Kristian T Claëson

Född:1827-07-07 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1859-11-21 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Filosof


Band 08 (1929), sida 536.

Meriter

1. Kristian Theodor Claëson, f. 7 juli 1827 i Stockholm, d 81 nov. 1859 i Uppsala. Föräldrar: assessorn Teodor Claëson och Vendela Margareta Malmberg. Elev vid Hillska skolan vid Barnängen 30 jan. 1837—vt. 1840 och vid nya elementarskolan ht. 1840—vt. 1847; preliminarist i Uppsala 21 sept. 1847; student därstädes 28 sept. 1847; disp. 26 nov. 1851 (Bidrag till granskning af den hegelska dialektiken och dess princip »motsägelsen», 1; pres. A. Nyblams); fil. kand. 30 maj 1856; disp. 20 maj 1857; fil. doktor 5 juni 1857. Innehade under större delen av studenttiden konditioner i landsorten, bl. a. hos lagman E. S. Boström på Östanå ht. 1851— vt. 1853, samt akademisk kondition från slutet av år 1856; docent i praktisk filosofi vid Uppsala universitet 30 juni 1857; Stockholms nations bibliotekarie ht. 1857—vt. 1859; erhöll Wallmarkska docentstipendiet våren 1859; uppförd å andra förslagsrummet till den ena av universitetets rörliga adjunkturer 30 maj 1859 och å första förslagsrummet till samma befattning 26 okt. 1859. — Ogift.

Biografi

Redan under skoltiden röjde sig hos C. den mångsidighet av studie- och livsintressen, som han sedan alltjämt fasthöll och varom hans samlade skrifter ge ett talande vittnesbörd. Latin, grekiska och moderna språk fängslade honom såväl för sina litteraturers skull som även lingvistiskt, och han vidgade efter hand sina studier i komparativ riktning för att till sist låta dem utmynna i språkfilosofisk spekulation. Fullödig humanist genom anläggning och metodisk utbildning, hade han utpräglad böjelse både för vitterhet och historiska vetenskaper, men fri från ensidighet hade han vetat förskaffa sig en viss bildning även åt det naturvetenskaplig-medicinska hållet. Enligt nya elementarskolans metod att låta de äldre lärjungarna biträda vid de yngres undervisning kom han tidigt i kontakt med pedagogiska uppgifter, dem han ock fullföljde under sitt på ekonomiska skäl grundade långvariga konditionerande som student och behöll i blickpunkten — praktiskt och teoretiskt — även som universitetslärare. Då härtill kommo tidigt utvecklade religiöst teologiska, politiska och filosofiska intressen, förstår man universaliteten i C: s anläggning ävensom att det centrala, alla andra dominerande och till ett verkligt helt i personlighetens ram sammanslutande blev filosofien. Av ädel, ren och flärdlös karaktär, vann han i sin docentgärning även den studerande ungdomens stora sympatier.

Först jämförelsevis sent kom C. under sina studentår att röna påverkan från Kristoffer Jakob Boström, vars lärareverksamhet då stod på sin höjdpunkt. Väl förberedd genom universaliteten i hela sin anläggning och föregående utbildning och särskilt även genom studiet av sådana filosofiens stormän i original som Platon, Kant, Hegel, tillägnade han sig snart mästarens åskådning med en livaktighet och penetration, som av denne uttryckligen erkändes och ledde till ett visst samarbete dem emellan. I ej ringa grad var det C: s förtjänst, när det 1859 kom därhän, att Boströms grundlinjer till den filosofiska statsläran och dess propedevtik ävensom till den filosofiska civilrätten blevo av trycket utgivna. C. hade då biträtt vid själva redaktionen av skrifterna i fråga, och det var även genom honom som de, anonymt, befordrades till trycket. I samma veva stod han ock sin lärare bi, när det gällde bemötandet av åtskilliga tidningsanmälningar och granskningar, vartill nämnda publikationer redan samma år gåvo anledning. C:s hithörande inlägg föreligga i »Skrifter» del 2, under den allmänna rubriken »Om professor Boströms filosofi», I—V, av vilka I utgör en i Aftonbladet n: o 140 införd replik på denna tidnings dagspolitiskt utgestaltade kritik och II sammanfattar trenne artiklar i Svenska tidningen n:o 163— 165 under den särskilda rubriken »Hvilka statsrättsliga läror meddelas verkligen af professor Boström?»; III—IV röra sig på en annan frontlinje, den religionsfilosofiska, mot de kritiker, som från religiöst teologiskt, resp. kyrkligt håll hade influtit i Post- och inrikestidningar samt Väktaren (C: s repliker införda, III i den förra tidningens n:o 201 och IV i den senare tidningens n:o 39; V med särskild rubrik »Om huruledes en vetenskaplig strid icke bör föras, jämte några betraktelser öfver den boströmska filosofien och .dess motståndare» har samma adress som IV, men publicerades först året därpå i C: s »Skrifter»).

Det har antytts, att C. vid sitt alltför tidigt inträffade frånfälle, som avbröt en mycket hoppgivande tänkares utveckling redan i dess begynnelsestadium, befunnit sig i ett skede av kunskapsteoretiskt och praktiskt inriktad analys med personlighetsbegreppet som slutmål och att man ej kan beräkna, vart han kunde hava förts genom fullföljande av sagda analys. Så riktigt detta än är, bör å andra sidan framhållas, att ingenting i C: s föreliggande produktion tyder på någon sådan begynnande divergens i det principiella från mästarens åskådning, som man exempelvis hos Pontus Wikner kan skönja tidigt nog. Allting pekar snarast på att boströmianismen i C. förlorade den systemet inom dess givna ram fortbildande utarbetaren, vars styrka hade legat i åskådningens livaktiga behärskande inifrån och en storartad kontakt åt olika håll med tidens vetenskapliga empiri. Av gradualdissertationen och av undersökningen »Om språkets ursprung och väsende» (båda omtryckta i »Skrifter», 1, den senare från det av C. redigerade och till större delen även utfyllda Uppsalahäftet i Nordisk universitetstidskrift, 1858) förefaller det, som hade C: s specifikt egna arbetsfält kunnat bli den i boströmska systemet blott rudimentärt föreliggande s. k. rationella etnologien och dess praktiska motsvarigheter. De nämnda undersökningarna utmynna i att såväl rättens och den filosofiska rättslärans möjlighet som även en tillfredsställande förklaring av språkets, resp. språkens möjlighet skulle förutsätta vissa över de mänskliga individerna höjda ändliga personligheters (praktiskt: sam-hällspersonligheters) förhandenvaro i väsendenas värld, av den typ som de empiriskt givna nationerna lägga närmast att tänka sig; men detta är å andra sidan en punkt, där Boströms störste lärjunge Karl Yngve Sahlin har kritiskt skilt sig såväl från mästaren själv som från den större delen av hans skola.

Författare

Efraim Liljeqvist.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kort framställning af mnemotekniken efter Reventlows system, eller anvisning att genom lätt användbara reglor underlätta öch mångdubbla det naturliga minnets kraft. Norrköping 1848. 16: o 32 s. (Anon.) — Om möjligheten af en filosofisk rättslära. Sthm 1857. 110, (l)s. (Gradualavh., Upps.) — Om språkets ursprung och väsende (Nord. univ.-tidskr., Arg. 4: H. 4, 1858, s. 1—121; även utg. sep. Upps. 1858. 121, (1) s.). — Skrifter. Samlade och utg. efter förf:s död [af G. Claeson]. Bd 1—2. Sthm 1860. XLVIII, 385, (1) s.; (3), 398, (1) s. [Följdskrift: O. F. Myrberg, Om förhållandet mellan teologi och filosofi i allmänhet och den boströmska filosofien isynnerhet. Ett bihang till Skrifter af Kristian Claeson. Upps. 1861. IV, 58 s.] — Hvilka statsrättsliga läror meddelas verkligen af professor Boström? (Ät minnet af Christopher Jacob Boström, 1797—1897, Sthm 1897, s. 118—131; efter Skrifter, Bd 2, s. 188—207). — Artiklar och anmälningar i Nord. univ.-tidskr. samt i tidningar (delvis omtr. i Skrifter, Bd 2; jmfr texten).

Utgivit: Nordisk universitetstidskrift. Årg. 4: H. 4. Upps. 1858. Årg. 5: H. 4. Upps. 1859. — [C. J. Boström], C. J. Boström och hans filosofi. Örebro 1859. 36 s. (Avtr. ur Sv. biogr. lexikon, N. F., Bd 2, s. 357—384; anon.) — [C. J. Boström], Grundlineer till philosophiska statsläran. Allmännare delen. Upps. 1859. (4), 104 s. (Anon.) — C. J. Boström, Grundlineer till philosophiska statslärans propaedeutik. Upps. 1859. 80 s. (Anon.) — [C. J. Boström], Grundlineer till philosophiska civilrätten. Upps. 1859. 34 s. (Anon.) [Om den på dessa skrifter följande polemiken se texten.]

Handskrifter: Kollegieanteckningar 1858 (UB, sign. P. 89 d). — Kollegier i filosofisk propedeutik och praktisk filosofi (UB, sign. P. 89 e).

Källor och litteratur

Källor: Fil. fakultetens i Uppsala skrivelse till universitetskanslern 10 juni: 1857 samt akademiska konsistoriets skrivelser till universitetskanslern 30 maj och 26 okt. 1859, RA. Levnadsteck av C: s vetenskapliga ställning av C. Y. (1860). ,-iG. Claéson med karakteristik i C: s ovannämnda Skrifter, 1


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kristian T Claëson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14855, Svenskt biografiskt lexikon (art av Efraim Liljeqvist.), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14855
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kristian T Claëson, urn:sbl:14855, Svenskt biografiskt lexikon (art av Efraim Liljeqvist.), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se