Carl R A Fredberg

Född:1863-10-29 – Göteborgs garnisonsförsamling, Västra Götalands län
Död:1933-02-18 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Kulturhistoriker, Tidningsutgivare


Band 16 (1964-1966), sida 440.

Meriter

Fredberg, Carl Rudolf Andersson, f 29 okt 1863 i Gbg (Garnisonsförs), d 18 febr 1933 där (Domk). Föräldrar: sjömannen Lars Andersson o Johanna Charlotta Ljung, omg Fredberg. Kontorist 1880—83, ord medarb i Nyaste Förposten 1884—86, i Glunten 1887 —88, i Gbgs Aftonblad 1889—92 o juni—dec 1896, utgav Gbgs-Följetongen 1903—08, ord medarb i Nord Guldsmeds-Tidn 1907— 09, i Gbgs Morgonpost 1910—12, utgav tillfällighetstidn:r o tidskr:r, kulturhist förf.

G 2 juni 1903 i Gbg (Kristine) m Signe Elisabeth Petré, f 24 aug 1876 i Levene (Skar), d 17 mars 1954 i Gbg (Kristine), dtr till boktryckaren Sven Petersson o Emma Kristina Weijdling.

Biografi

Carl F fick redan under skoltiden bidraga till familjens försörjning. Han arbetade några år som tryckerilärling, men på fritid genomgick han handelskurser samt blev 1880 kontorist. Hans begåvning och intresse förde honom emellertid efter hand in på tidningsmannabanan. Till en början arbetade han som frilans, skrev reportage och tidsbilder från Majorna, en stadsdel med gamla traditioner ur sjöfarts- och sjömanslivet. Därifrån hämtade han stoff även till en rik produktion av lyriska dikter samt noveller. Han publicerade sina alster dels i egna tillfällig- hetstidningar, dels i stadens vecko- och dagspress. I mitten av 1880-talet fann han arbetet som frilans otryggt och tog fast anställning som medarbetare i bl a en mycket spridd lokal veckotidning, Nyaste Förposten, och på 1890-italet i den dagliga högertidningen Gbgs Aftonblad. Hans tjänst här slutade olyckligt. Tidningen råkade en dag utkomma med ett svårt tryckfel. Genom — som det uppgavs — ett attentat av en antiroja-listisk sättare kom det att i en artikel stå horprinsen i stället för kronprinsen. Den skandaliserade tidningsledningen tillgrep i sitt bryderi den desperata åtgärden att avskeda F, som var chef för korrekturavdelningen.

Med undantag av en period, 1910—12, då F redigerade Gbgs Morgonposts veckobilaga, hade han sedan ingen fast anställning i pressen. Han blev sin egen arbetsgivare, en publicitetens mångfrestare med enastående flit och arbetsförmåga. Han gav på eget förlag ut tillfällighetstidningar och tidskrifter, skrev romaner och dramatiska arbeten samt blev Gbgs specielle stadshistoriker, i vilken sistnämnda egenskap han fick sin egentliga berömmelse.

F:s illustrerade helgtidskrifter Påsken, Pingsten, Midsommarbladet Piff och Gbgs Jultomte utgavs under den långa perioden 1891—1918. Innehållet i dem skrev han nästan ensam, och de blev mycket populära i hemstaden. Mindre lyckat var hans försök att utge en periodisk tidskrift, Gbgs-Följetongen, avsedd för hela Sverige, som utkom 1903—08 med ett 16-sidigt häfte i veckan till ett pris av 10 öre. Textmaterialet utgjordes mest av romaner, av vilka de flesta skrivits av F själv. Redan på 1880- och 90-talen hade han — stor beundrare av Zola och Strindberg — börjat försöka sig som författare av realistiska romaner, med motiv från Majorna och Gbgs skärgård, vilka nu omtrycktes i Gbgs-Följetongen.

F:s stora romaner, som utkom häftesvis, är mest äventyrsfyllda skräckalster av föga litterärt värde. Men motiwalet i romanerna, bl a smugglar- och sjörövarliv i Majorna och bland västkustens öar, intresserade en stor publik. Romanerna »Böljans dotter eller Smugglaren på Djävulsskäret» samt »Helga Morton eller Den vita gestalten på Porsholm» gick senare som följetonger i Gbgs- Posten respektive Gbgs-Tidningen. Andra romaner, »Majlidens ros», »Vålnaden på Gula Brickan» och »Det underjordiska Göteborg», publicerades i Gbgs-Följetongen.

Också som teaterförfattare valde F motiv ur hemstadens historia. Två av hans dramatiska alster uppfördes på scenen: »Lars Gathenhjebn» vid Gbgs Stora teaters 50-årsjubileum sept—okt 1909 samt »I Ostindiska kompaniets dagar» på den nyuppförda Lorensbergsteatern jan—mars 1917. Premiären på det förstnämnda skådespelet blev en stor framgång för både författaren och teatern. Stycket karaktäriserades i pressen som ett historiskt planschverk med starkt verkande kolorit. Tablåerna återgav scener ur den beryktade kaparkaptenens liv, förlagda till de platser i Onsala och Gbg, som traditionen förbundit med honom. I skådespelet »I Ostindiska kompaniets dagar» ville F illustrera en stor merkantil epok i stadens hävder. Kanske delvis på grund av det lokalpatriotiska och färgstarka innehållet blev pjäserna stora succéer. »Lars Gathenhjelm» gick för välbesatta hus 32 gånger å rad; »I Ostindiska kompaniets dagar» upplevde 35 föreställningar. Eggad av framgången skrev F en tredje teaterpjäs, »Piraterna från Styrsö Näs» (i manuskript), även den byggd på verklighetsgrund: huvudpersonen är en stor-smugglerska på Vrångö, ledare av ett mördarhand. Han skrev också ett antal revyer, uppförda på de lokala teatrarna.

Som synes splittrade F sina krafter på många områden, men med tiden kom han att koncentrera sig på hemstadens lokalhistoria. Det första större arbetet på detta område var uppslagsverket »Från vår merkantila och industriela värld» (2 bd, 1897—1902). Det första innehåller historiker, biografier och porträtt rörande Gbgs äldsta och förnämsta handelshus. I andra bandet behandlas yngre firmor samt särskilt framträdande representanter för storindustrin och sjöfartsintressena. Boken har också betydelse som genealogisk kunskapskälla. Personhistoria på det lokala planet upptog f ö en god del av F:s tid. Bland hans arbeten av detta slag märks en biografi 1915 över hovfotografen och kåsören Aron Jonason, »Göteborgsvit-sens fader».

En enastående flit och forskarmöda låg bakom det merkantila uppslagsverket. I än- nu högre grad gäller detta F:s viktigaste arbete, monumentalverket »Det gamla Göteborg» (3 bd, 1919—24, c:a 1600 illustrationer). Innehållet kan enligt författaren själv sammanfattas sålunda: Lokalhistoriska anteckningar, sägner, historietter, anekdoter, personalia, porträtter, interiörer samt vyer av gamla hus, gårdar och gator. Författaren säger sig grunda arbetet på ej blott äldre tryckta och otryckta källor utan även muntliga berättelser av samtida göteborgare samt egna upplevelser och minnen. Han gör ingen hemlighet av att han förut utnyttjat materialet i olika publikationer och understryker särskilt, att han ingalunda avsett att skriva en Gbgs historia i egentlig mening utan snarare en populärt hållen krönika. Inte minst värdefulla är de många ofta unika bilderna. Originalen till dessa donerade F till Gbgs museum.

F var en tillbakadragen natur, en idog forskare och författare, som hade föga över för sällskapsliv och offentlighet. Staden har hedrat hans minne genom att uppkalla en gata i Majorna efter honom. — Efter hans makas död 1954 överlämnades enligt hans önskan av kvarlåtenskapen c: a 10 000 kr till Publicistklubbens västra krets. Denna donation bildar en fond, Signe och C R A Fredbergs minnesfond, vars avkastning årligen utdelas till sjuka eller arbetslösa journalister, företrädesvis från Gbg, samt sådana journalisters oförsörjda änkor och barn.

Författare

Johannes Vretblad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nyhet!! Den vansinnige i Majorna. Dagens stora fasaväckande tilldragelse i Göteborg ... af C. R. A. [Omsl.] Gbg 1887. 10 s. [Sign.] 2.—3. förändr. o. tillök, uppl. s. å. — Böljans dotter eller Smugglar-bandet på Djäfvulsskäret. Romantiserad berättelse ur lifvet i Göteborgs skärgård och Majorna i början och midten af detta århundrade. Af Dargar Göte. D. [1]—2. Gbg 1888[—89]. 4:o. 313, 374 s. [Pseud.] [Ny uppl. som följetong i Malmö-tidningen, 1900 —01.] —¦ Från vår merkantila och industriela verld. Porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk. Illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. Göteborg. 1—2. Gbg 1897, 1902. 4:o. XV, 197, 173 s. — Kupletter ur Folkteaterns nyårsrevy (1902) Luftskeppet eller en nyårsnatt på Mars. Af C. R. A. Gbg 1902. 4:o. 16 s. [Sign.] — Brandväsendets pionierer (Snödroppen, utg. af Götheborgs o. Västra Sveriges prässförening samt Svenska journalistföreningens Göteborgskrets våren 1905, Gbg 1905, Fol., s. 22—24). — Aron Jonason och Göteborgs-vitsen. Skisser och axplockningar från humorns och kvickhetens fält. Sthlm 1915. 178 s. [2. uppl.] s. å. 183 s. — »Svenska skolan». Något om Göteborgs latinläroverk, dess företrädare och omgifningar för ett hälft sekel sedan och tidigare (Minnesblad ur Göteborgs latinläroverks historia 1865—1900, Gbg 1917, 4:o., s. 17—31). — Göteborg vid sekelskiftet (ibid., s. 413—¦ 434). — Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 1— 3, Gbg 1919—[24]. 796, 893, 926 s. — Artiklar i Svenska hem i ord och bilder, 1913—, Göteborgs försvar, 1917—; talrika romaner, några tryckta i Göteborgs-följetongen; smärre lokalhistoriker om bl. a.: Hotel Göta källare 1912, Lorensbergs etablissement 1912, Tekniska fabriken Göta Lejon 1912, Kallebäckens vattenfabriker 1915, AB Hanson & Möhring 1917, Göteborgs intecknings garanti aktiebolag 1919, Stora Teatern 1919.

Utgivit: Göteborgs-följetongen, 1—6, Gbg 1903—08.

Redigerat: Göteborgs jultomte, ill. tidn. för skämt och allvar, 1—28, 1891—1918; Påsken, ill. tidning, 1—27, 1893—1919; Pingsten, ill. vår- och sommar-tidning, 1—23, 1896— 1918, Piff!, Göteborgs skämtblad, 1899— 1918; Kry!, göteborgsk skämttidning, sensommaren 1900; samtliga Fol., tr. Gbg.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Aberstén, Bibliographia Gothoburgensis (1922); B Lundstedt, Sveriges period litt, 3 (1902); Publicistklubbens porträttmatr 1924 o 1936; Sv porträttgall, 16 (ny uppl 1910); J Vretblad, Fredbergiana. En krönika om en krönikör (1957).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl R A Fredberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14428, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johannes Vretblad), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14428
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl R A Fredberg, urn:sbl:14428, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johannes Vretblad), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se