Otto Centerwall

Född:1873-10-06 – Edsbergs församling, Örebro län
Död:1958 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Präst, Teolog


Band 08 (1929), sida 311.

Meriter

3. Otto Centerwall, den föregåendes sysslings son, f. 6 okt. 1873 i Edsbergs församling. Föräldrar: apotekaren Otto Emanuel Centerwall och Emeli Wising. Elev vid Kristianstads h. allmänna läroverk ht. 1887; avlade mogenhetsexamen därstädes 31 maj 1893; elev vid apotek i Askersund och Örebro 1893—96; student i Uppsala 8 sept. 1896; avlade teol. fil. examen 15 sept. 1897, dimissionsexamen 15 sept. 1899, praktisk-teol. prov 23 maj 1900 och prästexamen i Strängnäs 26 maj 1900; prästvigd för Strängnäs stift 27 maj 1900; har studerat diakoniverksamheten dels i Finland på egen bekostnad 1907, dels i Tyskland med stöd av statens resestipendium 1908 och har dessutom deltagit i ett flertal konferenser för diakoni och mission i Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Holland. Predikant vid Mikaelskapellet i Uppsala 12 juni 1900 och vid Uppsala försörjningsinrättning 1 jan. 1902— 30 sept. 1905; ledamot av styrelsen för a.-b. Kafé Balder 1904 —05; pastor och föreståndare vid diakonissanstalten Samariterhemmet i Uppsala från 1 okt. 1905 på kallelse av dess styrelse; tf. direktor för Uppsala universitets praktisk-teol. övningsinstitut 14 apr. 1913—15 maj 1918; ordförande i Svenska kyrkans diakonistyrelses sociala utskott från 20 maj 1920; av kyrkomötet vald till ledamot i Svenska kyrkans diakonistyrelse från 1921; förste v. president i det vid konferensen för inre mission och diakoni i München 1922 bildade kontinentala förbundet för inre mission och diakoni från 1922. Teol. hedersdoktor vid Uppsala universitets 450-årsfest 16 sept. 1927.

Gift 8 okt. 1901 med Anna Katarina (Karin) Matilda Kastman, f. 5 okt. 1875, dotter till prosten Knut Arvid Kastman i Kuddby.

Biografi

C: s första prästerliga förordnande blev av stor betydelse för inriktningen och karaktären av hans kommande verksamhet. Hans tjänstgöring vid Mikaelskapellet i Uppsala, vilket som bekant upprättats närmast som en centralpunkt för arbetet bland de fattiga, förde honom i intim kontakt med den sociala nöden, samtidigt med att hans homiletiska förkunnelse nådde icke blott de breda lagren, utan i ganska stor utsträckning jämväl den akademiska ungdomen. Han genomgick på detta sätt en god förskola för de större uppgifter, som sedermera anförtroddes åt honom, dels som föreståndare vid det av Ebba Boström (se denna) grundade Samariterhemmet i Uppsala, dels som handledare av de teologie studerandenas praktiska utbildning. På bägge dessa områden har han nedlagt ett lika insiktsfullt som fruktbärande arbete. Under hans ledning har Samariter-hemmet haft en rik och för framtiden lovande utveckling. Vid hans tillträde av föreståndareskapet där hade anstalten ett tjugutal dia-konissor; år 1927 räknade den tvåhundra. Samariterhemmet har också inom hela vår kyrka vunnit ett stort förtroende. Nytt diakonisshus uppfördes 1916—18, och sjukhuset står för närvarande under om- och tillbyggnad. I denna utveckling har föreståndarens personliga insats varit betydande.

C.:s prästerliga arbete har städse, enligt hans egen läggning och böjelse, fallit i främsta rummet inom »de inre linjerna», och därmed hänger det samman, att förkunnelsen jämte den personliga själavården särskilt legat honom om hjärtat. Han står i främsta ledet av vår kyrkas nuvarande predikanter. Teologiskt påverkad av bl. a. Einar Billing, torde han som homilet få anses vara i någon mån lärjunge av J. A. Eklund och. 0. Quensel, men även av norrmännen J. Jansen och T. Klaveness. C. förenar med en positiv evangelisk ståndpunkt ett vidhjärtat förstående av nutidsmänniskans speciella religiösa svårigheter och därav betingade krav. Formellt utmärker sig hans predikan för reda, klarhet och pregnans. Av hans många av trycket utgivna homiletiska arbeten — det första, »Evighetsfrågor», utkom 1905 — är den omfattande samlingen »Stillhet och oro» (1920) den mest betydande och synnerligen representativ för sin författares åskådning, predikometod och personliga egenart. Till C:s författarskap höra även inlägg i dogmatiska, pastoralteologiska och kristligt sociala ämnen. Flera av dessa smärre skrifter — »Diakonien och klasskampen» (1913, även övers, till finska), »Pastoralvården vid våra sjukhus» (1918), »Tjänandets kall» (1918), »Ditt dop» (1923) m. fl. — ha utgått i två eller flera upplagor. I den ungkyrkliga tidskriften »Vår lösen» har C. träget medarbetat, likaså i in- och utländska diakonitidskrifter, varjämte han utger »Hälsning från Samariterhemmet».

Åt C:s akademiska lärarverksamhet, åt hans kontakt med samtidens teologi och åt de olika grenarna av hans arbete i diakoniens och. själavårdens tjänst har Uppsala teologiska fakultet givit sitt erkännande genom att tilldela honom sin doktorsvärdighet.

Författare

e. N. söderberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Personliga anteckningar; H. Th. Ohlsson, Biogr. matrikel öfver sv. kyrkans prästerskap 1914 (1914).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto Centerwall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14768, Svenskt biografiskt lexikon (art av e. N. söderberg.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14768
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto Centerwall, urn:sbl:14768, Svenskt biografiskt lexikon (art av e. N. söderberg.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se