Meriter

Friberg, Karl Algot, f 2 sept 1850 i Mariestad, d 5 febr 1935 i Jönköping (Sofia). Föräldrar: bankkassören Sven Adam F o Fredrique Dorothea Apelqvist. Mogenhetsex vid Karol lärov i Örebro 1870, inskr vid Uppsala univ 15 sept 1871, antagen som extra elev vid Teknol inst 22 sept 1875, studier där 1875–77, verkmästare vid Hellefors styckebruk, Mellösa (Söd), 1877–81, anlade Huskvarna förnicklingsfabrik 1881, initiativtagare till N Smålands fornminnesfören 25 nov 1901, sekr där o intendent för museet i Jönköping 1901–29 (26 febr), red för Meddel från N Smålands fornminnesfören, 1–8, 1907–26. – VHAA:s medalj i silver 1880, KorrespLVHAA 1886, RNO 1904, HedL av Smålands nation i Uppsala 1916, KVO2kl 1920, Iqml 1927, VHAA:s GM 1929, HedL i Sv fornminnesfören 1930.

G 19 sept 1889 i Hakarp (Jönk) m Johanna (Hanna) Kristina Rogberg, f 27 juni 1863 i Alseda (Jönk), d 16 okt 1941 i Jönköping (Sofia), dtr till kontraktsprosten Olof Henric R o Johanna Charlotta Wimmerstedt.

Biografi

Efter studier i Uppsala och Sthlm samt några års anställning vid Hellefors styckebruk kom Algot F 1881 till Huskvarna, där han s å startade Huskvarna förnicklingsfabrik i en mjölkvarn på Husqvarna vapenfabriks ägor. Sedan kvarnen brunnit i slutet av 1890-talet, fortsattes verksamheten i en av vapenfabriken hyrd byggnad. Under F:s ledning utvidgades den från början blygsamma rörelsen och sysselsatte när den var som störst ett 40-tal arbetare. Den upphörde som självständigt företag i maj 1929, då den övertogs av vapenfabriken.

Under sin studietid i Uppsala hade F 1875 genomgått en kurs i arkeologi för Oscar Montelius, och de följande åren företog han en rad undersökningar av olika fornlämningar. I Södermanland kartlade och undersökte han bl a gravfält i Husby (1878) och Flen (1879) samt utförde 1880 en cementavgjutning av Sigurdsristningen i Jäders sn, för vilken han s å tilldelades VHAA:s medalj i silver. Denna avgjutning liksom den av Rökstenen i Östergötland, utförd av F 1885, förvaras i Statens historiska museum. Såväl vid grävningar som vid restaureringar införde han nya material och nya metoder.

I Jönköpings län blev F föregångsmannen vid organiserandet av fornminnesvården. År 1901 inköpte han för egna medel Bäckaby gamla träkyrka från 1500-talet, som hotades av rivning, och lät flytta den till Stadsparken i Jönköping. På inrådan av landshövdingen friherre Hj Palmstierna beslöt F att överlämna kyrkan till en fornminnesförening för Jönköpings län. Denna bildades 25 nov 1901 och fick namnet Norra Smålands fornminnesförening.

Det friluftsmuseum med Skansen som förebild som växte upp i Stadsparken kring Bäckaby kyrka – Sveriges första museikyrka – var frånsett Kulturen i Lund det första och länge även det största i sitt slag i landsorten. Bland de 12 kulturhistoriskt värdefulla byggnader som kom i föreningens ägo under F:s tid som intendent var bl a en klockstapel från Norra Solberga, ett vattendrivet metalltrådsdrageri från Gnosjö och en ryggåsstuga från Markaryd. Byggnaderna kompletterades med stilenliga husgeråd och inventarier.

För att kunna ställa ut lösa museiföremål hyrde föreningen 1902 den s k Viktoriasalen i Jönköping. F lade även här första grunden genom att till föreningen donera sin egen samling av fornsaker och etnografiska föremål, omkring 400 nummer. Genom inköp och andra donationer växte samlingarna snabbt och därmed även behovet av utrymme. Från 1908 disponerade föreningen sex rum i östra Storgatan 102. Dessa lokaler behölls till 1915, då stadens gamla rådhus, byggt på 1690-talet efter ritningar av Erik Dahlbergh, överlämnades av stadsfullmäktige till föreningen på 25 år. F monterade och ordnade här samlingarna efter vetenskapliga principer och i enlighet med tidens främsta utställningsteknik. Invigningen av museet ägde rum 25 sept 1916, då bl a ett porträtt av F, utfört av konstnären Bernhard österman avtäcktes. Vid utgången av 1926 omfattade samlingarna drygt 18 000 nummer.

I samråd med VHAA företog F 1882–1928 årligen olika undersökningar i Småland. Han kartlade Rumlaborgs ruin och i seklets början behandlades över femtio gravhögar på Visingsö, där han även frilade och gjorde upp ritning över det avbrända Visingsborgs grundplan samt utgrävde och konserverade medeltidsfästet Näs 1907–11. Till F:s mera kända utgrävningsarbeten hör den undersökning som han 1908 utförde tillsammans med kapten Bror Kugelberg av det medeltida Piksborgs fäste, beläget på en holme i sjön Bolmen. Det omfattande antalet fynd, omkring 2 400 nummer, tillföll museet. På F:s initiativ företogs undersökningar och fotograferingar av Jönköpings och Kronobergs läns gamla kyrkor och deras inventarier. I början av 1900-talet företog professor Otto v Friesen genom F:s förmedling och med hans hjälp en inventering av Jönköpings läns runstenar, som avbildades och tolkades. Allt material från båda dessa arbeten tillfördes museets antikvarisk-topografiska arkiv.

Från 1907 utgav fornminnesföreningen sina Meddelanden, för vilka F var redaktör t o m 1926. I publikationen, som F redan från början gav en vetenskaplig inriktning, redovisades bl a föreningens utveckling och verksamhet. F skrev även uppsatser i dagspressen och i olika facktidskrifter. Från 1913 var han med i den s å tillsatta kommitté, som ombesörjde utgivandet av »Jönköpings historia», vilken utkom i fyra delar 1917–21. Som brevskrivare utvecklade F stor aktivitet; sålunda avlät han 1906 för föreningens räkning inte mindre än 1 829 skrivelser.

Posten som sekreterare och museiintendent lämnade F 1929. Så länge hans krafter tillät arbetade han emellertid med okuvlig energi för föreningen och museet, vilka kan betraktas som hans personliga skapelser. Både som arkeolog och museiman blev F känd och högt uppskattad i vida kretsar. Ett bevis härpå är bl a den festskrift som tillägnades honom på hans 75-årsdag 2 sept 1925.

F:s hustru och båda döttrar understödde honom i hans arbete, och hustrun skrev flera värdefulla uppsatser, bl a rörande medeltida personhistoria. De ekonomiska uppoffringar F – »föreningens störste mecenat» – gjorde var avsevärda; flera av utgrävningarna skedde helt eller delvis på hans egen bekostnad.

Författare

Gunilla Karlsson

Arkivuppgifter

F:s tjänsteskrivelser i Länsmus, Jönköping. Berättelser om F:s arkeol undersökn:r i ATA, brev från F till Hans Hildebrand (17 st, 1879–1907) i dennes brevsaml jämte en bunt brev till riksantikvarieämbetet i Brevser 1, allt i VHAA. Några brev från F i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ingeniör Fribergs berättelse om grafundersökningar i Södermanland (VHAA:s månadsblad, årg. 8, 1879, Sthlm, s. 5–8). – Matordningen i biskop Hans Brasks hus (ibid., 14, 1885, s. 141 f). – Hällkista vid Nöbbeled Mellangärden (ibid., 15, 1886, Sthlm 1886–87, s. 87–91). – Föredrag (Berättelse om Växjö stifts tolfte folkskolläraremöte i Jönköping . . . Jönköping 1893, s. 117—121). — Hakarps kyrka. Ett minnesblad från dess 200-åriga jubileum 1894. Jönköping 1894. 18 s., 1 pl. [Anon.] — Katalog öfver Jönköpings läroverks arkeologiska och historiska samlingar. Jönköping 1894. 6 s. [Anon.] (Redogörelse för Jönkö- pings högre allmänna läroverk under läsåret 1893—94 . . ., Bihang.) — Förteckning öfver Jönköpings högre allmänna läroverks samling af mynt och minnespenningar m. m. 1*[:1— 2]. Myntsamlingen. Sthlm, Jönköping 1900. IV, 19, 18 s. (Ibid. ... 1899—1900, [2].) — Sankt Valborgs kapell (Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening, 5, Jönköping 1919, s. 79—83). — [Osign. artiklar] (ibid., 1—9, 1907—29).

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Vejde, Från Fornminnesfören:s barndom. Anförande vid fören:s 50-årsjubileum i Jönköping 25/11 1951, hos förf, Växjö. – R Lindstam, Huskvarna krönika (1923), s 540 f; E L[önnberg], Ingenjör A F (Meddel från N Smålands fornminnes- o Jönköpings läns hembygdsförb 1938); dens, Småländska museer o hembygdsgårdar (En bok om Småland, 1943); dens, Hembygdsrörelsen i Jönköpings län (Sv bygd o folkkultur, 3, 1947); N Smålands fornminnesfören:s årsber:r 1901–06, 1906–09 (Meddel från N Smålands fornminnesfören 1907, 1910); N L Rasmusson, Medaljer o jetoner slagna av K Vitterhetsakad o VHAA 1753–1953 (VHAA:s årsbok 1952–53, Bil 1); Hj Sjöstrand, Museer (Jönköpings hist, 4, 1921); SMoK; P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (Hyltén-Cavalliusfören:s årsbok 1928–29); P Wilstadius, Smålands nation i Uppsala, 2, 1845–1950 (1961); Väd 1935.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Algot Friberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14464, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunilla Karlsson), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14464
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Algot Friberg, urn:sbl:14464, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunilla Karlsson), hämtad 2024-04-24.