Erik Ragvaldsson (Fargalt)

Död:1499

Häradshövding, Lagman, Riksråd


Band 15 (1956), sida 371.

Meriter

2. Erik Ragvaldsson (Fargalt), bror till föreg., nämnes 1463–94, var d. 1499. Sigillerar 1463 (2 jan., perg., RA); var på 1470-talet i Livland och hölls en tid fången där; bosatte sig i Finland; kallas häradshövding i Övre Satakunda 1479 (FMU, 4, nr 3778) och var häradshövding även 1486 (FMU, 5, nr 4068), och 1487 (FMU, 5, nr 4139), lagman i Norrfinne lagsaga 1487 och 1488 (FMU, 5, nris 4455, 4167), men ej mera i slutet av sistnämnda år (FMU, 5, nr 4212) samt hövitsman i Satakunda 1489 (FMU, 5, nr 4232); var riksråd i varje fall 9 nov. 1487 (FMU, 5, nr 4143) och ännu 1494 (12 aug., ST, 3, s. 432), vilket är sista gången han nämnes levande; i beskickning till Livland 1493. Ägde fädernegodset Hedensö i Näshulta sn (Söd.), vilket gavs i morgongåva, och förvärvade Viik i Birkala sn (Övre Satakunda), till vilket han kallades, samt 1480 gods i Kangasala i samma härad (FMU, 5, nris 3845, 3951); skall ha haft i förläning Västerljungs sn i Hölebo härad (Söd.; Westin).

G. (efter 1480, FMU, 5, nr 3951, och före 19 sept. 1485, Stockholms tänkeb., 1483–1492, s. 107) m. Ingeborg Ragvaldsdotter, dotter av väpnaren Ragvald Nilsson (yngre Välingeätten) och Ragnhild Eriksdotter (Skunk) samt omgift 1) 15 sept. 1499 (B 19, nr 74, RA) m. väpnaren Schering Larsson (lilja) till Örboholm (Västerljungs sn, Söd.; Gillingstam, Ätten Siöblad, s. 60), 2) 25 aug. 1504 (perg., RA) m. väpnaren Nils Broms (d. mars 1511). Ingeborg sålde som E. R:s i Viik 'efterleverska' 1508 ett morgongåvogods i Kangasala (FMU, 6, nr 5326). Som änka för tredje gången testamenterade Ingeborg, själv barnlös, i brev 12 sept. 1511 (perg., RA) sitt morgongåvogods Hedensö till sin syster Estrid Ragvaldsdotter.

Biografi

Om Erik Ragvaldssons levnad är icke mycket bekant. Han förekommer först i familjekretsen vid en överenskommelse 1463. Av elt svenska rådets brev 2 juli 1477 (BSH, 4, s. 50 f., nr 33) framgår, att E. R. hade sänts i uppdrag till Livland och tillfångatagits, vilket rådet nu förklarade icke skulle leda till repressalier mot den livländska ordensstaten. Han bosatte sig i Finland, där han åren 1479–87 är häradshövding i Övre Satakunda och 1487–88 uppträder som lagman i Norr Finne lagsaga, men redan i slutet av 1488 har han ej tjänsten. År 1489 nämnes han som hövitsman i Satakunda och är känd som riksråd från nov. 1487 (Styffe har 1485 men utan belägg). E. R. var med som svensk delegat på Prästholmen vid Raseborg, då stillestånd (till 7 juni 1490) slöts mellan fullmäktige för Sverige och livländska ordensstaten 30 juli 1488 (FMU, 5, nr 4185). I slutet av oktober 1492 rådslog man i rådet i Stockholm om alt återupptaga förhandlingar med den livländska ordensstaten, som man ville erbjuda förbund mot Ryssland (BSH, 4, s. 155 f., nr 105). En delegation sändes med Knut Posse, Erik R., dekanen Magnus Jonsson och kaniken Henrik Wenne – de två sistnämnda från Åbo. E. R. representerade riksföreståndaren Sten Stures intressen (Sjögren, s. 204), vilket framgår av ett brev från biskop Magnus Nilsson (Stiernkors) i Åbo till ärkebiskop Jakob Ulfsson 5 jan. 1493 (FMU, 5, nr 4458). Magnus framhåller där, efter kritik av riksföreståndaren, att det vore olämpligt sända E. R. som delegat, då han var mycket illa sedd av livländarna. Knut Posse och E. R. kommo fram till Reval 23 febr. 1493 och voro kvar där i slutet av mars, men 28 april s. å. tillbaka i Finland (FMU, 5, nr 4487). De sista gånger E. R. namnes äro, då riksrådet 19 juni 1493 (ST, 3, s. 424) ratificerade den i Reval slutna förlikningen med livländska ordensstaten, samt 12 aug. 1494 (ST, 3, s. 432), då han liksom brodern Peder Ragvaldsson satt i rådet vid beslutet att fullgöra Kalmar recess av 1483. – E. R:s sigill använt 12 febr. 1488 och 4 febr. 1489 är avbildat hos Hausen.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: anförda pergamentsbrev och andra bullor, RA; K. H. Karlssons och C. Annerstedts samlingar och E. Anthonis genealogi, anförda under F. 1 ovan. – Bidrag till Skandinaviens historia, 4 (1875); Finlands medeltidsurkunder, 4–5 (1924–28); Stockholms stads tänkeböcker 1483–1492 (1921–44); Sverges traktater med främmande magter, 3 (1895). – J. E. Almquist, Problemet Nils Krumme (Släkt och hävd, 1, 1954), s. 12 ff.; H. Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser och äldsta historia (1949); R. Hausen, Finlands medeltidssigill (1900), s. 23, nr 247 och bild 247; G. Kellerman, Jakob Ulvsson... 1470–1497 (1935); P. Sjögren, Ätten Posses historia intill år 1500 (1950); G. T. Westin, De s.k. länsregistren från medeltidens slut (Scandia, 21, 1951–52, s. 179, not 1). – Meddel. av professor E. Anthoni och fil. dr H. Gillingstam.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Ragvaldsson (Fargalt), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14959, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2020-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14959
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Ragvaldsson (Fargalt), urn:sbl:14959, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2020-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se