Gregorius Matthiæ Favorinus

Född: – Finland (i Tyrvändö, Hattula sn.)
Död:1660 – Finland (i Hattula)

Präst


Band 15 (1956), sida 390.

Meriter

Favorinus, Gregorius Matthiæ, f. i Tyrvändö, Hattula sn (Tavastehus län), Finland, d. 1660, före 26 maj, i Haltula. Fader: sannolikt bonden Matts Nilsson på Siukola i Suotaala by, Tyrvändö. Regementspredikänt i Riga 1624; finsk kapellan i Åbo 1628; kyrkoherde, i Pikis invid Åbo 1633, senare prost; kyrkoherde och prost i Hattula 1651.

G. 1) m. Aliza Jacobsdotter; 2) m. Brita, som levde vid makens död.

Biografi

Enligt en i Strandbergs herdaminne anförd tradition skola under tidernas lopp icke mindre än åtta bondsöner från F:s hemby ha beträtt den lärda banan och alla antagit namnet Favorinus. F. var i så fall den förste och förnämste i raden. Hans studier och levnadsöden äro okända, intill dess han av Jacob De la Gardie kallades till regementspredikant i Riga. Själv omtalade F., att han tjänat vid krigsfolket i Livland »uti månge farlige occasioner» under översten Christoffer Assersson (Mannersköld), därvid »myckit ont lidit» och av riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm fått muntligt löfte om både prästgäll och annan befordran. I själva verket beviljade Gustav II Adolf 18 nov. 1625 honom räntorna av fädernegården och det vakanta prästbolet i grannsocknen Hattula att njutas, så länge han beklädde sitt ämbete som regementspredikant; enligt Strandberg förestod han jämsides härmed Hattula gäll.

Under sin tid som finsk kapellan i Åbo trädde F. utan tvivel i nära beröring med dåvarande gymnasielektorn (sedermera professorn och biskopen) Eskil Petræus och kom snart att tillhöra den krets av lärde och präster kring denne, som aktivt intresserade sig för det finska skriftspråkets förkovran och målmedvetet strävade att öka den magra finskspråkiga litteraturen, bl. a. genom översättningar av religiösa arbeten. Den 11 april 1638 förordnade regeringen sålunda Petræus, dåvarande gymnasielektorn Martin Stodius, kyrkoherden Henrik Hoffman och F., »såsom bäst där till kvalificerade», att revidera och fullborda den finska bibelöversättningen, »beflitandes sig om god ren finska, den uti alle landsorter i Finland väl kan förståes». Då kommitténs övriga ledamöter väl närmast voro förtrogna med de västfinska dialekterna, representerade F:s kännedom om sin tavastländska hembygds språk en värdefull tillgång. När bibeln 1642 förelåg färdigtryckt, belönades F:s arbete bl. a. med skattefrihet för ett hemman, som han ägde i Pikis' grannsocken Pemar; dessutom beviljade regeringen honom och Hoffman vardera 100 dir smt, emedan de, bosatta utanför Åbo, hade nödgats göra täta stadsresor för att tillsammans med de andra translatorerna kollationera översättningen.

F:s medverkan vid den finska bibelöversättningen blev hans förnämsta insats. Enligt hans egen uppgift (1642) hade han därutöver från tyskan till finska översatt Joh. Avenarius' bönbok, ehuru arbetet i brist på medel förblev otryckt. Ett vittnesbörd om F:s anseende som auktoritet i frågor rörande finska språket utgör slutligen den anmodan generalguvernören Per Brahe riktade till honom och professor Stodius att biträda Petræus vid avfattandet av dennes finska grammatik »Linguæ Finniæe brevis institutio» (1649), den första i sitt slag. Värmlänningen Petræus, som först efter sin flyttning till Åbo 1628 hade lärt sig finska, betygade själv vackert i grammatikens företal, att Stodius och F. i arbetet på den hade varit icke endast trogna medhjälpare, utan ledare.

F. hade två söner, som trädde i faderns fotspår på prästbanan: Johan F. (f. 1633, d. 1672), kyrkoherde i Tavastkyro, och Erik F. (d. 1712), kyrkoherde i Loppis. Också i släktens senare led, som förkortat namnet till Favör in, ha prästerna varit talrikt företrädda.

Författare

Carl-Rudolf Gardberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Deltagit i arbetet på den finska bibelöversättningen av 1642 samt E. Petraeus' finska grammatik 1649 (se ovan).

Källor och litteratur

Källor: T. G. Aminoff, Per Brahes inställning till Finlands folk och det finska språket (Hist. o. litteraturhist. studier, 20, 1944); C. v. Bonsdorff, Åbo stads historia under sjuttonde seklet, 2 (1904); T. Carpelan, Finsk biografisk handbok, 1 (1903); H. Donner, Favorinus-Favorin sukujen alkuperästä (Genos, 7, 1936); K. G. Leinberg, Handlingar rörande finska kyrkan och presterskapet, 1—3 (1892—98); dens., Åbo stifts herdaminne 1554—1640 (1903); E. Petrseus, Linguse Finnicae brevis institutio (1649); A. F. Puukko, Suomalainen raamattumme (1946); C. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne, 1 (1832).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gregorius Matthiæ Favorinus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15159, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Rudolf Gardberg.), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15159
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gregorius Matthiæ Favorinus, urn:sbl:15159, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Rudolf Gardberg.), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se