Peter Simonsson Falck

Död:1622

Diplomat


Band 15 (1956), sida 136.

Meriter

1. Peter Simonsson Falck, bördig från Kalmar, d. 1622 (före 14 okt.). Föräldrar: Simon Hansson (Simon skrivare) i Kalmar och Karin. Student vid Uppsala univ. 4 okt. 1605, handledare för Åke och Thure Axelsson (Natt och Dag) under utrikes studieresa 1610—19; student vid Wittenbergs univ. 1610; fil. magister där 24 sept. 1611; student vid Tübingens univ. 1613—14 (disp. 12 sept. 1614), vid Leidens univ. juli 1616; k. sekreterare och agent i Nederländerna april eller maj 1620—7 sept. 1621; i beskickning till ärkebiskop Johan Fredrik av Bremen juni 1620; i beskickning till England hösten sistnämnda år.

Biografi

Om F:s familj och bröder se släktartikeln ovan.

Peter F. var en av Axel Oxenstiernas mest utpräglade klienter. Då Oxenstierna behövde en handledare för sina myndlingar Åke och Thure Axelsson (Natt och Dag), föll valet på F., som 1605 blivit student i Uppsala, och från maj 1610 till mars 1611 finner man dem med F. i Wittenberg. Ar 1613 har F. gjort ett besök i Lübeck men vistades eljest från april till långt in på nästa år i Tübingen. F. höll där i sept. 1614 ett tal, »Oratio pro Svecorum imperio», som trycktes. Av bl. a. F:s ganska flitiga rapporter till Oxenstierna finner man, att han med sina pupiller vistades i Leiden 1616 och från maj 1617 till jan. 1619 i Paris. Tydligen har F. hemkallats sedan för att tas i bruk för viktigare uppgifter. Ambassadören i Nederländerna J. van Dijk (se denne) kom till Sverige våren 1620, och meningen var tydligen redan då, att han skulle lämna beskickningen hos generalstaterna för att användas i det nygrundade Göteborg; hans ambassadörsuppdrag upphörde i varje fall 3 juni. Redan i början av maj omtalar Oxenstierna i brev till J. Rutgers F. såsom kunglig sekreterare och »in Belgium missus», d. v. s. utsedd till diplomatisk kommissarie. F. var i juni i Köpenhamn, tydligen på utresan till Holland. Jämlikt Gustav Adolfs instruktion gjorde F. uppehåll för att medla mellan ärkebiskopen av Bremen Johan Fredrik och greve Anton Günther av Oldenburg i deras tvistigheter, vilka Gustav Adolf med oro uppfattade såsom följder av Christian IV:s av Danmark intriger. Ärkebiskopen hade direkt vädjat till svenske konungen, och F. skulle för denne framlägga Gustav Adolfs uppfattning och framföra hans förslag att hindra grevens förehavanden. F. kom i juni till ärkebiskopen och gjorde även intercession hos greven av Oldenburg, vilket blott ökade dennes och därmed Christian IV:s misstänksamhet mot Gustav Adolf. F. synes ej heller ha utfört sitt uppdrag med större skicklighet utan delvis missuppfattat sin instruktion. Han fick även förmaningar av konungen och Oxenstierna, emedan hans rapporter ej voro tillräckligt klart avfattade. F. framkom på sommaren till Holland och redogjorde då i skrivelse för sitt Bremen- Oldenburgska uppdrag. Han skulle nu även söka stämma generalstaterna till ärkebiskopens förmån och mot danskarna.

I Holland skulle F. för övrigt föra förhandlingarna om betalning av det statslån, som Sverige i nov. 1618 upptagit hos generalstaterna. Första låneavbetalningen skulle skett nov. 1619 men de översända svenska växlarna kommo till Amsterdam först in på nästa år och täckte ej hela beloppet. I slutet av juli sände generalstaterna en skarp påminnelse till Gustav Adolf om skuldens ordentliga avbetalning. F:s uppgift var givetvis ytterst otacksam, så kyligt som förhållandet blivit mellan Sverige och Nederländerna, och han rådde ej riktigt med den. Konungen var misslynt över hans kringgående sätt att skriva och önskade ett besked utan omsvep. Kanslern manade honom att tala fullt öppet i sina rapporter »och däruti ingen sirat eller annat slikt akta, efter som jag vet, att Kungl. M:t haver eder av svenska nationen enkannerligen därtill deputerat och förordnat, att I ingenting skolen för väld eller andra sådana orsaker förtiga» (Ahnlund). Då konungen önskat nytt lån på 100 000 rdr, varom F. framförde anhållan i slutet av augusti, nekade generalstaterna, och F. hade obehaget framföra ej blott nytt krav på återbetalning av gamla lånet utan också restitution av de 80 000 gyllen Sverige fått i subsidier för att konungen skulle strida mot Polen, vilket man förnekade, att Gustav Adolf gjort på tillräckligt, fördragsenligt sätt. Gustav Adolfs stämning drevs i anledning härav till bitterhetens höjd. F. fick hans order att för fristatens ledande män framhålla den starka »förtret», han kände, och uppmana dem att välja andra vägar, »på det vår vänskap icke må få därigenom någon anstöt». Kanslern anmodade kommissarien att ej framföra dessa klagomål såsom på befallning utan endast säga, att han hört från sina vänner i Sverige, att den sista resolutionen »var något illa upptagen»; man borde sända konungen en ursäktande skrivelse, »på det vänskapen icke måtte få någon anstöt, helst uti dessa farliga tider» (Ahnlund). F. kunde snart rapportera, att stämningen svängt. I nov. 1620 åtog sig därtill Svenska handelskompaniet (Kopparkompaniet) att genom en växel betala generalstaterna, och F. kvitterade dessa pengar 24 febr. 1621. Då J. Rutgers på hösten 1621 anlände till Haag, hemkallades F. av Oxenstierna. Ännu i dec. s. å. omtalas han som levande, men enligt Kammarkollegii protokoll okt. 1622 namnes han av brodern Zacharias som då avliden. Huruvida F. varit gift synes ej vara känt.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s rapporter finnas i Hollandica, Anglica och Germanica, hans 71 brev till Axel Oxenstierna 1610—21 i Oxenstiernska saml., Riksarkivet.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Oratio pro Svecorum imperio. [Tübingen 12 sept. 1614]. [Tübingen 1614.] 4:o (4), 27, (5) s.

Källor och litteratur

Källor (utom ovan nämnda): Riksregistr., P. Sondén, Biografiska notiser från 1600-talet, 1, RA. — Louis De Geers brev och affärshandlingar 1614—-1652, utg. av E. W. Dahlgren (Hist. handl., 29, 1934); Kammarkollegiets protokoll, 1 (1934); Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 1:2 (1896); Uppsala universitets matrikel, 1 (1900). —• N. Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940), s. 360 f., I. Collijn, Sveriges bibliografi, 1600-talet, 1 (1942—44); E. W. Dahlgren, Louis De Geer (1923); B. Olsson, Kalmar stifts herdaminne, 4 (1951), s. 78; P. Sondén, Rikskansleren Axel Oxenstiernas brefväxling och öfriga i riksarkivet förvarade handlingar (1907); B. Thyresson, Sverige och det protestantiska Europa från Knäredfreden till Rigas erövring (1928); C. G. Warmholtz, Bibliolheca historica Sveo-gothica, 12 (1815); G. Wittrock, Svenska handelskompaniet och kopparhandeln under Gustaf II Adolf (1919); E. Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland, särdeles under 1600-talet (1897).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Simonsson Falck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15035, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15035
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Simonsson Falck, urn:sbl:15035, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se