Jeremias Falck

Född:1616 – Polen (i Danzig, Gdansk)
Död:1677 – Polen (i Danzig/Gdansk, begr i Petrikyrkan där.)

Kopparstickare


Band 15 (1956), sida 90.

Meriter

Falck, Jeremias, f. omkr. 1616, troligen i Danzig, d. 1677 i Danzig (begr. 7 febr. i den reformerta Petrikyrkan där). Guldsmedsgesäll i Danzig 1630—34; ägnade sig åt kopparsticket, först trol. i Danzig, sedan i Paris 1639—46; verksam i Danzig 1646—49; till Sverige 1649; svensk hovkopparstickare 6 mars 1650; vistades i Sverige ännu 1655, därefter i Hamburg och Amsterdam, ånyo i Hamburg 1658—64, sedan i Danzig till sin död.

G. 9 sept. 1650 i Danzig m. Anna Mercator.

Biografi

Sedan F. under åren 1630—34 arbetat sona gesäll hos guldsmeden Peter Rantzenkramer i Danzig, torde han ha övergått till kopparstickarkonsten under inflytande av Willem Hondius från Haag, som vid denna tid var verksam i Danzig. Under åren 1639—46 finner man F. i Paris med avbrott för ett uppehåll i Holland under 1643. I Paris förmodas han ha varit elev till de framstående kopparstickarna Cornelis Blomaert och Abraham Bosse. Ett resultat av hans franska verksamhet utgör, jämte en rad dräktbilder och en följd av Apollo och muserna som bröstbilder i stort format m. m., den 1642—46 daterade följden av den franska kungafamiljen, som återger porträtt av Justus van Egmont och visar inramning med emblematiska hörnmedaljonger och deviser. Från 1646 bodde F. några år åter i Danzig, där han tillsammans med Willem Hondius graverade flera blad. Hans största arbete från denna tid är den 1648—49 daterade följden stick av Langgasser Thor och dess allegoriska statyer. I Danzig finner man honom ännu i slutet av februari 1649.

Till Stockholm kom F. något senare samma år, troligen på rekommendation av den svenske agenten i Amsterdam Michel Le Bion, själv en framstående konstkännare och mästare på det grafiska området med ornamentssticket som specialitet. Från Danzig medföljde som medarbetare Elias Noski. F. utnämndes till hovkopparstickare våren 1650 och erhöll full lön för hela 1649. Hans årslön blev 600 rdr, varjämte han skulle erhålla betalning för varje särskilt arbete. Som inkallad konstnär i drottningens tjänst var han befriad från borgerlig tunga. Ännu 1655 vistades han i Sverige enligt inskrift på ett par stick.

Efter sin svenska verksamhet vistades F. först i Hamburg och sedan i Amsterdam några år, i främsta rummet sysselsatt med en xad reproduktioner efter berömda mästares målningar och antikskulpturer i Gerard Reynsts förnämliga samling, som med stick även av andra gravörer publicerades i två volymer med titlarna »Variarum imaginum... caelaturse» och »Signorum veterum icones». Därefter verkade han under åren 1658—64 ånyo i Hamburg, huvudsakligen som bokillustratör, och slutligen var han bosatt i Danzig till sin död.

Ett av F:s första svenska arbeten är det stick, som framställer drottning Kristina i form av en skulpterad Minervabyst, omgiven av fredens, lärdomens och vishetens symboler, och som därmed sinnebildligt framställer Sapientia, vishetens begrepp. Detta blad angives i sin inskrift vara tillägnat drottningen av Michel Le Bion, vilkens intresse var riktat på den allegoriska konsten. Från Amsterdam har Le Bion i september 1649 efter en vistelse vid det svenska hovet skrivit ett brev till drottningen, vilket lämnar besked om stickets tillkomst. Det framgår därav, att han nyligen i Antwerpen låtit måla fyra olika förslag av två namngivna konstnärer och Rubenslärjungar för det Kristinastick, som F. skulle utföra i Stockholm, d. v. s. det här nämnda. Ansiktet på detta återgår på en av David Becks Kristina-typer, men den allegoriska kompositionen, »inventionen», kan man bestämma som ett verk av den ene av de i Le Bions brev angivna Antwerpenmålarna, Erasmus Quellinus, en lärd konstnär av vid denna tid inte ovanligt slag. Det finns alltså ingen anledning att antaga, att sticket utförts efter en förefintlig porträttskulptur; framställningssättet är f. ö. vanligt i den flamländska grafiken.

Ytterligare två porträtt av Kristina har F. stuckit efter Becks förebilder, det ena 1649 och det andra 1653. De visa den första och den sista av de porträttyper, som hovmålaren Beck skapade med drottningen som modell. Becks målningar ha utgjort förlagorna till nästan hela F:s svenska produktion. Emellertid synes rivalitet ha inträtt mellan de båda konstnärerna; en vers i sista delen av Cornelis de Bies »Het gulden cabinet» (1662), som anspelar på deras namn, torde kunna tolkas i denna riktning.

En uppräkning i tidsföljd av F:s i Sverige utförda porträttgravyrer kan göras, eftersom nästan samtliga bära ortangivelsen Stockholm, åtföljd av årtal. Under 1649 tillkom utom två av de nämnda Kristinasticken ytterligare fyra porträtt: tronföljaren pfalzgreve Karl (X) Gustav, Louis De Geer, Magnus Gabriel De la Gardie och Lennart Torstensson (samtliga efter Beck). Från 1650 äro porträtten av Seved Bååt (efter Alexander Cooper) och Gabriel Bengtsson Oxenstierna (efter Beck). Under 1651 stack F., efter Beck, sex porträtt: Robert Douglas, Friedrich Christopher Hammerstein, Gustaf Horn, Johan Christopher von Königsmarck, Axel Lillie och Arvid Wittenberg. År 1652 tillkommo porträtten av Jacob De la Gardie (efter en äldre målning) och Axel Oxenstierna (efter Beck). Från 1653 är, utom det sista Kristinaporträttet, det titelblad till B. Ph. von Chemnitz, »Der Königlich schwedische in Teutschland geführte Krieg», 2, på vilket efter en förlaga av Bourdon framställes, hur Gustav Adolf överlämnar Herkules klubba till Kristina. Under 1654 tillkom ett stick av Pontus. De la Gardie (efter ett 1500-talsporträtt) samt efter tronbestigningen i juni det större sticket av Karl X Gustav med inramning i form av en tuktad lagerkrans och ekkvistar; målaren till sistnämnda porträtt angives ej på bladet men kan antagas ha varit Cooper. Under 1655 stack F. porträttet av Carl Gustaf Wrangel till häst efter David Klöcker-(Ehrenstrahl) och det av Johan Silfverstierna, efter Munnichhoven. Slutligen finns det av F:s hand ett par kopparstick av pfalzgreven Adolf Johan och Per Brahe d. y., vilka äro odaterade men måste ha tillkommit under dessa år. Härtill komma även några porträtt av polska personligheter, som enligt inskrifterna utförts under åren 1652 —54. Raden av F:s svenska porträtt kan trots sin enhetliga utformning inte betecknas som en följd, tillkommen på uppdrag av drottningen. Flertalet har graverats på beställning av enskilda. Detta framgår av några stormansräkenskaper: sålunda erhöll F. för sticket av Gabriel Bengtsson Oxenstierna i februari 1650 av denne 40 rdr, och i maj 1653 betalade Magnus Gabriel De la Gardie honom 100 rdr.

Ett antagande att F. 1655 besökt Danmark är obekräftat och troligen felaktigt. Det bygger tydligen på F:s stora, av en lagerkrans-inramade kopparstick av konung Fredrik III av Danmark, vilket enligt texten på dess tredje état utgavs i Hamburg 1656. Emellertid fanns sedan 1652 i Kristinas konstkammare i Stockholm ett porträtt av kung Fredrik, som David Beck samma år målat i Danmark, därhän besökt hovet för Kristinas räkning. Detta porträtt blev, enligt en anteckning i konstkammarinventariet något år senare, utlånat till F. Man får därav dra slutsatsen, att hans Fredrik III-gravyr återgår på detta Beckporträtt och att den åtminstone i väsentliga delar utförts i Stockholm. Något besök i Danmark för F:s del behöver alltså inte förutsättas.

Samtliga F:s arbeten, omkring 300 blad, äro kopparstick utom ett, en radering med Minervaframställning för en titelsida, utförd 1656 efter teckning av Erasmus Quellinus. Som konstnär är F. något ojämn, och han kan inte mäta sig med de framstående västeuropeiska specialisterna på området, men bland sin tids nordeuropeiska gravörer står han i främsta rummet. Nästan alla de svenska porträtten ha gemensam anordning med modellen återgiven i bröstbild inom en oval, enkelt profilerad ram under vilken en rektangulär inskriftstavla upptar namn, titlar m. m. Karakteristiken följer troget förlagorna, -och dräkt o. d. återges med god stoffverkan. Bakgrunden visar sgraffering med koncentriska kurvor.

Författare

K. E. Steneberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Observalionsböcker 1648—55 (1653), De la Gardieska saml., Ser. H. III, RA; Stockholms slottsbok 1653, SIA; Gabriel Bengtsson Oxenstiernas kassaräkn. 1650, arkivet på Tidö. — Allgemeine deutsche Biographie, 6 (1877), s. 538; C. de Bie, Het gulden cabinet van de edel vry schilder const (Ant-werpen 1661—62), s. 481; J. C. Block, Jeremias F. Sein Leben und seine Werke (1890); E. Hultmark, Garna Hultmark & C. D. Moselius, Svenska kopparstickare och etsare 1500—1944 (1944); Miesiecznik, Literacki i artystyczny (1911); Svenska kungliga porträtt, 1, utg. av S. Strömbom (Index över svenska porträtt, 3, 1943); K. E. Steneberg, Le Bion, Quellinus, Millich och »den svenska hovparnassen» (Tidskrift för konstvetenskap, 28, 1952); dens., David Beck i Danmark (Kunst-museets Aarsskrift 1953); G. Upmark, Jeremias F. (Meddel. från Nationalmuseum, 4, 1884; delvis omtr. i Valda skrifter, 1901).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jeremias Falck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15021, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. E. Steneberg.), hämtad 2018-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15021
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jeremias Falck, urn:sbl:15021, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. E. Steneberg.), hämtad 2018-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se