S G Edvin Fornander

Född:1883-07-08 – Mönsterås församling, Kalmar län
Död:1951-09-27 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Metallurg, Bergsingenjör


Band 16 (1964-1966), sida 286.

Meriter

3 Fornander, Sven Gustaf Edvin, bror till F 2, f 8 juli 1883 i Mönsterås, d 27 sept 1951 i Sthlm (Engelbr). Mogenhetsex vid h real-lärov på Norrmalm i Sthlm 1903, bergsingenjörsex vid Tekn högskolan 1907, anst vid Höganäs-Billesholms ab 1908—09, assistent till övering J A Brinell vid Jernkontoret 1909, ing vid Jernkontorets försöksverk i Trollhättan 1909—11, avdelningsing för masugnar, bessemer- o martinverk vid Uddeholms ab:s anläggn:r i Hagfors 1911—18, ing vid Jernkontoret 1917—18, chefsmetallurg vid Sandvikens Jernverks ab 1918—29, platschef o övering vid Hagfors Bruk 1929— 34, tekn dir för Uddeholms samtl järnverk, Hagfors, Munkfors, Nykroppa, Storfors o Blombacka 1934—48, konsulterande verksamhet i Sthlm 1948—51. — RVO 1939; RNO 1946.

G 29 jan 1913 i Färnebo m Nanna Albertina Bergström, f 1 nov 1889 i Färnebo (Värml), d 3 mars 1958 i Sthlm (Engelbr), dtr till brukspatronen Albert B o Maria Dahl.

Biografi

Edvin F fick 1909 arbete hos den framstående stålforskaren J A Brinell, som då var överingenjör vid Jernkontoret. Vid den tidpunkten hade uppfinnartrion A Grönvall, A Lindblad och O Stålhane konstruerat en ny elektrisk masugn, som var speciellt lämpad för träkolsdrift. Jernkontoret beslöt bygga en försöksugn enligt den nya principen vid Trollhättan, och F blev anställd som driftsingenjör vid försöksverket.

År 1911 anställdes F av Uddeholms ab. Under sju år var han avdelningschef för hyttor, bessemer- och martinverk, och i samarbete med Uddeholms elektroingenjör Filip Freden byggde han den första av de fem elektriska masugnar, som så småningom uppfördes vid Hagfors. Han lämnade därefter Uddeholm för att arbeta som assistent till Jernkontorets dåvarande överingenjör Axel Wahlberg.

Vid krigets slut fick F anställning som chefsmetallurg vid Sandviken. Bl a arbetade han på utvecklingen av direkt järnframställning. När Jernkontoret uppförde en mindre försöksugn för tillverkning av järnsvamp enligt Wibergs metod vid Sandviken deltog han med iver i försöksarbetet. Det skulle visserligen behövas ett andra världskrig, innan denna metod slog igenom, men F skulle till sin glädje få uppleva att järnsvampsugnar uppfördes eller planerades vid ett flertal svenska kvalitetsbruk, däribland Sandviken och Uddeholm.

Under Sandvikstiden hade F skapat sig ett namn som en av Sveriges främsta metallurger. Det var därför naturligt, att han vid professor J A Lefflers frånfälle 1929 fick en förfrågan från Tekniska högskolan om han var intresserad av att bli kallad till professor i järnets metallurgi. Han valde emellertid att återvända till Uddeholm, där han kom att göra sin mest bestående insats. F anställdes som platschef vid Hagfors Bruk 1929 och blev efter fem år direktör för Uddeholms samtliga järnverk. Han planerade och genomförde en mångfald moderniseringar och nyanläggningar. De två största objekten var Munkfors kallvalsverk, som i samband med en genomgripande, modernisering till största delen flyttades från den trånga Laxön i Klarälven till en lämplig plats ovanför älvstranden, samt Storfors, som helt måste ombyggas efter en eldsvåda.

Från år 1929 till pensionsåldern 1948 var F ordförande i Jernkontorets forskningsutskott för metallurgiska frågor. Hans vetenskapliga intresse, stora kunnighet och mångsidiga erfarenheter gjorde honom särskilt lämpad för denna post, och under hans ordförandetid startades och genomfördes en mängd forskningsuppgifter av stor betydelse för svensk järnhantering. Han gav sig även tid att skriva en rad värdefulla uppsatser, som publicerats i olika tekniska tidskrifter.

Författare

Magnus Tigerschiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om afsvafling i elektriska ugnar (Bihang t. JKA, 10, 1909, Sthlm, s. 291—296). — Tillverkning av elektrotack-järn (Värmländska bergsmannaföreningens annaler, 1913, Göteborg, s. 36—46). — Bidrag till frågan om fosforns och svaflets förhållande i elektrisk masugn (ibid., 1914, s. 103—108), — Bidrag till den sura martinprocessens metallurgi (JKA, [99,] N.S. 70, 1915, Sthlm, s. 51—70, 13 pl.). — Möjligheten att fylla skeppsbyggeriernas ökade be-hof af järn och stål genom inhemsk tillverkning (TT, årg. 48, Sthlm 1918, Kemi och bergsv., s. 80—82). [Äv. i:] G. Hammar & E. F., Skeppsbyggnadsindustrien i Sverige, Sthlm 1918, s. 27—36. — En studie rörande röstning av järnmalmer (JKA, 104, N.S. 75, 1920, s. 195—231). — En del utländska standardiseringsåtgärder för klassificering av stål (TT, 53, 1923, Allm. avd., s. 349—351). — Direkta järnframställningsmetoder, en översikt (Värmländska bergsmannaföreningens annaler, 1923, s. 49—86). [Äv. separat, Filipstad 1924.] — Avsättningsmöjligheter för den svenska järnmalmssligen (Tekniska diskussionsmötet i Jernkontoret den 31 maj 1924, JKA 108, N.S. 79, 1924, Upps., [specialhäfte,] s. 11—35). [Äv. separat.] — Den industriella standardiseringen under år 1928 (TT, 59, 1929, Mekanik, s. 125—127). — Aktuella problem inom svensk tackjärnstillverkning och järnframställning (JKA, 123, N.S. 94, 1939, s. 337—352). [Äv. separat.] — Smärre inlägg i Värmländska bergsmannaföreningens annaler fr. 1908 och i JKA fr. 1918.

Källor och litteratur

Källor o litt: Ingvar Andersson, Uddeholms hist (1960); N Danielsen, E F (Dödsrunor utg av S:te örjens Gille, Saml 19, 1952); G Indebetou, Bergsskolans i Filipstad elever 1830—1930 (1931); Sv teknologfören 1861—1936, 1—2 (1937). — Nekr i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S G Edvin Fornander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Tigerschiöld), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14325
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S G Edvin Fornander, urn:sbl:14325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Tigerschiöld), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se