Axel E Friedlander

Född:1849-01-09 – Öxnevalla församling, Älvsborgs län
Död:1928-11-18 – Solna församling, Stockholms län

Skriftställare, Präst, Teolog


Band 16 (1964-1966), sida 517.

Meriter

Friedlander, Axel Emanuel, f 9 jan 1849 i öxnevalla (Älvsb), d 18 nov 1928 i Solna (Sth). Föräldrar: komministern Gunnar Laurentius F o Olivia Amalia Apelgren. Mo-genhetsex vid Gbgs latinlärov 1869, inskr vid Lunds univ 20 sept s å, fil kand 28 maj 1875, disp 17 maj 1879, fil dr 31 maj s å, doc i estetik 2 juli s å, provar 1879—80, teor teol ex 22 febr 1888, lektor i kristendom o filosofisk propedeutik i Jönköping 15 dec 1888, prästv 22 dec 1889, lektor vid Gbgs latinlärov 25 april 1902—1 juli 1915. — LNO 1904, LWS 1907. — Ogift.

Biografi

Efter faderns tidiga död hade familjen det ytterst fattigt, och under skoltiden i Gbg hade Axel F och hans bror Viktor (senare kyrkoherde i Årstad, Hall) »matdagar» i bättre lottade familjer. I Lund var F en uppskattad medlem av studentkåren, vilket bl a tog sig uttryck i att han 1878 blev den förste, som valts till kårordförande (v ordf 1876—77) utan att vara akademisk lärare. F disputerade 1879 på en avhandling »Om Göthes Herman och Dorothea såsom ett idylliskt epos». Detta specimen meriterade honom till en docentur under prof Gustaf Ljunggren. Han fortsatte sin vetenskapliga produktion inom det litteraturhistoriska området med »Gustaf III som dramatisk författare» (1884), och »Henri Taine som historiker» (1885). Under denna produktiva period uppehöll han under läsåret 1884 —85 professuren i estetik.

F drabbades vid denna tid av en personlig sorg — en bruten förlovning — och han synes ha tagit denna motgång mycket hårt. Det är just vid denna tid, som hans vetenskapliga produktion avstannar. Han sökte inte heller professuren efter Ljunggren 1888. Även om Henrik Schück, som fick tjänsten, i merithänseende var överlägsen, hade dock F haft utsikter att bli kompetensförklarad.

Det var i denna situation, som F lämnade litteraturhistorien och övergick till teologin. År 1888 försvarade han ett specimen för teologie lektorat: »Undersökningar angående Jesu parabler». Han kom emellertid senare att knyta an till sitt gamla intresse, då han under en lång följd av år sysselsatte sig med hymnologiska studier. En första frukt av dessa var hans 1898 utgivna arbete »Pärlor ur den evangelisk-lutherska kyrkans psalm- skatt». Denna volym psalmöversättningar följdes sedan av det stort upplagda verket »Den kyrkliga diktningen», vars första del, omfattande gammalkyrkans tid till år 692, utkom 1900. Andra delen (1908) förde framställningen fram till reformationstiden, Tredje delen utgavs 1925 under mottot »Åt fyrahundraårsminnet af de första evangeliska psalmböckerna». Fjärde och sista delen, utkommen 1926, två år före författarens död, var ägnad den kyrkliga diktningen i Sverige, Danmark och Finland 1520—1900. Varje del omsluter dels en avdelning ägnad åt psalmhistorien och dels en avdelning innehållande psalmöversättningar och nytolkningar. F utförde på hymnologins område ett i viss mån banbrytande arbete, vilket recensenterna av den första delen erkännsamt poängterade.

F torde i detta genom åren fortsatta arbete sökt sig bort från en tillvaro, som han måst acceptera men som han knappast tänkt sig som sin, medan han var estetikdocent i Lund. Som kristendomslärare var han knappast föredömlig, och han förmådde inte heller göra sitt ämne levande för eleverna. Han torde dock ha gjort ämnet Teologi något mera lättillgängligt genom sitt 1892 utgivna arbete: »Troslärans hufvudsanningar». Han brukade på sin speciella dialekt kalla boken »mitt lilla repetitorium». Vad hans gamla elever ännu efter många år erinrar sig av hans undervisning är det avsnitt, som klargör skillnaden i trosuppfattning mellan Augustinus, Pelagius och semipelagianismen. Man har en föreställning, att F:s hela teologiska vetande var koncentrerat kring dessa frågor, och han kunde i snart sagt varje sammanhang anknyta till denna problematik.

Som lärare blev F omåttligt populär, och anekdoterna kring »Kalle Kött» är oräkneliga. Han accepterade sin roll bland skolpojkar som gycklade med honom. Med självironi gycklade han tillbaka. Bakom sitt självironiska leende behöll F en strävan att finna lyriska uttryck för det andligt värdefulla. I sista delen av sitt hymnologiska arbete har han tagit med några översättningar från Grundtvig, bl a den, som nu är upptagen i den sv psalmboken som nummer 573: »Att säga världen helt farväl». Den fint gjorda tolkningen vittnar om en personlig inställ- ning, som sällan kläddes i ord, när F satt i katedern.

Författare

Theodor Freeman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

14 brev från F i KB, varav 12 till K War-burg (1881—1900 o odat).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om Göthes Herman och Dorothea såsom ett idylliskt epos. Akad. afh. Lund 1879. (4), 51 s. — Gustaf III som dramatisk författare. Literaturhistorisk studie. Lund 1884. (4), 92 s. — Henri Taine som historiker. Kritiska studier. 1*. Taines historiska metod. Lund 1885. (2), 39 s. — Undersökningar angående Jesu parabler. Teologisk afh. ... Jönköping 1888. (2), 53, (3) s. — Troslärans hufvudsanningar på grundvalen af den evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrifter till skolans och hemmets tjänst i korthet framställda. Sthlm 1892. (4), 56 s. — [Polemik om föreg.] (Pedagogisk tidskr., 1893, s. 362 ff, 1894, s. 266 f, 518 —525). — Helbrägdagörelsen genom Jesus Kristus. Profpredikan hållen i Vexiö domkyrka den 3 september 1893. Jönköping 1893. 16 s. — Bön för konungen den 18 september 1897. Jönköping 1897. (4) s. [Undert. A. E. F.] — Pärlor ur den evangelisk-lutherska kyrkans psalmskatt. Saml. 1—2. Sthlm (tr. Jönköping) 1897—98. (4), 93, 83, (5) s. — Den kyrkliga diktningen. 1—4. Sthlm 1900—08, Gbg 1925—26. (4), 84, (4), 87, (2), 196, 200 s. — Om den kristliga kärleksverksamheten såsom en församlingens angelägenhet. Föredrag vid prästmötet i Göteborg i juni 1903. Gbg 1903. 17 s. (I: Handlingar rörande prestmötet i Göteborg den 9, 10 och 11 juni 1903. Gbg 1904.) — Anmärkningar vid kyrkoh. Evers tillägg till 1819 års psalmbok. Gbg 1907. 48 s. — Dikter i skolan och kyrkan samt vid andra tillfällen. Gbg 1913. (8), 85 s. — Tidens kraf på präst och församling inom vår evangelisk lutherska kyrka. Inledningsföredrag. (Göteborgs stifts prästsällskaps sammanträde . . . [1917]. Predikningar och föredrag, Gbg 1917, s. 54—61). Även separat, Gbg 1917, 8 s. — Det återuppstående Babylon. Kort översikt av det tysk-orientaliska sällskapets utgrävningar 1899 —1914 (OoB 1918, s. 465—479). — Tillfällighetsdikter se B. Åhlén, Svenskt förfat-tarlexikon 1900—1940, Sthlm 1942, s. 229.

Utgivit: Konstvännen, organ för konstfrågor, konstkritik och konstnotiser, 1887, nr 1*, Sthlm 1886, 8 s.. 1 konstbilaga.

Redigerat: Göteborgs latinläroverks historia. Minnesblad åren 1865—1900. Gbg 1917. 4:o. 523 s., 1 pl. (Tills. m. P. Gunnarson.)

Källor och litteratur

Källor o litt: S G Dahl, Lärovärks-matr för läsåren 1897—99 (1900); Th Freeman, A E F (En julbok till förs:a i Gbgs stift, 1965); R Friedlander, Några blad ur min fars, prosten V F, minnesbok (ibid 1937); A Z Hammarberg, Ur minnenas tempelgårdar (1933); G Hillerdal o E Starfelt, Akad fören i Lund 1830—1953 (1953); S Holm, Semipelagius (1954); C Sjöström, Gbgs nation i Lund 1669—1906 (1907); G Virde-stam, Växjö stifts herdam, 7 (1932); Väd 1Q97



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel E Friedlander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Theodor Freeman), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14476
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel E Friedlander, urn:sbl:14476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Theodor Freeman), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se