Peter Challman

Född:1823-10-01 – Voxna församling, Gävleborgs län (på Voxna bruk)
Död:1900-07-08 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Challer, Iowa)

Metodistpredikant, Snickare


Band 08 (1929), sida 340.

Meriter

Challman (Källman), Peter, f. 1 okt. 1823 på Voxna bruk i Voxna socken, d 8 juli 1900 i Challer, Iowa. Föräldrar: kolaren Matts Källman och Katrina Olofsdotter. Innehade tjänst som dräng; anslöt sig till Erik Janssons lära i början av 1840-talet och utsågs till en av dess »apostlar»; lämnade Sverige 20 juni 1846; anlände till U. S. A. 28 okt. 1846 och bosatte sig i New Jerusalem i Bishop Hill; flyttade till Lafayette, Indiana, juni 1847 och kort därefter till Galesburg, Ill.; var därstädes verksam som snickare omkring två år; begav sig som ledare för ett lag guldsökare till Kalifornien 14 mars 1850 och anlände dit 14 juli 1850; bosatte sig i Victoria, Ill., och återgick till snickarverksamheten 1851; anslöt sig till den episkopala metodistförsamlingen 31 dec. 1851; lokal kyrkoledare 1852; antogs av The Rock River conference på prov till predikant 1853; innehade anställning vid metodistförsamlingarna i Andover och Rock Island, 111., och besökte de svenska nybyggarna i Minnesota 1854—55; predikant i Victoria, Galesburg och kringliggande trakter 1855—57; presiderande äldste i svenska distriktet av The Illinois central conference 1857 —65; predikant hos församlingen i Bishop Hill till 1866; besökte Sverige 1866; återvände till Amerika och bosatte sig på en farm i Knox county, Ill.; övergick till den fria metodistkyrkan; flyttade till nordvästra Iowa 1884 och återgick där till den episkopala metodistkyrkan. — Gift.

Biografi

C. förenade med ett rastlöst, oroligt sinne en utpräglat religiös läggning. Sedan han vunnits för den bekante religionsstiftaren Erik Janssons läror, utvecklade han hastigt en obestridlig begåvning som väckelsepredikant och utsågs till en av sektledarens »apostlar». Hans framgångsrika proselytmakeri uppväckte emellertid en storm av förbittring mot honom bland den del av menigheten, som var fientlig mot Erik-Jansismen, och föranledde snart även myndigheternas ingripande. Liksom sektens huvudman inmanades han i häkte och fördes till Gävle, men han blev frikänd och försattes snart på fri fot. Då Erik Jansson med större delen av sina anhängare utvandrade till Nordamerikas förenta stater på sommaren 1846, slöt sig även C. med sina föräldrar och syskon till emigranterna och bosatte sig i deras kommunistiska koloni Nya Jerusalem i Bishop Hill. Experimentet blev emellertid en bitter besvikelse för honom liksom för så många av hans meningsfränder. Innan ett år gått till ända, lämnade han samfundet och slog sig, i likhet med flera av de missnöjda Erik-Jansisterna, inom kort ned i Galesburg i Illinois, som redan börjat antaga karaktären av ett svenskt samhälle. Under ett par år ägnade sig C. här åt sitt borgerliga yrke, snickeriet.

Efter brytningen med Erik Jansson hade C. kommit under inflytande av den episkopala svensk-amerikanska metodistkyrkans »fader», den bekante predikanten Jonas Hedström, vilken snart insåg hans begåvning som populär talare och sökte förmå honom att ägna sitt liv åt predikantverksamheten. C. hade också redan börjat predika mera tillfälligtvis, då hela landet elektricerades genom underrättelserna om guldfynden i Kalifornien och rusningen till guldfälten började. Även C. greps av den allmänna febern och organiserade ett guldgrävarlag av tolv man. Det är ej utan ett visst intresse, att detta lag inneslöt tre män, vilka jämte C. skulle komma att räknas bland grundläggarna av den svenska metodistkyrkan i Nordamerika, Erik Shogren, Viktor Witting och Peter Newberg. På våren 1850 anträddes den långa och farofyllda resan. Återigen voro emellertid C: s förhoppningar dömda att svikas, och redan följande sommar finna vi honom på återvägen över Panama och New York. Hans hem blev nu Victoria i Illinois, de svenska metodisternas »Jerusalem». Till en början återvände han till snickaryrket, men sedan han, före årets slut, ingått i metodistsamfundet, lyckades Hedström snart förmå honom att övergå till predikantverksamheten. Efter att ett par år ha arbetat som lokal församlingsledare, tog C. 1853 steget fullt ut. Han övergav nu snickaryrket och ägnade hela sin tid åt metodistkyrkan. Efter några års arbete som predikant i olika församlingar i Illinois efterträdde han Hedström som presiderande äldste i svenska distriktet av den metodistiska Illinois central conference. Under de åtta år, han innehade denna befattning (1857—65), förvärvade han genom sin allomfattande verksamhet och outtröttliga energi namnet »den svenska metodistkyrkans Peter Cartwright». Han organiserade tjugutvå församlingar och vann nya anhängare i hundratal. Sedan han lämnat presidiet, återtog han sin predikantverksamhet, men hans intresse för metodistkyrkan höll i själva verket på att svalna. Efter ett kortare besök i hemlandet slog han sig ned som jordbrukare i Illinois och tog samtidigt det efter hans föregåenden uppseendeväckande steget att övergå till de ickeepiskopala eller »fria» metodisterna. Under de närmaste fyra åren uppträdde han sporadiskt som predikant men ägnade sig därefter uteslutande åt sitt jordbruk. Än en gång skulle dock hans ombytliga sinne taga ut sin rätt. Sedan han ånyo växlat vistelseort och slagit sig ned i Iowa (1884), vände han tillbaka till de gamla metodisterna och blev åter, ehuru nu blott som lekman, en verksam medlem av deras samfund.

C: s insatser bottna huvudsakligen i hans organisatoriska förmåga, hans våldsamma energi och hans välde över de folkliga åhörarskarorna. En medfödd begåvning, ett fängslande utseende och en mäktig stämma överskylde hans torftiga uppfostran och den bristande logiken i hans predikningar. Då han avföll från den episkopala metodistkyrkan och lämnade predikantbefattningen, isolerades han emellertid för en tid från sina förra trosbröder. Till följd därav har hans verksamhet för den svenska metodistkyrkan i Nordamerika knappast erhållit det erkännande i den historiska litteraturen, som väl eljest hade kommit den till del.

Författare

Geo. M. Stephenson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av kyrkoherden J. D. Hallbom ur Voxna kyrkoarkiv. — E. Johnson & C. F. Peterson, Svenskarne i Illinois (1880); N. M. Liljegren, N. O. Westergren & C. G. Wallenius, Svenska metodismen i Amerika (1885); E. W. Olson, History of the Swedes of Illinois, 1—2 (1908); V. Witting, Minnen från mitt lif.som sjöman, immigrant och predikant, 2: a uppl. (1904).— Se i övrigt: E. Herlenius, Erik-Jansismens historia (1900).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Challman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14783, Svenskt biografiskt lexikon (art av Geo. M. Stephenson.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14783
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Challman, urn:sbl:14783, Svenskt biografiskt lexikon (art av Geo. M. Stephenson.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se