Pehr Adrian Gadd

Född:1727-04-12 – Finland (i Birkala/Pirkkala i Travastehus.)
Död:1797-08-11 – Finland (i Åbo)

Ekonom, Kemist


Band 16 (1964-1966), sida 698.

Meriter

Gadd, Pehr Adrian, f 12 april 1727 i Birkala (Tavasteh), d 11 aug 1797 i Åbo. Föräldrar: kronofogden Jakob G o Sara Gottleben. Inskr vid Åbo akad 19 april 1742, disp pro gradu 9 juli 1748, mag 3 aug s å, doc i naturalhist o ekon 6 dec 1750, allt vid Åbo akad, förordn att under resor i s Finlands skärgård undersöka förekomsten av hushållsväxter m m 1753—55, inspektor för salpe-tersjuderierna i Åbo o Björneborgs län 22 april 1755, provincialschäfer 1756, ekon: dir:s n h o v 6 april s å, eo prof i kemi, fysik o ekon vid Åbo akad 23 maj 1758, ord prof i kemi där 22 sept 1761, plantagedir i Finland 7 sept 1762, bibliotekarie vid Åbo akad 1763—64, befriad från skyldigheten att hålla offentliga föreläsn:r 8 jan 1787. — LVA 1759, RVO 1772, LP.S s å, LVVS 1777, LFS 1778.

G 25 okt 1759 i Abo m Brita Sidonia Fahlenius, f 29 maj 1741 där, d 30 mars 1810 i Kyrkslätt (Nyland), dtr till biskop Tonas F o Sara Charlotta Teppati.

Biografi

G:s verksamhet inföll under en tid då de ekonomiska vetenskaperna nyss börjat spela en roll vid universiteten i Sverige—Finland. Vetenskapsakademin, med vilken G hade livliga förbindelser, var en inspirerande faktor i denna utveckling. G lade huvudvikten vid att genom vetenskapliga rön främja det praktiska livet och det har sagts, att för honom var vetenskapen en nyttans tjänarinna.

Det första uppdrag G erhöll sedan han avlagt sin examen hade en utpräglat praktisk syftning: han skulle uppleta inhemska färgämnen, medicinalväxter, frön m m, sörja för deras flyttning till för odling lämpliga trakter samt anteckna allt som var märkligt i meteorologiskt, hydrologiskt, ekonomiskt och andra avseenden. Han fick i uppdrag att anställa planteringsförsök med utländska växter (bl a tobak). Vid sina odlingar i Åbo experimenterade han med främmande växter (bl a mullbärsträd), som han försökte sprida i landet. Resultaten blev inte anmärkningsvärda, varför G nödgades i högre grad koncentrera sig på mera härdiga arter; bland sådana som på grund av hans verksamhet blev mer spridda i Finland än tidigare nämns potatis, lin, hampa och fruktträd. Ett stort antal av de skrifter G offentliggjorde hade samband med hans verksamhet som plantagedirektör.

Som akademisk lärare synes G ha varit inspirerande — hans relationer till sina kolleger var däremot inte alltid de bästa, han såg gärna till sin egen fördel, tycks det. Som författare var han sin tids produktivaste vid Åbo akademi; han publicerade såväl populära handböcker och ströskrifter som vetenskapliga avhandlingar; dessutom medverkade han i tidskrifter m m. Det är inte möjligt att avgöra i vilken utsträckning han själv författade de disputationer (sammanlagt 103 st), för vilka han presiderade. Flera av dem utgavs på svenska. En del av hans skrifter ansågs lida av bristande noggrannhet.

G var den förste som vid Åbo akademi innehade en professur i kemi. I de programmatiska tal han höll då han tillträdde professuren och då det nya kemiska laboratoriet 1764 invigdes — initiativet därtill hade tagits av G — tog han avstånd från dem som inom naturvetenskaperna byggde på hypoteser och från allt letande efter kuriositeter inom kemin. Hans program var att kemisten skulle gå ut i naturen och där göra sina rön. Kunskap i kemi gagnade alla, hävdade G. Strävade man att upprätta ett systematiskt inventarium över alla kemiska upptäckter, främjade man bäst vetenskapen. — I sina föreläsningar rörde sig G på många av kemins olika gebit. Hans rent kemiska avhandlingar var inte märkliga, och han tog ej intryck av den stora omvälvning hela det kemiska åskådningssättet var föremål för under slutet av 1700-talet, ehuru han kände till en del av dess förnämsta företrädare. G var och förblev flogistiker. Däremot förnekade han att vatten kunde förvandlas till jord (innan Lavoisier lämnat det avgörande beviset i frågan).

Den största uppmärksamheten tilldrog sig G:s agrikulturkemiska undersökningar. Han behandlade många problem med anknytning till landets ekonomi och lantbruk, bl a klimatets inverkan på lanthushållningen, skogarnas underhåll, svedjebruk, ängsskötsel, får- och renskötsel, översvämningarnas problem, strömrensningar, nattfrosternas inverkan, pottasketillverkning, brännvinsbränning m m. G:s mest omfattande arbete, »Försök til en systematisk inledning i sv landtskötse-len», var en mångsidig prestation. Såväl juridiskt-ekonomiska frågor som fysikaliskt-ekonomiska och botaniskt-ekonomlska behandlades av G. Han ägnade den tillämpade zoologin intresse. På många punkter lade han grunden till fortsatt ekonomisk forskning, detta på basen av såväl personliga rön som en tämligen vidsträckt beläsenhet. Mineralogin och geologin tilldrog sig hans uppmärksamhet (avh om bl a bergarter och mineraler i olika delar av Finland). Han handhade vården av akademins mineralsamling.

Emellanåt behandlade G sina ämnen med lokal utgångspunkt, som t ex då han publicerade en beskrivning om norra Satakunda (diss 1747) eller då han — efter att de föregående åren ha företagit resor i olika delar av Finland — omkring 40 år senare offentliggjorde en undersökning om Nylands och Tavastehus län. Flera av G:s skrifter har för en senare tid värde genom de upp- gifter han i dem lämnar om tillståndet i 1700-talets Finland.

G:s verksamhet präglades av en stark patriotisk känsla. Den var i första hand riktad mot riksdelen Finland. Utom i hans mångsidiga praktiska verksamhet och i hans val av ämnen för sina ekonomiska skrifter kommer detta till uttryck i hans tal och minnesteckningar samt i några alster i bunden form. Han var på sin tid akademins kanske främste vältalare; bl a vid kungabesök i Åbo fick han visa prov på sin förmåga. Som politisk talare försökte han mana medborgarna till endräkt och samverkan. Han strävade att främja hyfsade seder och befordra folkhälsan inom de breda lagren.

G blev kallad till medlem av flera vetenskapliga sammanslutningar. Hans skrifter blev välvilligt mottagna även utanför det egna landet. Han erhöll anbud om befattningar utomlands men avböjde dem. I motsats till flera av sina samtida företog han inte några studieresor utanför rikets gränser.

Författare

Olof Mustelin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några ms o otr uppsatser av G i KB, VA o UB i Helsingfors. — Brev från G till C G Tessin (13 st. 1758—66), o F Sparre (i Börstorpssaml; 20 st, 1770—92) i RA samt några brev bl a till Tessin o Sparre i Erics-bergsarkivet (dep i RA), till C G Gjörwell (14 st, 1782—91) jämte strödda brev i KB, strödda brev i UUB, till C Clerck, A F Cron-stedt (5 st, 1756—64), P Wargentin (35 st, 1757—83) o J G Wilcke i VA samt till P J Bergius (4 st, 1768—74) o P Wargentin (9 st, 1762—79) i Bergianska avskriftssaml där. 2 brev från G tr i Bref o skrifvelser af o till Carl v Linné, 1:6 (1912).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad. avh. se Liden, 3, s. 58—64, Marklin, 1:3, s. 29—31; övr. arb. se O. E. A. Hjeit, Naturhistoriens studium i Finland under sjuttonde och adertonde seklet, 1—2, Hfors 1868, s. 157—167.

Källor och litteratur

Källor o litt: Åbo akad.-s konsist:prot o registr. — Bref från Henrik Gabriel Porthan till samtida, ed E Lagus [1] (SSLF 38, 1898); Brev från o till C F Mennander, ed K Öster-bladh, 1—3 (Suomen historian lähteitä, 4: 1—3, 1939—42); Henrik Gabriel Porthans bref till Mathias Calonius, ed W Lagus, 1— 2 (SSLF 1, 5, 1886). — A E Arppe, Några blad ur jordbrukskemiens hist (öfversigt af Finska Vet-soc:s förhandkr, 19: 11, 1876— 77, 1878); R Boldt, Ortbeskrifnm i Finland på 16- o 1700-talen (Meddekn af Geografiska fören i Finland, 5, 1899—1900); G Castrén, Sällsk Aurora (SSLF 47 = Förhandhr o uppsatser, 14, 1901); A R [Ceder-berg—]Saarenseppä, Kappale P A Gaddin taloudellista toimintaa (Aika 1913); G Cygnasus, K Finska hushålln:sällsk 1797— 1897 (1897); FBH, 1 (1903); J af Forselles, A N Clewberg—Edelcrantz o hans omgifning (1903); K Forsman, Studier i det sv 1700-talets ekon litt (SSLF 312 = Hist o litt:hist studier, 23, 1947); A Grape, Om förf:skapet till skr »Om inhemskt språks förakt» (Språk o stil 1911); G Grotenfelt, Landtbruksunder-visn vid Åbo Akad (FT 1911); I A Heikel, Helsingfors univ 1640—1940 (1940); T J Hintikka, PAG kasvipatologina (Valvoja-Aika 1923); dens, P A G ja »pietra fungaja» (Luonnen Ystävä 1944); Edv Hjelt, Den kemiska inst vid det finska univ 1761—1890 (Commentationes variae in memoriam acto-rum. . ., ed Univ Helsingf, 1, 1890); dens, Ett blad ur kemins hist i Finland (Inbjudn:-skr . . . 1897); O E A Hjelt, Naturhist:s studium i Finland under 17:e o 18:e seklet (Bidr till känned af Finlands natur o folk, 12, 1868); dens, Naturalhist:s studium vid Åbo univ (SSLF 32 = Åbo univ:s lärdoms-hist, 6, 1896); A Hultin, Det ekon tidevarvet i Finlands litt:hist (SSLF 94, 1910); dens, Frihetstidens litt- o lärdomshist i Finland (SSLF 121 = Förhandhr o upps, 28, 1915); dens, Åbo Tidn:r under Porthan—Franzénska tiden (SSLF 134 = Förhandhr o upps, 30, 1917); dens, Litt:studier i Åbo under Porthans tid (SSLF 140 = Förhandhr o uppsatser, 31, 1918); dens, Sv prosavältalighets förstlingar vid Åbo akad (FHT 1921); dens, PAG. Till tvåhundraårsminnet av hans födelse (FT 1927); S Högberg, PS:s hist (1961); M Kerkkonen, Pietari Kalm talousopin professorina (1936); W Lagus, Förteckn öfver anonyme författare i äldre årg:r af Åbo tidn:r (Bidr till känned af Finlands natur o folk, 17, 1871); dens, Skalden Johan Henrik Kellgrens finska lefnadsminnen (1884); S Laurikkala, P A Gaddin kertomus Turun ja Porin läänin sekä Ahvenanmaan maalaiselinkeinoista v 1783 (Turun HArk, 5, 1936); D Löfberg, Det nationalekon motivet i sv pedagogik under 1700-talet (1949); O Mustelin, Studier i finländsk historieforskning 1809—1865 (SSLF 361, 1957); J Qvist, P A G. Hembygdsforskare. 4 (Hem o hembygd 1925); H Richter, Geografiens hist i Sverige intill år 1800 (1959); M G Schybergson, Henrik Gabriel Porthan. Lefnadsteckn, 1—2 (SSLF 83, 98, 1908, 1911); [J J Tengström,] Chronologiska förteckn :r o anteckn :r öfver finska univ:s fordna procancellerer . . . (1836); R Tigerstedt, Kemiens studium vid Åbo univ (SSLF 42 = Åbo univ:s lärdomshist, 8, 1899); E Tommila, PAG (Suomen kemistilehti 1961); R A Wrede, Matthias Galonius (1917); K Österbladh, Juhana Browallius (1929).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Adrian Gadd, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14622, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2017-11-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14622
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Adrian Gadd, urn:sbl:14622, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2017-11-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se