Biografi

Fehr, (uttalas med ä-ljud), blekingsk släkt.

1. Enligt forskningar av S.-Ö. Swahn i icke närmare angivet källmaterial inkom släkten, som i generationer tjänade flottan, till Blekinge »redan med den första örlogseskadern till Karlskrona», således vid 1600-talets slut. Under 1700-talets senare del tjänstgjorde där två bröder F., tillhörande släktens tredje generation (Swahn), nämligen flaggstyrman Johan Fehr (d. 1790) och överskepparen Friedrich F. (d. 1786), som båda fingo en dramatisk död i tjänsten. Friedrich F. förde kronoskutan »Stenbock» från Pataholm med brännved söderut den 30 maj 1786, då en häftig by slet loss livbåten. Han sprang för att rädda denna men fastnade med ena benet i kabelslagen, slets över däck och omkom (rapport tr. hos Swahn, s. 148 ff.). Brodern Johan F. tjänstgjorde som flaggstyrman på skeppet »Enigheten» den 3 juli 1790 under sjöslaget i Viborgska viken, varvid hans son Gustaf Andreas F. var med som medelstyrman. Då en svensk brännare genom vårdslös manövrering antände såväl »Enigheten» som fregatten »Zemire», sprungo båda fartygen i luften, varvid såväl J. F. som G. A. F. omkommo. Flaggstyrmannens änka och en yngre son, överstyrman Johan F. d.y. (d. 1799) fingo det fattigt och bekymmersamt, varför denne J. F. for på resa till Medelhavet i april 1796. Fartyget förliste 1799, besättningen omkom och med den J. F. d.y., som slöt denna gren.

Överskepparen Friedrich F. blev stamfar för den fortlevande släkten F., som med två hans söner delade sig i en äldre gren (avd. 2 nedan) och en yngre gren (avd. 3).

2. Äldre grenen. Friedrich F: s son Nicolas F. (f. 1773, d. 8 mars 1830 i Kalmar) blev arklimästare vid örlogsflottan 1788. Han tjänstgjorde i holländska flottan 1796–1802, återkom, tog 1803 sjöofficersexamen och blev 1805 underlöjtnant, 1812 löjtnant och 1821 kapten vid örlogsflottan; vid flottornas sammanslagning upptogs han 1824 som premiärlöjtnant. I gifte med Anna Maria Busch hade han sonen kammarrådet och bruksägaren Carl August F. (f. 1812, d. 1890). Denne, som 1846 blivit advokatfiskal i Kammarkollegium och 1851 kammarråd, var en varmt religiöst intresserad man. Han var led. av styrelsen för Svenska missions-sällskapet och Svenska kyrkans missionsstyrelse samt av styrelsen för sällskapet Pro fide et christianismo och satt även i ledningen för Svenska bibelsällskapet. Om C. A. F. se närmare i Sundklers och Newmans arbeten; han betecknas som »Sellergrensk gammalpietist med dragning till Schartau» (Newman). Han äktade 1848 Hilda Lovisa Christina Hildebrand, dotter av den då avlidne brukspatron Isac Hildebrand på Flerohopps bruk (Kalm.) och brorsdotter till riksantikvarien B. E. Hildebrand. Bruket arrenderades av Isac Hildebrands arvingar, ägdes av dem 1859–66 och, sedan C. A. Fehr utlöst medarvingarna, av honom och hustrun ensamma från 1866. Järnsmidet upphörde emellertid 1859, och okt. 1880 sålde kammarrådet Flerohopp (närmare om C. A. F. och Flerohopp i Elis Hildebrands nedan anf. uppsats). C. A. F. hade även 1863 inköpt lantegendomen Eknäs i Västerhaninge sn. på Södertörn, ett lantställe som sedan övertogs av sonen Fredrik A. F. (F. 1). Kammarrådet hade flera barn, bl.a. sönerna pastor primarius Fredrik August F. (F. 1), lektorn i Strängnäs Isak Nikolaus F. (F. 2) samt lektorn i grekiska och latin vid h. a. läroverket i Nyköping Gustaf Emil F. (f. 1867, d. 1901). Äldste son till Fredrik F. var andre redaktören i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning Carl Ragnar F. (F. 3). Av hans bröder märkas juris professorn Martin Nikolaus F. (F. 4), tillika liberal politiker, och fil. magistern Nils Bernhard F. (f. 1890, d. 1918). Den sistnämnde gick under finska frihetskriget 1918 ut som frivillig på den vita sidan och tjänstgjorde vid första Vasa bataljon. Med denna kommenderades han i mars till fronten framför Tammerfors. Lugn, duglig och villig utförde han där riskfyllda uppdrag, till dess han blev svårt sårad. Han sändes till fältlasarettet vid Kangasala men avled där 1 april s. å. Nils Forssell har gjort en intressant karakteristik av honom. Denna släktgren fortlever med en dotter till Ragnar F. samt en son och en dotter till Isak F.

3. Yngre grenen. Löjtnant Nicolas F:s (se ovan) yngre bror Johan (Jean) Friedrich F. (f. 1775, d. 1837) ämnade också bli sjöofficer men hade ej råd utan övergick till underofficersstaten och blev stamfar för underofficersgrenen i Karlskrona. Han blev flaggstyrman och fader till fanjunkaren vid flottan Johan G vi st af F. (f. 1803, d. 1887), som inköpte den i Karlskrona kända Fehrska gården, Västra Prinsgatan 35, vars öden, liksom släktens, skildrats av Swahn. Även sonen Frans Fredrik F. (f. 1835, d. 1895) fortsatte traditionerna och blev underofficer vid flottan. Gården ärvdes av och tillhör nu dennes son handlanden i Karlskrona Knut Iwar F. (f. 1879, d. 1956), som skildrat farfadern och föräldrahemmet (anfört hos Swahn). Knut F. är en känd antikvitetshandlare (möbler) och har tidigare gjort talrika, vidsträckta utlandsresor för affärer med orientaliska mattor, av vilka han är framstående kännare.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Rullor, Flottan, ser. I, KrA. – N. Forssell, Gestalter ur det förgångna (Hågkomster o. livsintryck, 7, 1926; Nils F.), s. 307 f.; S. A. Fries, Fredrik Fehr (1896), s. 11; Joh. Heimbeck, Med Finlands vita (Hfors 1919; om Nils F.); G. Hellström, Stockholms stads herdaminne (1951); Elis Hildebrand, Järnbruket Flerohopp 1725–1879 (Kalmar läns fornminnesförenings meddel., 1938), s. 73–79; L. L. von Horn, Biografiska anteckningar [om örlogsofficerare], 3:1 (1934), s. 100 ff. (Nicolas F.); E. Newman, Gemenskaps- och frihetssträvanden i svenskt fromhetsliv 1809–1855 (1939; Carl Aug. F.); C. Sjöström, Blekingska nationen 1697–1900 (1901); B. Sundkler, Svenska missionssällskapet 1835–1876 (1937; C. A. F.); S.-Ö. Swahn, Hantverksgårdar och köpmanshus i det gamla Karlskrona (1943; kap. Fehrska gården vid Prinsgatan); [V. Örnberg], Anteckningar om Kammarkollegiet, 1 (1874), s. 22, 34; [dens.], Svensk slägt-kalender, 3, 1887 s. 75 f. – Meddel. av förste arkivarien docent B. Broomé, lärov.-adjunklen fil. mag. fröken Gunvor Fehr, Katrineholm, köpman Knut Fehr, Karlskrona, och kapten Sixten Sandberg, Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fehr, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15193, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15193
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fehr, släkt, urn:sbl:15193, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.