Biografi

Fryxell, värmländsk släkt, vars äldste säkert kände stamfar var nämndemannen Elof Knutsson (d 1639 eller 1640), vilken 1621–31 uppges bo på sin hustrus gård Ässkärr (nu Rilslund) i St Kil och därefter i Ö Glänne i Frykeruds sn. Hans son Knut Elofsson (d 1703, enl uppg 94 år gammal) i Ö Glänne blev nämndeman 1653, var riksdagsman 1672 (enl Kils hds dombok o Frykeruds kyrkoräkenskaper) och blev häradsdomare 1679.

Den sistnämndes son och efterträdare som nämndeman 1694–1718 Olof Knutsson (d 1727) i Ö Glänne blev far till kontraktsprosten Elof F (1684–1754; skrev sig Fryksell) i Väsehärad (nu Väse, Värml), som var riksdagsman vid riksdagarna 1738–39 och 1740–41. Han blev bekant genom sitt initiativ 1739 till prästernas i stora sekreta deputationen inskridande mot Fredrik I:s älskarinna Hedvig Taube. Av de sju söner, som överlevde honom, var Sven F (1719–87) riksdagsman ooh ledamot av SU 1771–72 och kyrkoherde i Väsehärad 1777–87, Erland F (1730–74) kyrkoherde i Ölmehärad (nu Ölme, Värml) och känd för sina astronomiska intressen samt Fredrik F (1724–1805), kamrerare vid Trollhätte slussbyggnad. Fredrik F har kommit att spela en stor roll för forskningen rörande Värmlands herdaminne och släkter. Han efterlämnade handskrifterna »Wärmelands Slägte-iBok» (ex i Karlstads lärov:bibi, KB o Värmlands nation i Uppsala, dep i UUB), »Wermelandia Ecclesiastica, 1–3» (defekt koncept, renskr o av del 1 avskr i Kristinehamns lärov:bibi), »Wermelandia Litterata, 1–4» (3 rätt skiljaktiga ex i Karlstads lärov:bibl; 1 ex i KB; 1 ex av del 1 i Kristinehamns lärov:bibl), »Wermelandia Nobilitata» (ex i Karlstads o Kristinehamns lärov: bibi samt UUB) o »Bibliotheca Wermelandica» (koncept o avskr därav i Kristinehamns lärov:bibi; renskr i Karlstads lärov:bibi; avskr därav i KB). Fredrik F:s bror prosten Jöns F (1725–99) i Högsäter (Älvsb) blev far till krigsrådet Daniel F (1776–1837) på Ekholmen i Gunnarsnäs (Älvsb), som blev delägare i Robertsfors' järnbruk (Vb) genom sitt äktenskap och jämte sin maka instiftade den F-Langenskiöldska donationen till förmån för pauvres honteux och behövande studerande. Han var farbror till pedagogen Ulrika Cecilia F (F 2).

Den i Sverige ännu kvarlevande grenen av släkten F härstammar från Elof F:s äldste son, kontraktsprosten Johan F (1712–86) i Fryksdalen (Värml). Den mest bekante bland dennes söner var lektorn i ekonomi, fysik och naturalhistoria vid Karlstads gymnasium Axel F (1765–1834), vilken bland sina elever hade Erik Gustaf Geijer, som var inackorderad i hans hem. I ett 1812 publicerat tal vid rektorsombytet i Karlstad 1804 »Om de förbättringar, som våra allmänna läroverk synas för det närvarande kunna emottaga» framlade Axel F förslag till skolreformer med framhållande av vikten av studiet av de moderna språken och av friluftsliv. Han blev därför korresponderande ledamot av 1812 års uppfostringskommitté och senare sekreterare i revisionen över rikets elementarläroverk 1824 samt ledamot av 1825 års undervisningskommitté. Efter prästvigning 1824 blev han kyrkoherde i Grava prebendepastorat (Värml) 1827, prost s å, teol dr 1830, kyrkoherde i Sunne (Värml) s å (ej 1829; tilltr 1832) och kontraktsprost 1832. Åren 1803–32 var han sekreterare i Värml:s hushållningssällskap.

En av Axel F:s äldre bröder, kontraktsprosten och kyrkoherden i Högsäter Magnus F (1751–1811), blev far till bl a Samuel F (1794–1875), som för fylleri 1823 avskedades från sin tjänst som »hörare» vid Kristinehamns skola och 1824 även dömdes förlustig sitt prästämbete. År 1826 avtjänade han fängelsestraff för utfall mot prästerskapet och dopsakramentet i sin 1824–25 publicerade nyckelroman »Pehrmässefärden eller Daniels Resehändelser». F Böök har däri trott sig återfinna ett porträtt av Stagnelius.

Magnus F:s tvillingbror, kontraktsprosten Mathias F (1751–1817) i Edsleskog (Älvsb), blev far till bl a professor Anders F (F 1) och kontraktsprosten Olof F (1806–1900). Olof F kom 1832 till Sthlm, där han utom sin verksamhet som prästman även tjänstgjorde som lärare vid olika flickläroverk, längst vid Wallinska skolan, där han var föreståndare i 15 år (1840–55). Han utnämndes 1859 till ordinarie hovpredikant och följande år till kyrkoherde i Ör (Älvsb) och blev två år senare kontraktsprost. Olof F debuterade 1829 med ett häfte »Dikter» och belönades två gånger (1832 och 1845) med Sv akademins lilla pris samt erhöll dess stora pris 1834 för skaldestycket »Bråvalla slag». Hans diktning karakteriseras vanligen som efterromantisk lyrik med ett språk influerat främst av Tegnér och Byron.

Bland Anders F:s barn märkes skriftställarinnan Eva Andréetta F (1829–1920), Julia Mathilda F (1830–1909), känd för sin sociala verksamhet, och diakonissan Louise F (1834–1907). Eva F utgav efter faderns död ett par av hans oavslutade arbeten, »Bidrag till Sveriges historia efter 1772» (1882) och »Min historias historia» (1884). Genom uppsatser och broschyrer tog hon aktiv del i nykterhets- och kvinnofrågorna. Brorsbarn till systrarna F var Agnes Julia Johanna F (1867–1961), gift Schagerström, som skrivit om sin släkt, samt generaldirektör Karl Axel F (F 3), vars dotter är barnboksförfattarinnan och målarinnan Hanna Karin Elsa F (f 1911, d 2003).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; Fredrik F:s släktbok (H 11), J Elvers, F:släktens utgreningar (Hf 6), KB; Kils hds domböcker, GLA; Värmlands domböcker, Göta hovrätts arkiv, Jönköping. – J Agrell, Nyinrättade professurer inom fil fak i Lund under 1800-talets första hälft (1949); H Almquist, August v Hartmansdorffs personlighet o tidigare pol bana (HT1918),s33;T Andersson, Värml :s k hushålln:sällskaps hist 1803–1903 (1903), s 13, 95; G Anrep, Sv slägtboken, 2 (1872); K Aquilonius, Det sv folkundervisningsväsendet 1809–60 (Sv folkskolans hist, 2, 1942); S P Bexell, Riksdags-hist anteckn:r... Riksdagarne 1755–78 (1839), s 223; B Boéthius, Robertsfors bruks hist (1921); S E Bring, Sv boklex 1700—1829. Rättegångshandl (1958); G V Bromander, Konterfejaren Olov Enberg o några av hans arbeten (Värmland förr o nu 1925); dens, Grundläggarna av S:t Johannes Logen Sanctus Garolus i Karlstad . . . (1932), s 21 f; F Böök, Stridsmän o sångare (1910), s 225 ff; C M Carlander, Sv bibl o ex-libris, 2:2 (2 uppl, 1904); L Dalgren, Karlstads stads hist, 2 (1939); F A Ek, Louise F (Idun 1907); P P Ekelund, En Christelig Lärares Wittnen . . . Då . . . Jöns F ... begrofs (1799); dens, En Christelig Lärares Möda o Hugnad Föreställd, då . . . Magnus F begrofs... (1812); Anders Fryxell, Min historias hist (1884); J Hammarin, Carlstads stifts herdam, 1–3 (1845–48); O Hedlund, Kyrkolivet i Karlstads stift under 1800-talets förra hälft (1949); G Hellström, Sthlms stads herdam (1951); E Herlenius, Samuel F (Hembygden 1926, s 54 ff); G Kaleen, Huvuddragen av den sv handelsundervisn:s hist fram till år 1830 (1952); J Landquist, Erik Gustav Geijer (1924); dens, Geijer, en levnadsteckn (1954); N Lindahl, Kat över F:ska saml i Karlstads stifts- o lärov:bibl (1930); Louise F (Febe 22, 1908); K Larsson, Reformtankar i sv skolpolitik 1809–20 (Pedagogisk tidskr 1946), s 186 f, 191, 194; C G Malmström, Sveriges polit hist, 2 (2 uppl, 1895); Mathilda F (Idun 1909); N V E Nordenmark, Pehr Wilhelm Wargentin (1939); C E Nygren, Carlstads hist, omfattande de femtio åren närmast före stadens brand 1865 (1914); H Olsson, Stagnelius o enslingskapet (Saml 1925); s 126; E Rathou, Mathilda F (W Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banerförare, 1903); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623–1927, 1 (1952), s 439 f; A Schagerström, Värmländska släkter, 2 (En bok om Värmland3 2j 1918); SKL; SMoK; G Stiernstedt, Ur Erik Gustaf Geijers liv, 1 (1963); Sv förf:lex 1941–50 (1953), 1951–55 (1959), 1956–60 (1963); Sv släktkal 1930; N Sylvan, Sv realistisk roman 1795–1830 (1942); K Tarschys, »Sv språket o litt» (1955); D Toijer, Handskrif tssaml:n i Kristinehamns h a l:s bibl (Värml förr o nu 1937), s 42 ff; C E Wenström, Sv k hovclericiets hist, 4 (1850); H Wijkmark, Från Nya elementarskolans ungdomstid (1928); Örnberg, 4 (1888; tr 1887).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fryxell, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14526, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14526
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fryxell, släkt, urn:sbl:14526, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.