Ellen Fries

Född:1855-09-23 – Törnsfalls församling, Kalmar län (i Rödsle)
Död:1900-03-31 – Stockholms stad, Stockholms län

Författare, Historiker, Lärare


Band 16 (1964-1966), sida 532.

Meriter

1 Fries, Ellen, f 23 sept 1855 på Rödsle i Törnsfall (Kalm; enl dopbok för Svea art:reg:s förs, Sthlm), d 31 mars 1900 i Sthlm (Svea art:reg:s förs). Föräldrar: översten Patrik Constantin F o Beata Maria Borgström. Studentex vid Sthlms gymnasium 19 maj 1874, inskr vid Uppsala univ 12 okt 1877, fil kand 24 maj 1879, fil lic 24 febr 1883, disp pro gradu 26 maj s å, fil dr 31 maj s å, lär i Sthlm vid Wallinska skolan 1875—77 o 1883—89, vid Lyceum för flickor 1883—84 samt vid Åhlinska skolan 1885—99 (studierektor vid gymnasieavd 1890— 98), en av stiftarna av Fredrika Bremer-förb 3 dec 1884 o av sällsk Nya Idun 1885 (ordf 1885—87), initiativtagare till Sv kvinnors nationalförb 1896. — LSkS 1899. — Ogift.

Biografi

F är banbryterskan för sv kvinnliga akademiker — först en närmare inblick i hennes levnadshistoria visar vilken bragd detta den gången var. Första gången en kvinna avlade studentexamen i Sverige var 1872 (Betty Pettersson); närmast följde F och tre hennes kamrater i maj 1874. De fick ej bära studentmössa. Efter examen reste F utrikes för språkstudier i Leipzig och Paris. De följande åren studerade hon på egen hand i Sthlm, tog lektioner i latin och började själv undervisa i bl a Wallinska skolan. Först hösten 1877 kom hon till Uppsala, där hon under hela sin studietid hade att vid sidan av arbetet föra en oavlåtlig kamp mot tidens starka fördomar gentemot kvinnans frigörelse också genom akademiskt yrkesarbete. Med tålamod och seghet slog hon sig igenom. Från fadern, som enligt utsago verkade lika mycket lärd som officer, tog hon i arv starka historiska intressen, och det blev snart historia, som hon specialiserade sig på. I F:s brev till föräldrarna får man en levande bild av hennes intressen och svårigheter. I fråga om arbetet kände F medvetet, att det var en prestation också för »höjande av aktningen för kvinnan». I lic-examen hade hon, utom historia, statskunskap och nordiska språk. F disputerade 1883 på avhandlingen »Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering». Vid promotionsmiddagen uttryckte O Alin förhoppningen, att F skulle vara ej blott den första sv kvinnliga doktorn, utan också den sista! Hon lämnade Uppsala, där hon enligt egen utsago varit »mycket ensam, mycket oförstådd». F återvände nu till Sthlm och blev lärarinna först vid Wallinska och sedan vid Åhlinska skolan. Hon organiserade denna skolas gymnasieavdelning och var dess studierektor.

Vid sidan av sin lärartjänst fortsatte F sitt vetenskapliga arbete, som främst var inriktat på stormaktstiden. Hennes förnämsta rent vetenskapliga verk blev monografin »Erik Oxenstierna» (1889), som föregicks av en uppsats (HT s å) om denne som guvernör i Estland. Arbetet gav en framställning också av Karl X Gustavs begynnande brandenburgska och holländska politik, Estlands förvaltning, handelsförhållandena och riksdagen 1655. Boken är en av de första verkligt moderna i sv biografisk litteratur.

Vid denna tid kom ett för F betydelsefullt samarbete till stånd med Esseide (Sophie Adlersparre, bd 1), den ledande personligheten inom dåtida sv kvinnorörelse. F blev medredaktör i Esseides Tidskrift för hemmet och hennes produktion kom därefter att inriktas på sv biografi, herrgårds- och kulturhistoria, särskilt med avseende på kvinnans insatser, och det är på dessa fält, som hon för en större allmänhet blivit mest känd. Hennes »Teckningar ur svenska adelns familjelif i gamla tider», utkom med en första del 1895. Hennes vid bortgången 1900 i manuskript färdiga andra del utgavs av fadern Patrik Fries. Frånsett det sakliga värdet av dessa studier över bl a några av Sveriges främsta släkter (Brahe, Oxenstierna, Bielke, m fl) har arbetet varit av största betydelse för att visa, hur rikt material de sv herrgårdsarkiven innehåller. F:s kanske mest kända verk är den stora essaysamlingen »Märkvärdiga qvinnor. Svenska qvinnor» (1891). F behandlar där bl a Birgitta, Kristina Gyllenstierna, Ebba Brahe, drottning Kristina, Hedvig Charlotta Nordenflycht, fru Lenngren och Fredrika Bremer. En i tre häften utkommen samling populärhistoriska biografier också över sv män skrev F under titeln »Den svenska odlingens stormän» (1896—99; ett 4:e h utgavs av L Wahlström 1901), där O Rudbeck d ä, U Hjärne och J Svedberg, Polhem, Dalin och släkten Tessin samt Linné, Scheele, Kellgren och Sergel tecknas.

Hur rik F:s historiska skaparkraft var, ses bäst av att hon 1886 och 1899—1900 höll historiska föreläsningar vid Pedagogiska lärokurser i Sthlm om ämnen från 1600- och 1700-talen. Dessa essayer utgavs 1901 av Lydia Wahlström under titeln »Svenska kulturbilder». F planerade även en biografi över Louis De Geer samt en utgåva av det 1885 av henne i UUB funna biografiska manuskript, som sedan blev känt som »Agneta Horns lefverne» (utg av Sigrid Leijonhufvud 1908).

Vid sidan av sin lärarinne- och författargärning hade F tid till insats också på andra områden. Sigrid Leijonhufvud har i Esseldemonografin skildrat hennes intresse för bl a rösträttsfrågan och samarbetet med Esseide på flera näraliggande fält. Sålunda kom F att tillhöra stiftarna både av Fredrika Bremer-förbundet och Nya Idun och tog initiativ till grundandet av Sv kvinnors nationalförbund. — F avled i blindtarmsinflammation vid endast 44 års ålder.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från F i KB (till bl a Sophie Adlersparre, Sigrid Leijonhufvud o GF Nyström) o i RA (bl a 10 till Emil Hildebrand). F:s excerpter dels i KB, dels i RA:s avskriftssaml.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering. Akad. afh. Upsala 1883. (4), 104 s. — Den kvinliga elementarundervisningen i Frankrike. Reseberättelse. Upsala 1885. (4), 112 s. — Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—1653 (HT, 5, 1885, Sthlm, s. 297— 344). [Separat:]. Sthlm 1885. 48 s. — Anteckningar om en resa i Ryssland af J. G. Spar-venfeld [sign.] (HT, 1886, s. 86—92). — Erik Oxenstierna. Biografisk studie. Sthlm 1889. (6), 374 s., 1 portr. — Märkvärdiga qvinnor. [1.] Utländska qvinnor. [2.] Svenska qvinnor. Sthlm 1890—91. (4), 384, (4), 390 s. Svenska kvinnor. 2. omarb. uppl., utg. av S. Björklund. 1920. VI, 470 s. [Finsk övers, i utdrag:] Kuuluisia naisia. Hfors 1901—02. 89, 108 s. — Sverges sista häxprocess i Dalarne 1757—1763, efter handlingarna i målet tecknad. Sthlm (tr. Ups.) 1893. 73 s. ([Nyare] Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif, 13: 6.) — Rothen-burg ob der Tauber. Ett reseminne (OoB, 1893, s. 241—251). — Skolan och fosterlandskärleken. Några reflexioner (Nordisk tidskrift . . . utg. af Letterstedtska föreningen, 1894, Sthlm, s. 393-^-05). [Även separat:] Sthlm 1894. 14 s. — Ett tvåhundrafemtioårs-minne (Läsning för folket, N. F., Bd 6, 1895, Sthlm, s. 257—274). — Från fredsmötet 1645. Meddeladt (HT, 15, 1895, s. 431—433). — Teckningar ur svenska adelns familjelif i gamla tider. Saml. [1]—2. Sthlm 1895—1901. (4), 247, (4), 219 s. 2. uppl. 1901—09. [Saml. 1:] 3. uppl. 1910. — En historisk vandring genom Stockholm (OoB, 1896, s. 385—398, 433—448). — Ett besök i Strängnäs (STFÅ, 1896, Sthlm, s. 133—142). — Johan Classon Risingh (HT, 1896, s. 31— 78)'. — Den svenska odlingens stormän. Lef-nadsteckningar för skola och hem. 1—3. Sthlm 1896—99. (4), 84, (2), 95, (2), 96 s. 2. uppl. 1901—03. — Betydelsen för Sveriges utveckling af 1600-talets krigspolitik. Sthlm (tr. Ups.) 1898. 38 s. (Föreningen Heimdals folkskrifter, 57.) — Louis de Geer (Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift, 1899, Sthlm, nr 5, s. 1 f). — Holländskt folklynne och holländsk konst. Några anteckningar (OoB, 1900, s. 545—565). — Svenska kulturbilder ur 16- och 1700-talens historia. Populära föredrag. Efter författarens död utg. af L. Wahlström. Sthlm 1901. XI, (1), 400 s., 1 portr. — En rundresa i södra Sverige på 1700-talet. 1—2 (Nordisk tidskrift, 1906, s. 396—408, 478—490). — Artiklar i: Nordisk familjebok, bd 13, 16, Sthlm 1889, 1892; Tidskrift för hemmet, 1881—85, fortsatt av: Dagny, månadsblad . . . utg. af Fredrika-Bremer-förbundet, 1886—95, Sthlm; Framåt, tidskrift utg. af Göteborgs kvinnoförening, 1886, Gbg; Verdandi, 1888, Sthlm; Hemåt, tidskrift utg. af KFUK i Stockholm, 1892; Idun, 1891— 92; vidare bl. a. i Sthlms dagblad 1884—85 och Aftonbladet 1885.

Utgivit: Agneta Horns lefverne. Efter E. F.:s efterlämnade manuskript utg. med tillägg af S. Leijonhufvud. Sthlm 1908. 226 s. 2. uppl. 1910. [Förut delvis tr. i Dagny, 1886.]

Redigerat: Tidskrift för hemmet, tillegnad Nordens qvinnor, 26—27, Sthlm 1884—85 (tills. m. S. Leijonhufvud-Adlersparre). — Reports from the Swedish Ladies' Comnmittee to the World's Columbian exposition at Chicago 1893. Sthlm 1893. 56, 72, 42, 16 s. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o litt: M Cederschiöld, En banbryterska. Skildringar från E F:s studentår i Uppsala (1913); [E Hildebrand,] nekr (HT 1900, s 198 f); S Leijonhufvud, Sophie Adlersparre »Esseide», 2 (1923); G Meyerson, E F (Idun 1900, s 209 f); nekr (Ny ill tidn 1900, s 131); M Roos, E F. En minnesteckn (1900); L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933); dens, E F. Sveriges första kvinnliga fil dr (En bok om människan, ed N Beskow, 1942, s 120—133); dens, Trotsig o försagd (1949).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ellen Fries, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14483, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14483
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ellen Fries, urn:sbl:14483, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se