Axel T Cnattingius

Född:1839-05-16 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1897-05-17 – Älvkarleby församling, Uppsala län (på Marma)

Tidningsredaktör, Jägmästare, Skogsskoleföreståndare


Band 08 (1929), sida 671.

Meriter

2. Axel Theodor Cnattingius, den föregåendes kusins 16 maj 1839 i Stockholm, d 17 maj 1897 å Marma i Älvkarleby socken. Föräldrar: källarmästaren Jakob Axel Cnattingius och Hedvig Maria Swahn. Elev vid Norrköpings h. elementarläroverk 1850 och Norrköpings lyceum 1855—ht. 1859; inskriven som student vid Uppsala universitet 26 jan. 1860; elev vid skogsinstitutet 6 juni 1862—3 juni 1863. E. överjägare i Östergötlands län 7 aug. 1863; tf. överjägare i Östergötlands läns mellersta revir under tre månader från 1 nov. 1865 och i Norrbottens län 30 maj 1866—22 juli 1867; tf. revirförvaltare inom Finspångs län, Gullbergs och Åkerbo härader 24 okt. 1867—31 dec. 1869; tillika kontors- och lantmätarebiträde hos kommissionslantmätare A. V. Loden i Östergötland jan.—juni 1868; lärare vid Haddarps lantbruksskola våren 1869—-1874; tf. jägmästare i Hunnebergs revir och tf. föreståndare för Hunnebergs skogsskola 31 dec. 1869 samt tf. jägmästare i samma revir och föreståndare för skogsskolan 31 mars 1870; redaktör av Tidskrift för skogshushållning 1873—94; jägmästare i Falbygds revir 11 dec. 1874; tf. sekreterare i skogsstyrelsen för tre månader 2 mars 1875; genom tjänstebyte fr. o. m. 24 apr. 1876 jägmästare i Örbyhus revir och föreståndare för Tierps, sedermera Marma skogsskola 25 febr. 1876; redaktör av Skogsvännen mars 1876—1894; sekreterare vid fjärde allmänna skogsmötet i Stockholm 3—7 juli 1879; innehade vid sidan av ovannämnda befattningar intendentsysslan vid Marma skjutfält 1880 —95. Korresp. ledamot av Svenska jägarförbundet; ledamot av Karl XV :s jaktklubb 1865; RVO 1887.

Gift 29 sept. 1870 med Lizinka Mariana Tesdorpf, f. 16 okt. 1846, d 1 juni 1925, dotter till vinhandlaren Johann Jakob Tesdorpf från Lybeck, sedermera bosatt i Norrköping.

Biografi

Redan i mycket unga år röjde C. en utpräglad håg för naturhistoriska studier. Under skoltiden i Norrköping ägnade han sig tillsammans med sin skolkamrat, sedermera direktören för K. skogsinstitutet K. G. Holmerz, ivrigt åt insamlande av fågelbon och ägg samt uppstoppning av fåglar, varvid de erhöllo goda råd och fingervisningar av den kände ornitologen, jägmästaren N. Lundborg. De hopbragta samlingarna fingo småningom en sådan omfattning, att de båda ynglingarna vid sitt samtidiga inträde vid skogsinstitutet sågo sig nödsakade att försälja dem till Norrköpings elementarläroverk. Sedan C. vunnit anställning inom skogsstaten, fick han goda tillfällen att ägna sig åt sina ornitologiska intressen, i synnerhet under tjänstgöringen i Norrbotten, och åtskilliga om kunnighet och vaken blick vittnande iakttagelser publicerades under denna tid i Svenska jägarförbundets nya tidskrift. Han hade också gjort sig bemärkt såsom god jägare och blev redan 1865 medlem av konung Karl XV: s jaktklubb. Så småningom fångades emellertid hans uppmärksamhet mer och mer av de skogliga förhållandena. År 1873 började han utgivandet av Tidskrift för skogshushållning, vilken publikation utkom med fyra häften om året och av honom distribuerades åren 1873—75 från Vänersborg, 1876—80 från Uppsala och 1881—94 från Stockholm. Denna tidskrift var länge landets enda mera skogsvetenskapligt betonade organ och skogsstatstjänstemännens speciella språkrör. Redaktörens personliga insatser i tidskriften utgjorde dels inlägg i diskussionerna och aktuella skogliga spörsmål samt referat av utkommen skogslitteratur och den officiella statistiken, dels egna uppsatser i skogliga ämnen, ofta av skogshistorisk läggning. Synnerligen beaktansvärt var det skogslexikon, som C. allteftersom det utarbetades lät inflyta i tidskriften och som sedermera utgavs med titeln »Svenskt skogslexikon» (1894). Likaledes av stort värde var den »Öfversigt af svenska skogsliteraturen, bibliografiska studier», vilken C. 1877 utgav på I. Hæggströms förlag, Stockholm. Denna översikt har varit till god ledning för alla som velat, något fördjupa sig i studiet av den svenska skogshushållningens utveckling. Vid sidan om förenämnda tidskrift för skogshushållning utgav C. åren 1876—94 en mera populärt hållen kvartalsskrift, benämnd Skogsvännen, närmast avsedd för kronojägare och skogvaktare.

C. var en å huvudets vägnar begåvad man med livligt temperament, och då han därtill ägde stor arbetsförmåga och varmt intresse för sitt kall, hade man anledning att i honom se en av skogsväsendets framtidsmän och ledare. Tyvärr drabbades han i sin kraftigaste ålder av en häftig förkylning, som medförde allvarliga sviter för hans hälsa. Om än tidvis tillbakahållna, nedsatte dessa likväl småningom krafter och energi och förorsakade slutligen hans död.

Författare

A. Wahlgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord till jägarförbunden jemte ett bidrag till diskussionen af jagtstadgan (Sv. jägarförb. nya tidskr., Arg. 4, 1866, s. 97— 111; även sep. Sthm 1866. 15 s.). — Om förhandlingarne vid 5:e skogsdistriktets möte i Falköping år 1871. Vänersborg 1871. — Öfversigt af svenska skogsliteraturen. Bibliografiska studier. Sthm 1876 [omsl. 1877]. 43 s. — Svenskt skogslexikon. Sthm 1894. 192 s. (Tidskr. f. skogshushållning, 1894, Afd. B; tidigare i smärre stycken i skilda årg. av samma tidskrift). — Meddelanden i Sv. jägarförb. nya tidskrift samt uppsatser, referat och diskussionsinlägg i nedannämnda av C. utgivna tidskrifter.

Utgivit: Tidskrift för skogshushållning. Arg. 1—22. Vänersborg, Upps., Sthm 1873—94. — Skogsvännen. Qvartalsskrift för skogvaktare och mindre landthushållare. Arg. 1—19. Upps., Sthm 1876—94.

Källor och litteratur

Källor: Finansdep. handl. 11 dec. 1874 och 25 febr. 1876, RA; nekrologer och biogr. uppgifter om C. av H. Samzelius i Sv. jägarförbundets nya tidskr. 1897, i Tidskr. f. skogshushållning 1897 och i Jägaren 1904; H. Samzelius, Jägeristaten (1915).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel T Cnattingius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14902, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Wahlgren.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14902
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel T Cnattingius, urn:sbl:14902, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Wahlgren.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se