Erik Collinder

Född:1848-07-21 – Arbrå församling, Gävleborgs län
Död:1920-02-16 – Sundsvalls Gustav Adolfs församling, Västernorrlands län

Botanist, Skolman


Band 08 (1929), sida 748.

Meriter

Collinder, Erik, f. 21 juli 1848 i Arbrå församling, d 16 febr. 1920 i Sundsvall. Föräldrar: hemmansägaren och nämndemannen Per Jonsson och Sigrid Helena Åsberg. Elev vid Gävle h. elementarläroverk ht. 1863; avlade mogenhetsexamen därstädes 26 maj 1871; student i Uppsala 15 sept. 1871; fil. kand. 26 jan. 1877. Genomgick provar vid Maria elementarläroverk och Stockholms gymnasium 1877—78; vik. adjunkt vid Sundsvalls h. allmänna läroverk ht. 1878—ht. 1879; adjunkt därstädes med ämneskombinationen kristendom, svenska och naturlära 27 nov. 1879; tillika lärare vid Sundsvalls läroverk för flickor ht. 1880—vt. 1902 och vid Sundsvalls tekniska afton- och söndagsskola från vt. 1879 (tillika föreståndare och styrelseledamot från ht. 1884, v. ordförande 1912—19 och sekreterare 1919—20); en av stiftarna av Skidklubben Vidar i Sundsvall 1893 och dess ordförande 1893—1917; stadsfullmäktig i Sundsvall 1895—1910 och var därunder bl. a. kretsföreståndare i sjunde fattigvådsdistriktet 1895—99 samt ledamot av styrelsen för folkbiblioteket 1900 till sin död, av beredningsutskottet 1905—10, av styrelsen för »Arbetsstugan» 1905—06, av Idrottsparkens kommitterade 1906—07 och av styrelsen för Altinska skyddshemmet 1909—16 (v. ordförande 1914—16); ledamot av Sundsvalls skolråd 1903—10 samt av folkskolestyrelsen 1911—14 och var därunder ledamot av undervisningsnämnden 1911—14 (v. ordförande 1912—14)[1]; erhöll 16 maj 1913 avsked med pension från adjunktsbefattningen från 1 sept. 1913; föreståndare för Sundsvalls stads lärlings- och yrkesskolor 29 dec. 1919 samt tillika interimsstyrelsens sekreterare. RVO 1905.

Gift 23 juni 1887 med Viola Ellen Maria Horney, f. 14 aug. 1858, dotter till kommissionslantmätaren Johan Alfred Horney.

Biografi

I trettiofem år (1878—1913) verkade C. »med oavbrutet, städse oförminskat nit och omutlig samvetsgrannhet» som lärare vid Sundsvalls högre allmänna läroverk. Ännu längre, i mer än fyrtio år, tjänstgjorde han vid Sundsvalls tekniska afton- och söndagsskola, från 1884 till sin död som dess föreståndare. Under sina sista år ägde han ännu kraft att taga på sig den krävande uppgiften att som föreståndare och interimsstyrelsens sekreterare deltaga i organiserandet av de lärlings- och yrkesskolor, vilka till följd av yrkesundervisningens omläggning 1918 hade att övertaga afton- och söndagsskolans uppgifter. Mitt i detta arbete bortrycktes han av döden efter endast några dagars sjukdom, saknad på grund av sin gedigna personlighet, plikttrohet och i det sista obrutna verksamhet.

C. tillhörde den i vårt land så talrika skara, som bredvid det dagliga förvärvsarbetet medhunnit en betydande forskargärning. Det botaniska intresset hade han liksom så många andra erhållit från sin lärare i Gävle R. V. Hartman. Redan som skolyngling företog C. en botanisk resa genom Härjedalen, under vilken han bland annat gjorde det märkliga fyndet av Viola umbrosa på Ulvberget i Hede socken. 1873 och 1889 besökte han i botaniskt syfte Jämtland. Till flera växtgeografiska arbeten har C. lämnat viktiga bidrag, särskilt till den förteckning över Hälsinglands kärlväxter, som utgavs av P. V. Wiström 1898.

Med klok begränsning koncentrerade C. under senare delen av sitt liv sitt botaniska intresse på utforskandet av floran i Medelpad, den enda svenska provins, om man undantager Gästrikland, över vilken ingen växtförteckning dittills utgivits. År 1909 framlade han i »Norrländskt handbibliotek» som frukten av sina forskningar »Medelpads flora, växtgeografisk öfversikt och systematisk förteckning öfver kärlväxterna». Detta för kännedomen om hela Norrlands växtgeografi så viktiga arbete äger sitt kanske mest bestående värde genom primärmateiialets storlek och genom den kritiska granskning, detta underkastats. Som alltid alstrade även denna flora ett ökat intresse för områdets växtgeografi, och en mängd nya observationer över artemas utbredning inflöto till C. Vid hans död fanns också ett i det närmaste tryckfärdigt manuskript till ett supplement, vilket dock aldrig utgivits (deponerat i Uppsala universitetsbibliotek). Hans omfattande herbarium tillhör numera ingenjör A. Liljedahl, Arbrå.

I likhet med många andra botanister, vilka arbetat med Norrlands relativt artfattiga flora, fattade C. intresse för de artrika s. k. kritiska släktena. Hans iakttagelser och samlingar av Medelpads arter och former av släktet Hieracium ha varit föremål för särskild bearbetning av H. Dahlstedt. 1914 utgav C. »Rosæ suecicæ exsiccatæ». Arbetet, som avsåg att ge en bild av Västernorrlands Rosaarter, utkom i tvenne fasciklar, av vilka den första innehåller »Rosæ Angermaniæ», omfattande trettio nummer och representerande alla hittills kända grovtaggiga Rosa-former i Ångermanland med undantag av två. Andra fascikeln »Rosaæ medelpadicæ» innefattar med sina trettiofem nummer alla från Medelpad kända viktiga former av Rosa Afzeliana och Rosa villosa. Samtliga äro bestämda av den framstående Rosa-kännaren S. Almquist och på etiketterna försedda med diagnostiska notiser av denne. Den till endast tjugu exemplar uppgående upplagan vann, enligt ett meddelande i brev från C, en snabb avsättning i Skandinavien, Ryssland och Mellaneuropa. Bland C:s övriga skrifter kan, vid sidan av några botaniska notiser, nämnas en förteckning över Sundsvalls h. allmänna läroverks samling av mynt och minnespenningar (1887) samt kapitlet om skidlöpning i tredje delen av V. Balcks »Illustrerad idrottsbok» (1889), en framställning, vilken är anmärkningsvärd som den första i sitt slag om detta ämne i vårt land. Då tryckt litteratur av betydelse fanns tillgänglig endast för Norge, vilar arbetet för övriga nordiska länder i huvudsak på ett genom skriftliga förfrågningar insamlat material. Skidlöpningens befrämjande låg även eljest C. varmt om hjärtat.

Författare

S. Birger.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Historik öfver Sundsvalls tekniska afton- och söndagsskolas uppkomst och utveckling. Sundsvall 1885. 15 s. (Redogörelse för tekn. afton- och söndags-skolan i Sundsvall läsåret 1884/85.) — Förteckning öfver Sundsvalls högre allmänna läroverks samling af mynt och minnespenningar m. m. Sundsvall 1887. 4: o 37, (2) s. (Redogörelse för h. allm. läroverket i Sundsvall läsåret 1887/88.) — Vinteridrott (Illustr. bibliotek för idrott, 9.) Sthm 1889. 34, 42, 12, 26, 6 s. (Tills, med J. E. Cederblom, E. Scholander, C. Smith & V. Balck; C. har förf. avdelningen om skidlöpning, 34 s.) — Medelpads flora. Växtgeografisk öfversikt och systematisk förteckning öfver kärrväxterna. Upps. 1909. XIII, 190, (1) s., 1 karta. (Norrländskt handbibliotek, 2.) — Notiser om Phyteuma nigrum (Bot. notiser, 1907) och Erythrasa vulgaris (Sv. bot. tidskr., 1907). — Växtgeografiska bidrag till P. W. Wiström, Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter (1898) m. fl. författares arbeten.

Exsiccatver,ket Rosa Suecica exsiccatae. Fasc. 1—2. 1. Rosas Angermannica;. 2. Rosas Medelpadicaa. 1914.

Handskrift: Anteckningar i interfolierat ex. av Medelpads flora, UB (sign. D. 145 r).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 16 maj 1913 (meritförteckn.), RA; C:s brev till förf. — Redogörelser för Sundsvalls högre allm. läroverk läsåret 1913/14 och Sundsvalls tekniska afton- och söndagsskola arbetsåret 1919/20; S. Birger, Erik Collinder (Sv. bot. tidskr., 1921); S. G. Dahl, Läroverksmatrikel för läs- åren 1897—1899 (1900).

Gjorda rättelser och tillägg

1. C:s merit uppdaterad i enlighet med Rättelser o tillägg, bd 8.

2019-06-20

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Collinder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14938, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Birger.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14938
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Collinder, urn:sbl:14938, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Birger.), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se