han lät tillverka och till allmänheten försälja bl a en hårväxtbalsam. Visserligen fälldes han 1883 av polisdomstolen för olovligt utövande, av läkekonsten och för olovlig försäljning av läkemedel, men rörelsen synes ha fortsatt under 1880- och 90-talen till hans ekonomiska favör. Han köpte det ståtliga huset Observatoriegatan 3 och blev en populär hyresvärd. Personligen gjorde han reklam för sitt hårväxtmedel genom att promenera utan hatt på Sthlms gator och låta sitt långa, lockiga, mittbenade hår fritt falla ned över axlarna.

F är representerad i Nat:mus med djurskulpturen »Rådjur» i gipsmodell. I Kalmar mus finnes skulpturer, oljemålningar, två skissböcker, brev, handlingar etc av F, det mesta gåvor av byrådir Edvard E Sjöfält. I detta museum finnes även F:s ståtliga självporträtt 1865, där man ser honom i arbete med en skulptur. I Naturhist riksmus finns av F samlade malmer, mineral, meteoriter, fossil o dyl, särskilt mineral från Norrbotten. Även i Statens etnografiska mus finns några föremål samlade av F. I Musikhist mus, Sthlm. förvaras hans flöit med 10 klaffar.

Författare

Sixten Rönnow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Fragment av F:s arkiv hos E E Sjöfält, Sthlm, liksom även korrespondens ang donationer till olika institutioner av F:s efterlämnade samlingar.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om nya malmupptäckter och tankar om Sveriges skattkammare m. m. Sthlm 1865. 14 s. — Förteckning på taflor, ritningar, skulpturarbeten, naturvetenskapliga föremål, instrumenter, modeller, nya uppfinningar, m. m. samt en geognostisk samling af svenska malmer och nyttiga mineralier från nästan alla nyfynd i riket, som förevisas år 1866 på A. Fornanders exposition i Stockholm . . . Sthlm 1866. 24, 26 s. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Namnreg till patent medd af kommerskoll 1835—85, Medicinalstyr:s matr över kvacksalvare, RA; N Mandelgrens anteckna, KB; mantalsuppgifter 1863, Sthlms fabriksfören :s prot 1851, K F Werners klipp-saml, SSA; N Kristersens Bildkonstnärer i Sverige, Nat:mus; G M Carlander, Sv konstnärer, Nord mus; prot 1853, Konst-akad. — G Granström, A F (SvD 26 febr 1964); E Hultmark, K Akad:s för de fria konsterna utställn:r 1794—1887 (1935); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission (1953); A Moberg, 100 år i Norrbotten (1961); G Nordensvan, Sveriges allm konst-fören 1832—1932 (1932); SKL 2 (1953); SMoK 2 (1944); F U Wrangel, Blasiehol-men o dess inbyggare (1914).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Fornander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14323, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14323
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Fornander, urn:sbl:14323, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se