K Hilding Celander

Född:1876-07-17 – Arboga stadsförsamling, Västmanlands län
Död:1965 – Örgryte församling, Västra Götalands län

Gymnasielärare, Nordist


Band 08 (1929), sida 200.

Meriter

Celander, Karl Hilding, f. 17 juli 1876 i Arboga. Föräldrar: folkskoleläraren Gustav Magnusson Celander och Elise Sörman. Elev vid Arboga allmänna läroverk ht. 1885 och vid Karolinska h. allmänna läroverket i Örebro ht. 1890; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 24 maj 1894; student i Uppsala sept. 1894; fil. kand. 15 sept. 1897; fil. lic. 31 okt. 1904; disp. 29 maj 1906; fil. doktor 31 maj 1906; har, delvis med understöd av stipendier och fonder, företagit ett stort antal utländska studieresor, särskilt till Danmark, Norge och Finland, där han jämväl upprepade gånger meddelat undervisning i svenska språket. Vik. adjunkt vid Uppsala folkskolelärareseminarium ht. 1905; genomgick provårskurs vid Uppsala h. allmänna läroverk vt. och ht. 1907; docent i nordiska språk vid Uppsala universitet 4 maj 1907—vt. 1910; föreståndare för föreläsningsbyrån vid Uppsala universitet 1909—10; lektor i modersmålet vid Göteborgs h. realläroverk 18 febr. 1910; lärare vid Göteborgs gymnasium för flickor läsåren 1910—12; docent i nordiska språk vid Göteborgs högskola 16 juni 1911; ledamot av arbetsutskottet i Modersmålslärarnas förening (sekreterare 1912—27); biträdde på uppdrag av läroverksöverstyrelsen vid utarbetande av ny undervisningsplan för gymnasiet maj 1915; föreläsare vid av läroverksöverstyrelsen anordnade kurser för modersmålslärare på Nääs 1916 och i Strängnäs 4—13 aug. 1921 och vid kurs för finländska modersmålslärare i Borgå aug. 1922; studierektor vid Göteborgs lyceum för flickor från ht. 1917; lärare vid h. lärarinneseminariet vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göteborg från ht. 1918; ordförande i Västsvenska folkminnesföreningen 1919; medutgivare av tidskriften Folkminnen och folktankar från 1924; ledamot av styrelsen för Aug. Abrahamsons stiftelse på Nääs 17 okt. 1924; höll på uppdrag av norska föreningen Norden föredrag, uppläsningar och lektioner vid norska läroverk 4—21 okt. 1925 och 1—31 mars 1927; ledamot av och ordförande i styrelsen för Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola febr. 1926; vik. professor i nordiska språk vid samma högskola sept.—nov. 1927. LVVS 1924; RNO 1925.

Gift 29 dec. 1914 med Vera Charlotta Hoffmann, f. 29 jan. 1891, dotter till kassören vid Smålands m. fl. provinsers hypoteksförening Karl Kristian Torvald Anker Hoffmann i Växjö.

Biografi

C: s doktorsavhandling »Om övergången av ð > d i fornisländskan och fornnorskan» (1906) undersökte en för de fornnordiska språken viktig ljudövergång och ställde dennas faser, kronologi och utbredning i ett väsentligen nytt ljus. Den fick av Adolf Noreen erkännande för »grundlig och uttömmande källforskning, skarpsinnig slutledningskonst, takt vid bedömandet av de vunna resultaternas räckvidd och betydelse samt en flärdlös framställningsform». Men hans fortsatta språkstudier gingo utanför ljudlärans fält. Särskilt ägnade han uppmärksamhet åt danska och norska språkens inflytande på det svenska såsom uttryck för »språklig skandinavism».

Efter övergången i skolans tjänst såsom lektor i modersmålet fann G. nya arbetsuppgifter på det pedagogiska området. De nya undervisningsplanerna för realskola och gymnasium hade nyss trätt i verkställighet. Modersmålet hade fått en viktigare plats och större uppgifter på gymnasiets schema, men tillämpningen av de nya bestämmelserna var i flera avseenden otillfredsställande, och ämnets arbetsvillkor lämnade mycket övrigt att önska. Vid Svenska filolog-och historikermötet i Göteborg 1912 bildades då, närmast på yrkande av C., 21 aug. Modersmålslärarnas förening. I dennas arbetsutskott blev C. sekreterare och den ledande kraften. Föreningens uppgift skulle vara »att arbeta på modersmålsundervisningens främjande och på förbättring av dess arbetsvillkor och hjälpmedel». Inom ett år bildades i skilda delar av landet femton ortsavdelningar med ett medlemsantal av 596, vilket under årens lopp ökades och t. ex. 1926 utgjorde 727, fördelade på tjugusju orter. Då en omorganisation av gymnasiet var förebådad, utarbetades redan 1913 ett programuttalande angående ämnets skilda sidor och bildningsuppgifter samt behovet av ökat timantal och skärpt kompetens för lärare i ämnet. Framför allt krävdes en omläggning av litteraturstudiet med begränsning av den myckna minneskunskapen om författarnas levnadsomständigheter och dylikt till förmån för en ökad förtrogenhet med deras diktskapelser, med samling kring de stora författarna och betoning av de senare tidevarvens diktning på de äldres bekostnad, Till stöd för dessa strävanden anordnades, efter uppslag av C, i samarbete med skolöverstyrelsen sommarkurser för modersmålslärare. En avgjord modernisering av modersmålsundervisningen blev under årens lopp alltmera märkbar vid skilda skolor. Arbetsutskottets årliga »meddelanden» växte ut till en årsskrift, som hade att förmäla om åtskilliga genom dess och särskilt C:s försorg föranstaltade utredningar och som regelbundet upptog en årsbibliografi för facket. Genom arbetsutskottets ingripande kunde undervisning i danska och norska anordnas vid ett flertal högre läroverk och flickskolor. Föreningens strävanden satte tydliga spår i skolkommissionens och 1924 års skolsakkunnigas förslag till uppgifter och kursplaner för modersmålet på gymnasiet. Härmed var ett skede i föreningens verksamhet tilländalupet, och C. lämnade uppdraget som sekreterare 1927. Modersmålsundervisningen på realskolans stadium har C. sökt tjäna genom den läsebok i fem delar, »Saga och sanning», som han utgivit tillsammans med Jeanna Oterdahl. Denna bok har lämnat å sido syftet att tjäna skilda ämnen genom historiska, geografiska och naturhistoriska skildringar, tar sikte på modersmålets egna krav och söker följa den nationella bildningsgången genom att bjuda den tidigare åldern folksaga, sägen och myt, »saga», för att i de senare delarna ge mer utrymme åt den moderna tidens skiftande liv, »sanning».

I den allmänna skoldiskussionen har C. tagit verksam del. 1917 framlade han en kritik av studentexamen och förslag till en reform därav, varvid han syftade mot större självverksamhet av lärjungarna vid undervisningen och begränsning av minnesplugget samt förordade den muntliga examens tillbakaträdande för en skriftlig. I »Gymnasiereformen» (1919, utgiven av C. och Malte Jacobsson) märkes särskilt hans yrkande på en pedagogisk och ej blott administrativ ledning av vårt högre skolväsen genom införande av fackinspektion. Vid läroverksläraremötet i Stockholm 1922 spelade C. en ledande och avgörande roll genom sin beslutsamma och skarpa kritik av den Rydénska skolkommissionens doktrinära program.

Redan 1910 drog C: s arbete om »Lokes mytiska ursprung» uppmärksamheten till en del dittills ej beaktat folkminnesstofi. Vid. tiden omkring 1920 återvände han med förnyad iver till folkminnesstudierna, varom en rad uppsatser i tidskriften Folkminnen och folktankar m. fl. bära vittnesbörd. Särskilt har han i Mannhardts spår sysslat med fruktbarhetsriterna, skördebruk och julseder och därvid vunnit erkännande av fackmännen för bred teoretisk grundval och stor kombinationsförmåga. Även på detta område har C:s lust och skicklighet att organisera, egga och leda andras arbete satt rik frukt i den livliga verksamhet för att uppteckna folktro och folksed, som bedrivits av den av honom skapade Västsvenska folkminnesföreningen. Denna förening utförde på kort tid ett mycket omfattande och betydelsefullt arbete och lyckades väcka ett mera ovanligt intresse för sin sak i de av dess verksamhet berörda landsändarna. Som en hyllning för C:s målmedvetna och viljekraftiga insatser i detta arbete ägnades honom på femtioårsdagen en festskrift, »Folkminnesstudier» (1926). Sedan 1926 har C. även varit ordförande i styrelsen för det på hans initiativ upprättade Institutet för fornminnesforskning vid Göteborgs högskola.

Författare

K. J. Mjöberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Universitetskanslerns avgjorda ärenden för Göteborgs högskola 16 juni 1911 (meritförteckn.), RA. — Göteborgs högskolas årsredogörelser: Modersmålslärarnas förenings meddelanden och årsskrifter.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Hilding Celander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14748, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. J. Mjöberg.), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14748
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Hilding Celander, urn:sbl:14748, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. J. Mjöberg.), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se