H Theodor Frölander

Född:1856-03-28 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1908-03-11 – Danderyds församling, Stockholms län

Finansman


Band 16 (1964-1966), sida 627.

Meriter

Frölander, Henry Theodor, f 28 mars 1856 i Gbg (Kristine), d H mars 1908 i Danderyd (Sth). Föräldrar: kamreraren Lars Fredrik F o Sophia Henrietta Betty Palm. Mogenhetsex vid Gbgs realgymn 9 juni 1873, inskr vid Uppsala univ 19 sept s å, jur fil ex 30 maj 1876, tjänsteman vid Sjöförsäkringsab Ägir 1882–89, ass på finansdep:s bankbyrå 1890–92, styr:led o kassadir i Sthlms ensk bank 31 mars 1892–22 juni 1898, styr:led o delegerad för obligationsärenden i Sveriges allm hypoteksbank 17 juni 1898, verkst dir där 18 juni 1900.

G 9 juni 1883 i Sthlm (enl vigselbok för Undenäs, Skar), m Wilhelmina Natalia Palmaer, f 29 juli 1858 i Undenäs, d 29 dec 1951 i Danderyd (Sth), dtr till brukspatronen Carl Wilhelm P o Selma Natalia Troselius.

Biografi

Utgången från en gbgssläkt med, enligt uppgift, engelska sympatier och traditioner, inskrevs Theodor F 1873 vid Uppsala universitet. Efter juridisk-filosofisk examen tre år senare påbörjade han juridiska studier men kom inte att fullfölja dessa till examen; hans universitetsvistelse avbröts 1881.

Under sina uppsalaår knöt F vänskapsband med radikalt sinnade studenter. Han kom bl a att tillhöra en liten grupp, som jämte honom omfattade de blivande professorerna Knut Wicksell och Hjalmar Öhrvall. Det har sagts, att om vännerna hade någon dragning åt doktrinarism och utopism, F:s läggning snarare var skeptikerns och kritikerns, det klara huvudets och den obarmhärtiga logikens. F blev medlem av föreningen Gode Wänner i likhet med Wicksell och Öhrvall. De tog alla del i översättningsverksamhet; av F översattes två föredrag av nymalthusianen Charles Drysdale och en upplysningsbroschyr om folkökningen av Annie Besant, vilka jämte en av Öhrvall gjord översättning utgavs under samlingsnamnet »Bidrag till frågan om överbefolkningen». Från den radikala krets, som F tillhörde, utgick 1882 initiativet till studentföreningen Verdandi. F tillhörde dock inte stiftarna – han hade då redan lämnat Uppsala – men han blev 1888 samtidigt med sin hustru medlem av föreningen.

År 1882 började F tjänstgöra hos Sjöförsäkringsaktiebolaget Ägir, där han var haveriutredare till slutet av 1889. Med ingången av 1890 tillträdde han en nyinrättad befattning som byråassistent på den samtidigt etablerade bankbyrån inom finansdepartementet. I F:s liv kom denna övergång att betyda en vändpunkt. En ledande bankman (v häradsh Marcus Wallenberg) har lovordat F:s undersökningsarbete: »Intet undgick honom; i de mest inkrånglade bokföringsmetoder fann han sig till rätta. Men då han utövade sitt kall med den största försynthet, vann han bankledningarnas förtroende. Han var alltid färdig att förstå och hjälpa. Han tog icke sin uppgift allenast som kritiker». En av F:s uppgifter blev att jämte bankinspektören R Benckert 1891 verkställa en undersökning av Sthlms ensk bank. F uppmärksammades av bankledningen, ooh han lämnade följande år statstjänsten för att bli bankens kassadirektör – den näst verkst och vice verkst direktören främste befattningshavaren inom banken. F:s arbete, som förde honom i kontakt även med bankledningens företagsgrundande verksamhet, rönte mycken uppskattning. Han beslöt sig likväl för att antaga ett erbjudande att bli ledare för Sveriges allmänna hypoteksbank; bankdirektör K A Wallenberg, Sshlms ensk banks verkst direktör, sade sig själv »iför den goda sakens skull» ha satt övergången i scen – något som bedömts sammanhänga med en önskan från den senares sida om förbättrade relationer med en viktig kund på kapitalmarknaden. Som hypoteksbankens ledare var F 1898–1900 delegerad för obligationsärenden och från 1900 innehavare av den då inrättade befattningen som verkst direktör. I hypoteksbankens tjänst stannade F livet ut; han genomförde under sin tid där flera för banken fördelaktiga konverteringsoperationer.

F:s rika erfarenheter från bankväsendet blev till nytta, då han 1905 var sakkunnig rörande förändrade bestämmelser angående bankkontrollen. I den sedan som självständigt verk organiserade Bankinspektionen blev han biträdande ledamot. I linje med F:s sociala intressen låg, att han under 1907 inom den nytillkomna förlikningsmannainstitutionen var förlikningsman i mälarprovinsernas distrikt. Både arbetsgivare och arbetare erkände hans rättrådighet, skarpsinnighet och fyndighet i lösningen av medlingsspörsmålen. Till andra uppdrag hörde ordförandeskap i fondbörskommitterade samt ledamotskap av kommitterade i spörsmål om dödande av handlingar, av järnvägsrådet och (från 1900 till sin död) av styrelsen för Livförsäkringsab Thule. F tillhörde i flera år styrelsen för Nationalekonomiska föreningen, under 1903 som ordförande.

Inför Sthlms ensk banks 50-årsjubileum 1906 författade F en bankhistorik av på visst sätt banbrytande karaktär: med klart kronologisk disposition förenades en strävan att låta vissa viktiga affärer bli huvudmoment i framställningen.

Med kamrater från uppsalaåren höll F kontakt även under senare år. Han fortsatte att vara en av Knut Wicksells närmaste vänner. I det bolag, som stod bakom startandet 1883 av den radikala tidningen Tiden, var såväl Wicksell som F styrelsemedlemmar. Under Wicksells påtvingade juridiska studier var F dennes främste långivare. F hade själv orienterat sig i penninglitteraturen och kontakterna mellan honom ooh Wicksell blev av direkt betydelse för den senares författarskap. Under åren efter sekelskiftet skaffade sig Wicksell genom F kunskap om de faktiska förhållandena inom kreditväsendet och Wicksell underställde F olika uppslag, som han kommit på.

En annan av F:s vänner var Ellen Key, som bistods av F med råd och hjälp i finansiella spörsmål. Ellen Key talade en gång i ett brev till F om dennes »så ovanligt försiktiga, hänsynsfulla och gentlemannamässiga karaktär» och en annan gång (1899) gav hon uttryck för ledsnad över att aldrig bli drottning i landet Utopia – »ty då skulle du ha blivit min stats- och finansminister!» Tanken på F som finansminister kom på visst sätt att lämna utopins värld: vid sin ministärbildning 1905 övervägde Karl Staaff, som var vän med F sedan uppsalaåren, att låta finansministerposten gå till denne. Efter F:s död påpekades, att han blivit en frivillig förmyndare och rådgivare för särskilt konstens och litteraturens folk och att vad han på det sättet gjort för att lösgöra krafter för det konstnärliga arbetet inte var litet.

I F:s liv möttes impulser från olika håll. Omdömena om F är däremot på ett markant sätt överensstämmande: av radikala såväl som av mera konservativa bedömare rönte F en uppskattning av påtagligt positiv art. Som bakgrund härtill kan pekas på kunnighet, skicklighet vid problemlösning och förmåga att uttrycka sig men även på en omvittnad altruistisk läggning. Det har också talats om en självständighet, som höll F fri från personliga sidoinflytanden, då det gällde att bedöma ett sakförhållande. Han var, har det sagts, i eminent grad en rättrådig man.

F:s hustru, Natalia F, kom att redan från början spela en ledande roll i de på initiativ av Ellen Key och Amalia Fahlstedt 1892 igångsatta samkvämen med arbetarkvinnor som inbjudna, de s k Tolfternas samkväm.

Författare

Tore Petrén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Stockholms enskilda bank 1856–1906. [Sthlm 1906.] 4:o. 107 s., 1 portr., 10 pl. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Ellen Keys saml, KB. – O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, 1–2 (1956, 1959); Gbgs studenter, 2 (1919); T Gårdlund, Knut Wicksell (1956); L Kihlberg, Karl Staaff, 1–2 (1962–63); Livförsäkringsab Thule 1872–1922, 1 (1923); [A Lindhagen o N Frölander,] Samkväm för kvinnor från olika yrkesområden (Tolfternas samkväm) den 22 mars 1892–22 mars 1932 (1932); I Ljungquist, Kampen om läsarna (Ur DN:s hist, 2, 1953); Nationalekon fören 1877–1927 (1927); SMoK; Soc meddel:n, nr 12, 1956; Sthlms ensk bank 1856–1956 (1956); Studenter från Realgymn i Gbg 1865–1886 (1900); Studentfören Verdandi 1882–1907 (1907); W Swalin, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); Sveriges allm hypoteksbank 1861–1911 (1911); O v Zweigbergk, Ung på 80-talet (1951); O Örtenblad, Några gymnastminnen från 70–80-talets Uppsala (Hågk o livsintr, 17, 1936). – Nekr:r i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Theodor Frölander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14559, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Petrén), hämtad 2022-07-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14559
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Theodor Frölander, urn:sbl:14559, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Petrén), hämtad 2022-07-03.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se