Forsell, släkt



Band 16 (1964-1966), sida 308.

Biografi

Forsell (Forssell), släkt från Fors sn (Älvsb), härstammar från kyrkoherden i Rommele (Älvsb) Jonas Laurentii Forsselius (f omkr 1611, d 1689). En av dennes söner var Lars (Laurentius Jonas) Forsselius (1653—1729), som blev student vid Åbo akademi 1675 och senare magister samt höll latinska orationer där 1676 och 1677. F prästvigdes i Gbg 1678 och blev 1680 konrektor vid trivialskolan där samt 1683 poeseos och historiarum lektor vid Gbgs gymnasium. Han blev 1685 kyrkoherde i Rångedala (Älvsb), 1697 (tilltr 1698) i Alingsås samt kontraktsprost 1698 och var riksdagsman i prästeståndet 1693. Han är känd som latinsk poet (O A Knös; Gezelius, suppl) och parenterade 1693 över Ulrika Eleonora d ä på latinsk vers. I Alingsås låg han i långvarig, hetsig fejd med skolmästaren och kaplanen Olof Fahlberg, så att slutligen biskop Jesper Swedberg fick inskrida och åvägabringa förlikning 1711 (Bohlin). Eljest var han energisk och nitisk och inskred mot svordomar och superi. Han hade 15 barn, varav 10 söner. Av dessa antog 9 namnet Forssell; sex söner dog barnlösa.

Sonen Carl Forssell (1703—83), som var rådman i Alingsås, hade 13 barn, bl a kyrkoherden i Allerum (Malm) Anders Forssell (1737—86), bekant för sin herrnhutiska verksamhet. Denne blev far till den som brodös bekanta Amalia Gustava Forssell (1781—1838), g 1) m köpman Andreas Fröberg, 2) m prosten Sven Claesson Arrhén (1785—1858), och till kopparstickaren Didrik Christian Forssell (F 1), av vars barn Eugenia Forssell (1808—33) blev bekant som tecknare och brukspatronen Gabriel Wilhelm Julius F (1816—1907) som målare.

Carl Forssells bror Daniel Forssell (1692 —1752), som deltog i slaget vid Gadebusch och 1713—19 var fången i Danmark, avancerade till kapten vid Västgöta-Dals regemente. Han blev far till bl a Fredric Joseph Forssell (1729—95), kapten och kvartermästare vid samma regemente. Joseph som deltog i pommerska kriget, hade 11 barn. En av sönerna var Erik Forssell (1774—1834), som efter utländsk krigstjänst, bl a i Frankrike, blev svensk kapten och en tid hade överinseendet över vissa av kungahusets egendomar, bl a Älvdalens porfyrverk. Han blev far till veterinären professor Nils Edvard Forssell (F 3), som hade sonen lektor Karl Bror Jakob Forssell (1856—98) i Karlstad, känd som läroboksförfattare i botanik och specialist på lavar; efter honom är lavsläktet Forssellia uppkallat. En annan son till Joseph F var fänriken, superkargören vid Ostindiska kompaniet Johan (John) Fredrik Forssell (1778—1830), stamfar för en ännu fortlevande släktgren, vilken numera liksom den andra fortlevande grenen (se nedan) stavar namnet med ett s. En tredje son var Carl Gustaf Forssell, som 1817 adlades under namnet af F (F 2). Hans bror, överstelöjtnanten, väg- och vattenbyggaren Jacob F (1788—1832), är känd för sina insatser vid Göta kanals tillkomst och under kriget i Norge 1814 samt såsom chef för Känsö karantänsanstalt. Hans sonson var operachefen Carl Johan (John) Jacob F (F 4), far till operasångaren Björn F (f 1915, d 1975) och till romanförfattarinnan Louise (Loulou) F (1922 —54), g 1) 1941—47 m köpman Nils Gösta Kåge (f 1917, d 1983), 2) 1951—53 m sångaren Börje V N Andersson (Anders Börje; f 1920, d 1982). Syster till John F var Anna Olivia F (1870—1955), g 1894 m sedermera ärkebiskop L O J (Nathan) Söderblom, änka 1931 och känd även som skriftställarinna.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Konungens enskilda domäner, vol 146, 150, Bernadotteska familjearkivet. — PrRP 4, utg av L Thanner (1962). — G A Bohlin, Bidr till Alingsås stads hist. Minnesskrift . . . 1919 (1919); G Garlquist, Lunds stifts herdam, 2:8 (1961), s 23 ff; P H Enger, Personal, fältförhållanden 1811—1900 (Fortifikationens hist, 5:1, 1952); O Forsgren, Berättelser om min lefnad (stencil 1945 av Nord mus; m reg 1945); G Geze-lius, Försök till ett biographiskt lexicon, 4 (suppl) (1787); O A Knös, Historiola litteraria poëtarum Vestrogothiae latinorum (1776—96), s 144 ff; Th O B N Krok, Bibliotheca botanica suecana (1925); K Göta artilleri-reg, 2 (1962); V Lagus, Åbo akad:s student-matr, 1 (1891); A Noreen, Anteckn:r om K Hallands reg (f d Västgötadals) åren 1625—1910 (1911); H Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); Prosten Forsselii lefwerne (Götheborgska Wecko-bladet 1765, nr 4, 6, 7); H Sallander, Västgötarne vid Åbo akad under 1600-talet (Vestro-Gothica, 6, 1944); C W Skarstedt, Göteborgs stifts herdam (1885); S Solders, Älvdalens sockens hist, 2 (1939), 6:2 (1963); Sv släktkal, 13, 1943; SKL 2 (1953); J W Warholm, Skara stifts herdam (1871); B Åhlén, Sv författarlexikon (1942—59); Örnberg, 9, 1893.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Forsell, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14346, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14346
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Forsell, släkt, urn:sbl:14346, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se