Meriter

Forsberg, Fredrik, f 10 juli 1856 i Folkesbacka, Sundborns sn (Kopp), d 17 juni 1942 i Sandviken (enl Munktorps dödbok). Moder: Stina Forsberg. Elev vid Falu lärov vt 1868–16 okt 1873, åtnjöt gratis privatundervisning av mag O W Wahlin i Falun 1873–74, elev vid K teknolog inst 15 sept 1874, utex 10 juni 1877 från avd för maskinbyggnadskonst o mekanisk teknologi, ritare vid Göranssons mek verkstad, Sthlm, 1877, arbetade vid flottans mek verkstad, Sthlm, 1877–78, ritare o konstruktör vid Sandvikens Jernverk 1878–85, föreståndare för tråddrageriavd där 1885–1916, styr:led i See Fabriks ab 1895–1936, styr:ordf från 1925, styr:led i The Athenia Steel Co 1902–22. GM vid internationella utst i Liège 1905, RVO 1917.

G 22 dec 1890 i Högbo sn (nu Sandviken) m Elin Kristina Bergman, f 17 mars 1863 i Tydje sn (Älvsb), d 6 jan 1950 i Munktorp (Vm), dtr till arrendatorn Carl Fredrik B o Anna Lena Johannesdtr.

Biografi

Då F kom till Sandvikens Jernverk befann sig detta i en viktig omställningsperiod. Fabrikationen var från början inriktad på grova smiden samt tyres (ringar till järnvägsvagnshjul); båda varuslagen kan räknas som tyngre, föga förädlade stålprodukter. Men man fann av flera skäl lämpligt att utöka tillverkningsprogrammet med lättare produkter, vilkas förädling hade drivits längre. Början hade gjorts med tillverkning av dragen tråd 1877 och med en något trevande tillverkning av paragon (U-formad tråd för paraplyspröt). Kallvalsning av bandstål togs upp 1883 i fransktillverkade valsverk, som dock snart måste överges såsom för svaga för kallvalsning av stål; de ersattes med i Sandviken konstruerade och byggda valsverk. När kallvalsning av bandstål började i Sandviken var den största bredd man kunde valsa och härda omkring 2 1/2 tum. Under F:s chefstid ökades valsverkens dimensioner så att största bredden 1916 var 16 tum. Många nya varor upptogs på programmet, t ex stål för grova bandsågar och ståltransportband. Årstillverkningen i tråddrageri och kallvalsverk steg under F:s chefstid från knappt 500 ton till 7 000 ton. F kom att göra en stor insats för utvecklingen på dessa områden. Särskilt kan nämnas hans patentskyddade konstruktioner av kontinuerliga varmvalsverk för valsning av rund valstråd till platt tråd, vilken tjänade som utgångsmaterial för tillverkning av paragon och fjäderstål till korsettfjädrar, fjädrar till klockor, leksaker osv.

Före 1895 exporterades Sandvikens hela tillverkning av paragon för att utomlands hopsättas till paraplyställningar och lackeras. Sveriges behov av sådana importerades. F ansåg detta vara en onödig omgång, och samma år startade han See Fabriks ab i Sandviken för att tillverka paraplyställningar av paragon från Sandvikens Jernverk. Det egendomliga firmanamnet kommer av den byallmänning, där fabriken byggdes. Senare började See Fabriks ab försök med kalldragning av rör och utvecklades snart till ett av de ledande rördragerierna i Europa. Det bör här betonas, att fabriken icke hade andra förbindelser med Sandvikens Jernverk än att detta företag var dess huvudleverantör av varmvalsade rör för dragning och av paragon. F:s företagsamhet fann även utlopp utomlands. År 1902 startade han The Athenia Steel Co i Clifton, N J, USA, ett kallvalsverk för tillverkning av härdat fjäderstål av svenska råvaror. Clifton blev ett vanligt emigrationsmål för amerikafarare från Sandviken. När F meddelade dåvarande chefen för Sandviken, brukspatron A H Göransson, sin avsikt att grunda den ovannämnda fabriken, vägrade denne honom att resa; det var ju fråga om att starta ett konkurrentföretag. F förklarade sig då vilja lämna Sandviken och med sin familj flytta till USA. Inför utsikten att förlora en så högt skattad kraft ändrade Göransson sig. Athenia kom efter hand helt i amerikanska händer. F var som chef omtyckt, fordrande men rättvis.

Under sin tid i Sandviken tillhörde F Högbo sockens kyrko- och skolråd under en lång följd av år. Hans politiska intressen kom honom att medverka vid tillkomsten av den första högerorganisationen på orten. Han var vice ordförande och skattmästare i Gestriklands moderata valmansförbund. På hans tillskyndan bildades Tekniska högskolans kamratstipendiefond. Efter sin avgång med pension 1916 bodde F några år i Sthlm. År 1923 förvärvade han Dåvö säteri i Munktorps socken i Västmanland, där han från 1924 var bosatt.

Författare

Per Carlberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Storstrejken. Föredrag i Folkets hus park söndagen den 3 oktober 1909. Gefle 1909. 4:o. 13 s. [Även utg. ss. bil. t. Medd. fr. Handelskammaren i Gefle, 1909, h. 3, 21 s.]

Redigerat: Kamrater vid Tekniska högskolan årskursen 1874–1877. Sthlm 1922. 152 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Ett sv jernverk, Sandviken (1937), s 160, 380 f; G G Rystedt, Matr öfver K Teknolog inst:s o K Tekn högskolans utex elever för tiden 1850–80 (1881); SMoK 2 (1944); Sv porträttgall, 17 (1905); Sv teknologfören 1861–1936, 1—2 (1937). – Nekr i SvD 18 iuni 1942.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Forsberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14337, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Carlberg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14337
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Forsberg, urn:sbl:14337, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Carlberg), hämtad 2024-04-26.