H J Uno Forsberg

Född:1882-01-03 – Arbrå församling, Gävleborgs län
Död:1941-03-23 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Företagsledare


Band 16 (1964-1966), sida 300.

Meriter

Forsberg, Hans Johan Uno, f 3 jan 1882 i Arbrå sn (Gävleb), d 23 mars 1941 i Gbg (Joh:b). Föräldrar: smidesmästaren Anders Johan F o Thekla Karolina Ahlstedt. Mogenhetsex i Gävle 4 juni 1901, elev vid Tekn högsk 13 sept 1902, bergsing där 31 jan 1907, assistent vid högsk :s materialprovningsanstalt 1906–10, 1:e bruksing vid Lövsta bruk 1910–12, chef för Sv kullagerfabrikens (SKF) laboratorium 15 febr 1912–14, övering vid SKF 20 mars 1914, vistades tills med dir Björn Prytz i USA 1915–18, chefsdir (fabrikschef) vid SKF 8 okt 1918, v verkst dir 1919, verkst dir 20 maj 1937 (tilltr 1 jan 1938)–1941, därjämte disp vid dotterföretaget Hofors bruk 1934–37. – Led av Rikskommissionen för ekon försvarsberedskap från 1933, sakk ang flygverkstädernas effektivitet 1931–32, fullm i Sv arbetsgivarefören från 1920 o i Jernkontoret från 1934, v ordf i Sveriges industriförb samt led av dess arbetsutsk från 1939, led av överstyr för Sveriges verkstadsfören från 1920, led av styr för Järnbruksförb från 1934, styrelseled i bl a Skandinaviska Kredit ab, Trafik-ab Grängesberg-Oxelösund, ab Bofors o Gamlestadens fabrikers ab. RVO 1923, KVO2kl 1929, LIVA 1933.

G 28 sept 1912 i Sthlm (Osc) m Anna Elsa Martha Lucia Stenberg, d 15 mars 1884 i Sthlm (Maria), d 27 dec 1938 i Gbg (Johanneberg), dtr till grosshandl Svante Axel S o Lucia Wendla Johanna Wennerström.

Biografi

Kort efter Uno F:s födelse flyttade familjen till Horndal, där F växte upp i en bergslags- och bruksmiljö, som blev av största betydelse för hans vidare utveckling. Den bestämde icke blott hans val av levnadsbana utan danade även i mångt och mycket hans karaktär och livsinställning. Hemmet lärde honom stränga hedersbegrepp och enkla, nästan spartanska vardagsvanor. I F:s breda gemyt, mustiga språk och lätthet att på ett naturligt och frimodigt sätt umgås med människor av olika kategorier spåras tydligt inflytelser från hans uppväxtmiljö.

Under F:s anställning vid Tekniska högskolans materialprovningsanstalt förvärvade han icke blott en ingående kunskap inom materialprovningstekniken utan fick även lära känna de då i sin tillämpning tämligen oprövade metallografiska undersökningsmetoderna. F företog 1909 en studieresa till England och Tyskland, varvid han besökte stålverk och materialprovningsanstalter och under en termin studerade metallografi vid universitetet i Sheffield.

Efter återkomsten till hemlandet erhöll han 1910 anställning som ingenjör för vallonsmidet vid Lövsta bruk. I stället för metallografi fick han nu ägna sig åt välljärnsframställning, med vars praktiska sidor han genom faderns handledning var väl förtrogen från barndomen.

De relativt små förhållandena vid Lövsta tillfredsställde i längden icke F:s forskariver och expansiva natur. När den då 5-åriga Svenska Kullagerfabriken 1912 beslöt upprätta ett laboratorium, sökte och fick F befattningen som chef för detta. SKF:s grundare och dåvarande chef Sven Wingquist insåg materialfrågomas stora betydelse, och F fick erforderliga resurser till förfogande. Ett modernt laboratorium byggdes. På förvånande kort tid infördes ordning i materialfrågorna, stålanalyser fastställdes och kontroll- och provningsmetoder utarbetades. Samtidigt påbörjades ett brett lagt forskningsarbete.

Efter två års chefskap för laboratoriet övergick F, som samtidigt utnämnts till överingenjör, till ett nytt verksamhetsfält, verkstadsindustriens. Redan 1915 sändes han till USA för att bygga och sätta i gång en kullagerfabrik i Hartford. Denna uppgift genomförde han med stor framgång, trots att förbindelserna med hemlandet avbröts genom Förenta Staternas inträde i kriget. Rik på erfarenheter och med grundlig kunskap om amerikansk industriell organisation återkom F 1918 till Gbg och övertog följande år befattningen som SKF-koncernens tekniske chef och v verkställande direktör.

Det är givet, att den tekniska och organisatoriska ledningen av SKF-koncernens fabrikation, vilken omfattade kullagerfabriker i Sverige, Tyskland, England, Frankrike, Amerika, Tjeckoslovakien samt under tidigare perioder även i Ryssland och Norge, ävensom av Hofors stålverk, Katrineholmsverken och Lidköpings mek verkstad, innebar en enorm arbetsbörda. Men F hade krafter och vitalitet, som räckte till. Hans kunskaper och intresse omspann alla grenar av koncernens verksamhet. Han hade en enastående förmåga att entusiasmera sina medarbetare och att hos dem ingjuta sin egen optimism och arbetsglädje. Om de anställdas förhållanden visade han stor omtanke.

Åt Hofors bruks utveckling ägnade F stort intresse. Han insåg vilken stor betydelse den egna framställningen av stål hade framför allt med hänsyn till möjligheterna att höja stålkvaliteten genom ett intimt direkt utbyte av erfarenheter mellan kullagerfabrikationen och ståltillverkningen. Allteftersom SKF köpte nya fabriker i utlandet, blev det F:s uppgift att hos dessa introducera det svenska stålet, en uppgift som beslutsamt genomfördes. Under F:s tid tredubblades kapaciteten vid Hofors bruk.

Inom det svenska näringslivet och dess organisationer innehade F en mängd uppdrag. I Sveriges industriförbund arbetade F i utskott och kommittéer för lösandet av den svenska industriens krisproblem. Såsom fullmäktig i Jernkontoret tog han initiativ till den metallurgiska forskningens omorganisation.

Författare

Joel Larsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om Aktiebolaget Svenska kullagerfabrikens materialprovningsanstalt och dess provningsmetoder (Bihang t. JKA, Sthlm 1914, s. 12–35). [Äv. separat.] – Lagerfriktion. Föredrag vid Baltiska ingenjörskongressen 13–18 juli 1914. [Omsl.] Göteborg (tr. Sthlm) 1915. 32 s. + omsl. [Tysk uppl. s. å.] – Power saving through anti-friction bearings (The transactions of the first world power conference, London 1924, Vol. 4, s. 1044–1052, 1089).

Källor och litteratur

Källor o litt: J S Edström, Huvudet högre än oss andra (SvD 24 mars 1941); G Indebetou, Bergshögskolans elever under dess första 100-årsperiod (1919); G Lagerström o H Erickson, Fullmäktige i Jernkontoret 1747–1947 (1947); J Larsson, U F (Dödsrunor utg av S:te Örjens gille, 2, 1932–41); B Steckzén, Sv kullagerfabriken (1957), särsk s 129 ff, 312 ff, 455, 528, 550; B Steckzén o G Flogner, Den allm utveckl 1916–55 (Hofors bruks hist, 1957), särsk s 412 ff; SMoK 2 (1944); G Styrman, SKF-chefen död (SvD 24 mars 1941); Sv teknologfören 1861–1936 (1937); The royal bachelor's club 1769–1944 (1947); Vem var det (1944); S Wingquist, Sv insatser i kullagerteknikens utveckl (Tekn samf i Gbg 1882–1932, 1932), s 281; Väd 1941; E Wästberg, U F (Nya Dagl Alleh 22 iuni 1930).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H J Uno Forsberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14343, Svenskt biografiskt lexikon (art av Joel Larsson), hämtad 2020-02-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14343
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H J Uno Forsberg, urn:sbl:14343, Svenskt biografiskt lexikon (art av Joel Larsson), hämtad 2020-02-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se