Ulric Gustaf Franc

Född:1736-04-16 – Överselö församling, Södermanlands län (på Janslunda)
Död:1811-05-23 – Nikolai församling, Stockholms län

Överpostdirektör, Statssekreterare


Band 16 (1964-1966), sida 411.

Meriter

Franc, Ulric Gustaf, f 16 april 1736 på Janslunda, Överselö (Söd; enl Riddarhusgeneal), d 23 maj 1811 i Sthlm (Nik). Föräldrar: lagmannen Johan F o Elsa Christina von Beijer. Inskr vid Uppsala univ 5 maj 1752, eo kanslist i utrikesexp 21 febr 1754, kopist 1 aug 1758, kanslist 9 okt 1759, leg:sekr i Haag 19 okt 1762, k sekr 20 nov 1769, 1:e sekr i presidentkontoret 1 juli 1773, presidentsekr 11 juni 1776, statssekr 10 mars 1787, led av rikets ärenders allm beredn 1789–92, överpostdir 21 (ej 12) mars 1791, entledigad 20 dec 1793, åter överpostdir 2 jan 1797, avsked 30 mars 1809. – RNO 1780, HedLVS 1788, KNO 1790, LVA 1792 (preses 1799). – Ogift.

Biografi

I nära 20 år tjänstgjorde F på underordnade poster i kansliet och utrikesförvaltningen; först sedan Ulric Scheffer efter statsvälvningen blivit kanslipresident, blev den kunnige, arbetsamme och lojale sekreteraren mera uppmärksammad. Avdelningschef i presidentkontoret 1773 utnämndes han 1776 till presidentsekreterare, dvs chef för kanslipresidentens kansli. Än mer framskjuten blev F:s ställning inom utrikesledningen, då Gustav III under 1780-talet avvecklade kanslipresidentens ämbete och blev sin egen utrikesminister. F fick nu som kabinettssekreterare (presidentsekreterare) föredraga utrikesärendena direkt inför konungen. Hans förhoppning att bli utnämnd till hovkansler gick dock ej i uppfyllelse. Gustav III uppskattade F för hans gedigna kunskaper, hans tjänstvillighet och hans spirituella väsen men synes ej ha ansett honom vuxen en självständig chefspost inom kabinettet. Kungens förtrogne Elis Schröderheim har beskrivit F som »en träl i sitt arbete, löjlig i sin vanité, important, hög men glad och aimabel bland sina vänner».

Något egentligt inflytande på utrikespolitiken utövade F knappast; han tjänade med energi och skicklighet en politik som ingalunda alltid hade hans gillande. Inför ryska kriget 1788 gav han i brev till sina vänner uttryck åt kritik ooh pessimism, och han ironiserade över intermezzot vid gränsen som han ansåg vara arrangerat. Å andra sidan tog han på det skarpaste avstånd från »hemma-ryssarna», som han kallade den kungafientliga oppositionen.

F:s storhetstid inföll under Gustav III:s sista år. Vid sidan av sin vän och beskyddare G M Armfelt gjorde han en uppmärksammad insats vid fredsunderhandlingarna i Värälä, och våren 1791 blev han under konungens utrikes resa medlem av tf regeringen. Härunder samarbetade han särskilt väl med Armfelt och förberedde det alliansfördrag mellan Sverige och Ryssland som avslöts på hösten s å. Ryska kejsarinnan, tidigare av F benämnd l'immense Catherine», belönade honom med en stor penningsumma, som i ett slag rangerade hans dåliga affärer. År 1791 utnämndes F, som redan 1786 avböjt en landshövdingebefattning, till överpostdirektör med bibehållande av tjänsten som statssekreterare för utrikesärenden.

Länge fick F inte njuta sin framgång ooh det nya liv som rikedomen satt honom i stånd att föra. Några dagar efter en stor fest, som F gav för sina vänner, skedde mordet på konungen. Hade de sammansvurnas planer helt lyckats, skulle F ha arresterats och berövats alla sina ämbeten. Nu blev han avkopplad från varje befattning med utrikesärendena men fick behålla sin tjänst som överpostdirektör. F:s bitterhet mot den nya regimen tog sig klara men dock försiktiga uttryck i den livliga brevväxling han underhöll med Armfelt åren 1792–93. Han dyrkade minnet av »sin salige herre», härmades över förföljelserna mot gustavianerna och uppsade bekantskapen med sin mångårige vän Nils von Jacobson, när han erfor, att denne »umgåtts med kungamördare».

Inte oväntat blev F indragen i regeringens uppgörelse med den s k Armfeltska sammansvärjningen, men den enda anklagelse mot honom som kunde vidhållas gällde missbruk av fribrevsrätten. Reuterholm hade emellertid skyndat att skilja F från tjänsten, och F nödgades tillbringa några år i overksamhet och tryckta förhållanden, till dess att han på nyåret 1797 av Gustav IV Adolf återinsattes i sitt ämbete som överpostdirektör.

Åldrad, utsliten och sjuklig kunde F dock ej längre göra någon verklig insats. Postärendena drogs efter 1801 alltmer in under kanslipresidentens byrå, och när F efter statsvälvningen 1809 beviljades avsked, hade han i realiteten sedan länge upphört att utöva sitt ämbete.

Författare

Nils F Holm



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En del av F:s arkiv ingår i Esplundaarkivet (dep i RA): dagbok under Gustav III:s ryska resa 1777, meritförteckning, brevkoncept samt mottagna brev framför allt från lagmannen Aron Isak Silfversparre.

F:s koncept o andra handl:r i Kanslitjänstemäns brewäxl, vol 113, RA, brev till F i Kabinettets för utrikes brevväxlingen arkiv: Skriv:r till kanslichefer, vol 23–27, RA. En del av Gustav III:s i sistn serie ing brev tr gm G Andersson 1860 efter i v Brinkmanska arkivet på Trolle-Ljungby förvarade avskrifter. F:s depescher (1764–69) samt berättelser om Holland 1760–69 i Hollandica, 2 vol brev från F till Gustav III, ämbetsskriv:r jämte ett större antal brev från F till bl a G M Armfelt (Armfeltska processhandhr, Armfel tska saml, vol 8), G A Reuterholm, Ulric Scheffer, Fredric Sparre, J W Sprengtporten o Curt v Stedingk, allt i RA. F:s brev till Lars v Engeström i KB, till N v Jacobson i UUB, F 820, o till Armfelt i Åminnearki-vet, FRA.

I Esplundaarkivet även F:s brev till Aron Isak Silfversparre (en svit 20 febr–30 aug 1793 har formen av en utförlig dagbok).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bref från stats-secreteraren Franc till baron Gustaf Mauritz Armfelt, åren 1792–1793 (Gömdt är icke glömdt. Historiska bidrag, samlade af C. F. Ridder-stad, H. 7, Linköping 1849, s. 3–79).

Översatt: Anmärkningar wid ryska fredswilkoren i början af år 1790. Öfvers. U.o.o.å. (10) s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslikollegii arkiv: prot, skriv:r från kansliets tjänstemän, överpostdirektörens arkiv, RA; G J Adlerbeth, Hist anteckn:r, 1—2 (Från tredje Gustafs dagar, ed E Tegnér, 2, 1892–93); F Almén, Gustaf III o hans rådgivare 1772–89 (1940); J A Ehrenström, Efterlemnade hist anteckn:r, 1–2, ed S J Boethius (1882, 1888); L v Engeström, Minnen o anteckn:r, ed E Tegnér (1876); A v Fersens dagbok, ed A Söderhjelm, 2–3 (1926, 1928); F A v Fersen, Hist skrifter, ed R M Klinckowström, 4–5, 7 (1869–71); B Hennings, Gustaf III (1957); R F Hochschild, Memoarer, ed H Schück (1908—09); O Jägerskiöld, Den sv utrikespolitikens hist, 2:2, 1721–92 (1957); P-A Lange, Anders Håkansson som politiker o ämbetsman 1789–1800 (1940); Anders Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); C T Odhner, Sveriges polit hist under Gustaf III:s regering (1885–1905); E Tegnér, Gustaf Mauritz Armfelt (1883).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ulric Gustaf Franc, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14417, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils F Holm), hämtad 2021-10-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14417
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ulric Gustaf Franc, urn:sbl:14417, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils F Holm), hämtad 2021-10-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se