Olof Falck

Död:före 1695

Boksamlare


Band 15 (1956), sida 93.

Meriter

Falck, Olof, levde ännu 1692 men var död före 25 april 1695. Skrivare hos kamreraren Erik Bertilsson i början av 1680-talet; kallas 1685 och 1695 för bokhållare. Boksamlare.

Biografi

Olof F. delar med kyrkoherden i Nyköping, Olaus Sparrman, äran av att vara den förste kände samlaren av äldre svensk litteratur. Medan man om den senares person är tämligen väl underrättad, då däremot hans till kronprins Karls (XII) studier skänkta boksamling blev lågornas rov i slottsbranden 1697, är motsatsen fallet med F., vars personliga öden synas helt gäcka forskningen, men i gengäld känner man en stor del av de böcker han icke utan stolthet låtit sätta sitt spegelmonogram på. Dessa böcker äro så märkliga, att deras samlare bara för den skull förtjänar speciell uppmärksamhet.

Omkring 1870 fann överbibliotekarien G. E. Klemming i riksarkivet en volym (Ghemnitz' krigshistoria, del 2—3, Stettin 1648), som på titelbladet är försedd med Olof F:s namnteckning och sigill (ett sätt att utmärka bokegendom, som F. delar med tidens störste boksamlare, M. G. Dé la Gardie). Klemming igenkände i sigillet samma spegelmonogram O. F., vilket anbragt som superexlibris tidigare tolkats omvänt och ansetts tillhöra en Oxenstierna. Namnteckningen bredvid sigillet avgjorde frågan, och Klemming anlitade sin vän kamrer Sandberg i Kammararkivet för att få närmare kunskap om denne kräsne boksamlare. De enda notiser man fick fram gällde K. M:ts inköp till riksarkivet av »Bokhollaren Olof Falckz böcker och manuscripter... förutan åthskillige originales och en hel hop af Hadorphs recess-samling» för 724:21:8 daler silvermynt efter vederbörlig värdering av Peringsköld, Brenner och två rådmän (Antikvitetsarkivets memorial 25 april 1695; jfr riksregistr. samma dag). Summan utanordnades av stora sjötullen, men fick tills vidare innestå tills utslag kommit om vem som var därtill berättigad (Räntekammar- böcker 1695, fol. 1996: 17 maj 1695). Den lyftes efter vissa förhandlingar först den 9 dec. 1695 av Lars Welt för kungl. rådet greve Jacob Johan Hastfers räkning, då F. häftat i skuld till denne (Statskontorets prot. 11 nov. 1695, Slottskansliets prot. 7 okt. s. å.).

Till dessa notiser har föga kunnat läggas. F. synes ej kunna identifieras med den samtidige kaptenlöjtnanten Olof Olofsson Falck, som med många syskon delade arv efter den förmögne stockholmsköpmannen Olof Jonsson (bouppt. 1671, 1687, 1693, 1694, 1706, SSA). Icke heller är han identisk med den konduktör Olof F., som var i M. G. De la Gardies tjänst. Den F., som Johan Heysig Ridderstierna så flitigt umgicks med enligt det bevarade diariet för 1685 (Palmskiöld 351, s. 347 ff.), torde varit k. bibliotekarien Johan Falck.

Däremot framgår det av bevarade likvidationsprotokoll i Kammararkivet, att boksamlaren O. F. i början av 1680-talet var anställd som skrivare åt kamreraren Erik Bertilsson, hos vilken han hade en fordran på 750 daler kopparmynt för hjälp med Generalböckernas, förfärdigande, för vilket han erhöll 250 daler den 31 dec. 1685 (Kammararkivet, Likvidationer: Transporterade fordringar efter 1680, nr 88; F: s supplik är där bifogad i original).

Söker man i stället att av F: s böcker draga slutsatser om ägaren, möter man en boksynt och bildad man, som haft näsa och medel att förvärva de största sällsyntheter, och som ägt smaken att kläda dem i vackra band, de sällsyntaste i röd marockäng med rik förgyllning, varvid han överglänste M. G. De la Gardie hos dennes bokbindare Georg Ihle (A. Hedberg, Stockholms bokbindare, 1, 1949, pl. 84, text s. 247—249; detta band attribuerades av J. Rudbeck, Svenska bokband, 1, 1910, fig. 53, till Kristoffer Reusner III). De mindre sällsynta äro klädda i goda bruksband av sprängd kalv av samme bokbindare som anlitades av den boksynta riksänkedrottningen Hedvig Eleonora och av Karl XI för K. biblioteket (flera band ha sådan ryggdekor som Kristoffer Reusner III gjorde för Hedvig Eleonora, se Hedberg, a. a., pl. 60). F. har ägt vår första på svenska tryckta bok, Johannes Ger-sons »Aff dyäffwlsens frästilse» (Sthlm 1495), som nu är unik i Uppsala universitetsbibliotek (Ink. 587). Ännu märkligare är det, att han varit ägare till den nu totalt försvunna rimmade krönika över biskoparna i Linköping, som trycktes 1523 i Söderköping. »Den vetgirige och olycklige Falken praktiserade det ut av Hadorphierne... vid inventeringen av Falkens böcker fanns det intet kvar» skriver sagesmannen, Peringsköld, till Benzelius 2 sept. 1704 (härom senast G. Holmgren, Om Cronstedtska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek och dess tillkomst, i Donum Grapeanum, 1945, s. 533 f.). Bland verkliga rarissima, som distingera sin ägare, märkas ytter- ligare Sunte Birgitten Openbaringen 1496 (enligt anteckning av Klemming — Kungl. bibliotekets exemplar bär ej längre spår därav). vidare Peder Swarts Gensvar 1558, Nicolaus Chesnecopherus, San-färdigh Historia 1609 och Exempla autentica literarum inter... regni Sveciæ & Poloniæ... senatores 1609, Hertigh Carls slaktare-benck av Gregorius Borastus 1617 (i RA), den svenske pastorn i Paris Jonas Hambraeus Relationer och Supplikationer 1664—65 (i ett band, nu signerat Rar. 509 i KB), Lucidors Helicons blomster (med D-arket) 1688.

Flera handskrifter ingingo i Olof F:s bibliotek, ofta i synnerligen påkostad kalligrafi med kolorerade anfanger och illustrationer såsom Kristoffers landslag (Cod. Holm. B 160) och Olavus Petri Svenska krönika (Cod. Holm. D. 425), men där saknades icke heller Laurentius Petri krönika (Cod. Holm. D. 398), Peder Swarts krönika om Erik XIV (Cod. Holm. D. 477), Raimundus Historia Liturgica (Cod. Holm. A. 972) eller Erik Jöransson Tegels Erik XIV:s krönika (Cod. Holm. D. 521).

Av reformatorernas tryckta skrifter synes F. ha ägt åtskilliga. I Magdalen College, Oxford, finnas fyra av Olavus Petri's tidigare skrifter med F:s pärmstämpel: Swar på tolf spörsmål 1527, Om Guds ordh 1528, Om Sacramenten 1528 och Een lijten boock... om then ewiga salighetena 1535. Rålambska samlingen i Kungl. biblioteket har Handboken och Messan, båda 1541, samt två foliopärmar med Recesser från Gustav Vasas till Gustav Adolfs tid med O. F:s proveniens. I Riksarkivet finns andra delen av Gustav Vasas bibel, som F. tryfferat med talrika kopparstick av M. Scheitz m. fl. Den smak för prakt som framlyser i denna bibel och i de kalligrafiska manuskripten bekräftas ytterligare genom ett kolorerat exemplar av Lucas Cranachs Die Zwelff Artickel 1562. Ett något konservativt tyskorienterat bildningsintresse vågar man kanske utläsa av Conrad Gesners Thierbuch 1583, P. A. Matthiolis Kreutterbuch 1586 och J. Colerus OEconomia ruralis 1656. Där saknades å andra sidan icke Arild Huitfeldts En kaart Chronologia i 10 volymer 1595—1604 (RA) eller Chemnitz Schwedischer Krieg 1648 (RA), Snorre Sturlasons Norske Kongers Ghronika i Peder Claussons översättning 1633 (RA), Philippe de Commines Grundelige Beskrifwelse översatt av Ericus Schroderus 1624, Erik Jöransson Tegels Konung Göstaffs historia 1622, Nils Mattsson Kiöpings Trenne reesor, tryckta på Wisingsborg 1674. Den sist tryckta bok, som påträffats med F:s ägaretecken, är Stadslagen 1692.

I nästan alla här nämnda volymer kan man på frampärmens insida eller försättsbladet överst i mitten av sidan finna ett med samma hand skrivet nummer, som måste beröra F:s boksamling, vare sig det är hans egen numrering eller den gjordes vid inventeringen 1695 eller senare i Riksarkivet. Den sistnämnda, senaste boken bär numret 237 och kan i sin mån ge en fingervisning om det Falckska bibliotekets storlek.

Författare

Sten G. Lindberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ursprungligen har Riksarkivet förfogat över hela hans bibliotek. Somliga av de här nämnda volymerna bära Anders Anton von Stiern-mans exlibris, andra L. P. Gahms, och vittna om dessa herrars beryktade små »lärda lån». Den senares bibliotek övergick till stor del till D. Neschers stora samlingar, som 1828 förvärvades av Kungl. biblioteket. Dit överfördes de historiska handskrifterna från Riksarkivet vid 1880-talets bytestransaktioner. På någon av bibliotekets dupletl-auktioner ha väl de reformationstryck avyttrats, som artikelförf. återfunnit i Oxford. Det olyckliga öde, som tydligen i livstiden präglat denne storsamlare, har efter hans död fortsatt att verka och skingrat hans dyrbarheter vida omkring.

Källor och litteratur

Källor: Utom ovan anfört källmaterial och anförd litteratur en utförlig beskrivn. av G. E. Klemming över hans och Sandbergs undersökningar, inskrivna av Klemming på en pärm med vidhängande tomma blad av ett slaktat Olof Falck-l)and i KB:s exlibrissamling; C. M. Carlander, Svenska bibliotek och ex-libris, 2:a uppl., 2 (1904),s. 128 ff.; M. von Celse, Bibliothecse regia; Stockholmensis historia ... (1751), s. 152, 159; H. Schiick, Kgl. Vitterhels hislorie och antikvitetsakademien, dess förhistoria och historia, 4 (1935), s. 109; E. Sundström, Om Kungl. bibliotekets äldre kataloger (1929), s, 2 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Falck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15031, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten G. Lindberg.), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15031
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Falck, urn:sbl:15031, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten G. Lindberg.), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se