Carl Axel Hjalmar Feilitzen, von

Född:1870-10-04 – Horns församling (E-län), Östergötlands län (på Blomsfors bruk)
Död:1928-03-07 – Lidingö församling, Stockholms län

Lantbrukare, Jordbrukskemist


Band 15 (1956), sida 551.

Meriter

6. Carl Axel Hjalmar von Feilitzen, son av F. 4, f. 10 okt. 1870 på Blomsfors bruk, Horns sn (ög.), d. 7 mars 1928 på Lidingön. Mogenhetsex. vid H. allm. läroverket i Jönköping 13 juni 1889; elev vid Alnarps lantbruksinstitut 1890, avgångsex. därifrån 20 okt. 1892; student vid univ. i Göttingen 16 okt. 1894; doktor phil. där 15 maj 1897; extra assistent vid kemiska stationen i Jönköping en kortare tid 1896 samt maj—dec. 1897; kurs i frökontroll vid frökontrollanstalten i Linköping våren 1898; förste assistent hos Sv. Mosskulturföreningen 1 mars s.å.; tf. föreståndare där maj—sept. 1900 samt 10 april—22 nov. 1901; föreningens ordinarie föreståndare 22 nov. 1901; professor och föreståndare för jordbruksavdelningen av Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet 1 febr. 1921; led. av 1916 års torvkommitté och av utredningen om fångars användning vid nyodlingsarbeten m.fl. kommittéuppdrag; suppl. i lantbruksrådet 1918. LLA 1905; RVO 1908; RNO 1914; KNS:tOÖ2kl 1918; LFS 1922; Sv. Mosskulturfören:s guldmedalj s.å.; innehade även rysk orden och var ledamot av ett flertal utländska sällskap inom sitt ämnesområde.

G. 1) 21 aug. 1906 i Stockholm (Engelbr.) m. friherrinnan Magdalena Carolina Beata Emilie Wilhelmina Lagerfelt, f. 28 mars 1877 på Sköldstad, Vikingstads sn (Ög.), d. 19 juni 1921 i Stockholm (Engelbr.), dotter av löjtnanten friherre Carl Henrik Lagerfelt och friherrinnan Wilhelmina Funck; 2) 5 juli 1922 i Jönköping (Kristine) m. Gerda Augusta Djurberg, f. 2 okt. 1869 i Vists sn (ög.), d. 6 jan. 1945 i Stockholm (Engelbr.), dotter av överingenjören Henning August Djurberg och Hilda Charlotta Vilhelmina Lundström.

Biografi

Redan tidigt vändes Hjalmar von F:s håg åt det verksamhetsfält, där hans fader (F. 4) — Svenska Mosskulturföreningens grundare och förste föreståndare — gjort sin banbrytande insats: skapandet av en rationell torvmarksodling. Efter avgångsexamen från Alnarps lantbruksinstitut hösten 1892 inriktade han sig därför på att skaffa sig en grundlig utbildning i mosskultur och försöksväsen samt härför grundläggande vetenskaper. Under tiden 13 febr. 1893 till 30 sept. 1894 arbetade han som kemist hos representanten i Sverige för det tyska kalisyndikatet, firman Moritz Fraenckel & Co. i Göteborg, ett företag som i hög grad hyste intresse för mosskulturföreningens verksamhet. F. praktiserade vid olika laboratorier och försöksstationer under ledning av dåtidens främsta jordbruksforskare i Tyskland, bl.a. under en och en halv månad sommaren 1893 hos professor Paul Wagner vid Die Landwirtschaftliche Versuchsstation (für das Grossherzogtum Hessen) i Darmstadt och under tre och en halv månad sommaren 1896 hos professor Täcke vid Preussischer Moorversuchsstation i Bremen. På sistnämnda plats fick han sin egentliga skolning i försöksverksamhet inom mosskulturen. Från okt. 1894 hade F. bedrivit botaniska, geologiska och agrikulturkemiska studier vid universitetet i Göttingen och blev i maj 1897 dr. phil. där på avhandlingen »Ueber die Zusammensetzung und die Pentosane des Torfes, über Gährungsversuche mit Torf und über die angebliche Huminbildung aus Zucker mit Kaliumpermanganat.»

F. var sålunda både teoretiskt och praktiskt väl rustad, då han 1898 trädde i Svenska Mosskulturföreningens tjänst. Det dröjde ej heller länge, förrän han fick ta ledningen. Under faderns sjukdom 1901 fick han såsom tillförordnad leda verksamheten, och efter faderns död utsågs han till föreningens föreståndare. Det var ett stort ansvar, som nu lades på den 31-årige Hj. v. F: s skuldror, men det visade sig snart, att han väl förstod alt fullfölja faderns livsverk. Under hans energiska och insiktsfulla ledning kunde mosskulturföreningen glädja sig åt en enastående utveckling. En av hans första arbetsuppgifter blev att skaffa föreningen en egen institutionsbyggnad. För den alltmer växande verksamheten hade det blivit alldeles för trångt i kemiska stationens lokaler, och 1903 uppfördes den nya institutionsbyggnaden på en 1899 inköpt tomt vid Vedtorget, nära östra stationen i Jönköping, dit hans fader redan förut hade förlagt vegetationsgården. I den nya byggnaden inreddes utom laboratorier, bibliotek m.m. även ett välordnat och mycket lärorikt museum, belysande myrarnas naturhistoria, mosskulturens utveckling, resultat av försöksverksamhet m.m.

»Mossfältet» vid Flahult blev snart en av Europas förnämsta försöksgårdar, dit jordbrukare från hela Skandinavien och forskare från hela världen kommo för att se och lära. Länge hade det känts som en brist, att föreningens fasta försöksverksamhet var förlagd så gott som uteslutande till den näringsfattiga vitmossjorden, och för myrodlingen i vårt land var det därför av största betydelse, att F. 1906 lyckades inköpa en i närheten av Bratteborgs station på linjen Jönköping—Vaggeryd belägen, odlad torvmark, benämnd Torestorps mader, med väl multnad kärrjord. Det fanns även för denna jordart »många dunkla frågor att genom försök utröna», skriver F., och dessutom borde föreningen genom exempel visa »huru en sådan jord borde skötas för att ge hög avkastning och för att man skulle kunna hålla ogräset i schack». Femton år senare tillkom, likaledes på F: s initiativ, den norrländska försöksgården Gisselås vid Inlandsbanan, tio mil norr om Östersund.

Det var emellertid inte bara forsknings- och försöksverksamheten vid föreningens huvudanstalt och försöksgårdar, som moderniserades och utvidgades av F. Även den lokala försöksverksamheten hos mossodlare runt om i landet och den konsulterande verksamheten genom föreningens s.k. kulturingenjörer tillväxte i omfång under hans kraftfulla ledning. Föreningens utveckling under de tjugo år F. stod i spetsen framgår bl.a. av följande siffror. År 1901 balanserade föreningens inkomst- och utgiftsstat på omkring 50.000 kronor, år 1921 på 143.000 kronor. Den fasta tjänstemannastaben ökade under samma tid från fyra till tolv personer. Statsanslaget utgjorde år 1901 17.500 kronor, år 1921 96.500 kronor. Med stor energi och arbetslust grep F. sig an de många odlingsproblem, som väntade på sin lösning, och han fullföljde därmed på ett enastående sätt det arbete, som fadern påbörjat. Blott en antydan om några av hans viktigaste insatser kan här lämnas.

I fråga om torvmarkernas dikningsbehov rådde vid 1900-talets början alltjämt stor oklarhet. Genom omfattande försök kunde F. visa, att olika torvjordar förhöllo sig olika: den avdikning, som är lämplig för en torvmark, kan vara för svag för en annan, för stark för en tredje. De av F. anlagda betongkarlförsöken med olika högt grundvattenstånd i olika slag av torvjordar voro i hög grad ägnade att belysa orsakerna härtill.

Beträffande jordförbättringen och kalkningen fortsatte F. det av fadern påbörjade arbetet. I fråga om kalken gällde det icke blott att påvisa dess stora betydelse, det var också av största vikt att få de dyra järnvägsfrakterna sänkta, så att kalken kunde komma till vidsträckt användning. På denna uppgift nedlade F. ett ihärdigt arbete, som så småningom kröntes med framgång. Det gällde emellertid också för jordbrukarna att använda kalken på rätt sätt. Med stöd av omsorgsfulla försök på Flahult med olika metoder för släckning av bränd kalk, kunde F. ge detaljerade föreskrifter om, hur kalken borde släckas, för att produkten skulle bli finfördelad och lätt spridbar.

I alldeles särskilt hög grad är F: s namn förknippat med gödslingsproblemen. Icke minst intresserade han sig för stallgödselns värde i förhållande till konstgödselns. I talrika försök belyste han dessa problem, och han kämpade med stor iver och framgång för en rationell användning av konstgödselmedlen. Den ofta underhaltiga kvaliteten hos de grödor, som frambragtes på vanskötta och dåligt gödslade torvmarksodlingar, hade i vida kretsar alstrat en misstro mot de skördeprodukter, som erhöllos från torvjordarna. Genom talrika analyser av skördarna från försöken kunde F. visa, att de grödor, som inhöstades från välskötta och rationellt gödslade torvmarker, fullt ut kunde mäta sig med dem fastmarksjordarna frambragte.

Hj. v. F. var en utpräglad växtodlare. För ladugårdsskötseln hade han mindre intresse. Däremot ivrade han i hög grad för tillvaratagandet av stallgödselns näringsinnehåll medelst torvströ. Även i detta avseende kunde han stödja sig på grundliga undersökningar, och den vidsträckta användning torvströet fick i vårt lands ladugårdar är till väsentlig del hans förtjänst. Han nedlade också ett intensivt arbete på att bringa ordning och reda i handeln med torvströ och torvmull.

Även i fråga om de speciella växtodlingsfrågorna gjorde F. en mycket värdefull insats. De redan av fadern påbörjade försöken med vallodling på torvjord fortsattes i stor skala, och redan 1903, då knappast någon i vårt land ägnade en tanke åt betesvallar, kom F. på idén att utnyttja torvjordsvallarna till bete. År 1911 påbörjade han, likaledes som den förste i vårt land, en noggrann kontroll av avkastningen från betesvallarna. De första resultaten härav publicerades redan 1915 i föreningens tidskrift och två år senare i broschyren »Om betesvallar på torvjord», en skrift, som fick stor betydelse för betesskötselns fortsatta utveckling i vårt land.

Frågan om skogsodling på mossar tilldrog sig i början av 1900-talet stort intresse. I syfte att utröna möjligheterna att odla skog på oodlade mossar anlade F. i början av 1900-talet ett försök med olika trädslag och olika behandlingsmetoder på den dikade men oodlade delen av Flahultsmossen.

Under åren före första världskriget stegrades intresset för bränntorven och alldeles särskilt blev detta fallet, då importen av kol under kriget i hög grad försvårades. Många av de för torvindustrien grundläggande problemen tog F. upp till behandling vid föreningens laboratorium, och som ledamot i 1916 års torvkommitté gjorde han en mycket betydelsefull insats.

F: s mångsidiga verksamhet som forskare och försöksman inom mosskulturen kan icke här skildras i detalj; en blick på förteckningen över hans publicerade arbeten ger emellertid en god bild av hans insatser. I två decennier verkade F. som mosskulturföreningens föreståndare. Då han 1921 antog kallelsen att övertaga ledningen av Centralanstaltens jordbruksavdelning, var det till icke ringa del hälsoskäl, som förmådde honom att slita sig från sin kära förening. Han invaldes emellertid då i föreningens styrelse och kunde sålunda även i fortsättningen på nära håll följa arbetet inom mosskulturföreningen. Det omfattande nydaningsarbete, som han påbörjade på sitt nya verksamhetsfält, blev det honom ej förunnat att fullfölja. I särskilt hög grad intresserade han sig för inrättandet av fasta försöksgårdar, och som ledamot av den s.k. försöksgårdsutredningen nedlade han ett mycket värdefullt arbete på att få försöksverksamheten i hela vårt land ordnad på ett rationellt och effektivt sätt. Han tog också initiativet till systematiska undersökningar av de svenska åkerjordarnas kalkbehov. Likaledes må nämnas, att han vid Centralanstalten fullföljde en redan påbörjad s.k. lysimeteranläggning i syfte att möjliggöra ett fördjupat studium av växtnäringsproblemen. Liksom fadern lade F. stor vikt på, att de i laboratorierna och på försöksfälten vunna kunskaperna snabbt skulle spridas till praktikens män. Han söker sin like som kunskapsspridare. Snart sagt otaliga äro de uppsatser, större och mindre, som flutit ur hans penna, otaliga de föredrag han hållit. För att sätta mossodlarna i tillfälle att med egna ögon se de vid Flahult pågående försöken anordnade han årligen fr.o.m. 1906 en mosskurs, som alltifrån början omfattades med det livligaste intresse. Samma syfte tjänade också i de i skilda delar av landet anordnade demonstrationsfälten. Även den konsulterande verksamheten utvecklades kraftigt.

F. besatt en enastående arbetsförmåga, varom bl.a. hans mycket omfångsrika produktion vittnar. Med stor iver gick han upp i sina arbetsuppgifter. Med vaken blick följde han utvecklingen både inom och utom landet på jordbrukets och jordbruksforskningens vidsträckta arbetsfält, och nya uppslag och idéer underkastades i laboratoriet och på försöksgårdarna en omsorgsfull prövning. Det, som därvid befanns gott, fick i F. en varm förespråkare, men all humbug blev skoningslöst och med stor frejdighet avslöjad. Både såsom författare och föreläsare ägde F. förmågan att förena saklighet med en populär och lättfattlig form. Som föreläsare var han därför mycket uppskattad både bland bönder och i lärda sällskap. Härtill bidrog i icke ringa mån den humor, varmed han förstod att krydda sin framställning.

Hjalmar v. F: s verksamhet har satt djupa spår icke blott i svensk torvmarksodling utan i vårt lands jordbruk och jordbruksforskning över huvud taget. Offentligt erkännande kom honom också till del i rikt mått. Han åtnjöt även i internationella jordbruksvetenskapliga kretsar ett mycket gott anseende, och i flera svenska och nordiska lantbruksvetenskapliga samfund spelade han en ledande roll. Genom sina vinnande personliga egenskaper, oräddhet och en omutlig rättrådighet, ett flärdfritt, öppet och anspråkslöst väsen, ett gott hjärta och en frodig humor, hade han förskaffat sig en talrik vänkrets. Då han kunde slita sig loss från arbetet, tillbragte han gärna sin tid i vänners lag, och då hördes ofta hans bullrande glada skratt.

Författare

Hugo Osvald.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Register till Svenska Mosskulturföreningens tidskrift 1886—1936, s. 19—34. Dessutom: Försöksstationen i Göttingen och dess verksamhet (Landtmannen, Årg. 7, 1896, s. 64—67). — Uber die Zusammensetzung und die Pentosane des Torfes, über Gährungsversuche mit Torf und über die angebliche Huminbildung aus Zucker mit Kaliumpermanganat. Diss. Göttingen 1897. 54, (1) s. — Die Sommerversammlung des schwedischen Moorkullurvereins in Jönköping (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkullur im Deut-schen Reiche, Jahrg. 16, 1898, s. 161—164). — Die Thätigkeit des schwedischen Moorkulturvereins (ibid., Jahrg. 16, 1898, s. 323—330). — Uber die Zusammensetzung des Torfes verschiedener Herkunft und Art (Journal fiir Landwirtschaft, Jahrg. 46, 1898, s. 9—16). — Das Wiborghsphosphat (Mitteilungen des Vereins zur Fördcrung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 16, 1898, s. 337— 340). — Uber die Bedcutung des Thones als Melioralionsmittel auf Moorboden in bakteriologischer Hinsicht (ibid., Jahrg. 17, 1899, s. 152—153, 169—171). — Uber die Bedeutung der Feldversuche bei der Moorkultur (österreichische Moor-zeitschrift 1900, s. 71—74). — Unlersuchungen fiber Torfslreu und Torfmull (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 18, 1900, s. 26—32). — Vcgetalionsversuche und Feldversuche mit Alinit (ibid., Jahrg. 18, 1900, s. 41—44). — Bränntorffrågan vid Svenska mosskultur-föreningens ordinarie höslsammanträde i Jönköping den 22 november 1900. Göteborg 1901. 116 s. — Herstellung von Torfstreu fur den eigenen Bedarf (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 19, 1901, s. 186—190). — Thcrmolith (ibid., Årg. 15, 1901, s. 370). — Uber Zink-vergiftungen bei Gcfässversuchen mit Moorboden (ibid., Jahrg. 19, 1901, s, 193— 194.) — Welchen Veränderungen unterliegt der Moorboden in chemischer Hinsicht durch mehrjährige Kultur und Düngung (ibid., Jahrg. 19, 1901, s. 313— 317). — Wiesenkultur auf Hochmoor (österreichische Moorzeitschrift 1901, s. 84—91). — Ein Beitrag zur Kenntnis der Winterfestigkeit von Rotklee verschiedener Herkunft (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 29, 1902, s. 786—787). — Ein Düngungsversuch mit verschiedenen Rohphosphaten auf Hochmoorhoden (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 20, 1902, s. 287—290). — Düngiingsvcrsuche auf Moorboden. Versuchsergebnisse des schwedischen Moorkulturvereins in den Jahren 1887—1899 (Journal fur Land-wirtschaft, Jahrg. 50, 1902, s. 77—90). — Kan Algierfosfat ersätta Thomasslagg eller superfosfat som fosforsyrehaltigt gödslingsämne? (Tidskr. för landtmän, Årg. 23, 1902, s. 221—224). — Temperaturbeobachtungen im Moorboden auf dem Versuchsfelde bei Flahult in den Jahren von 1897 bis 1901 (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 20, 1902, s. 131—136). — Torf als Melioralionsmittel (ibid., Jahrg. 20, 1902, s. 191—196). — Das Wechselkübelsystem unter Vcrwendung von Torfmull in einigen Städten Schwcdens (Arbeiten der deutschen Landwirtschafts-Gesellschaft, H. 74, 1902, s. 66—76). — Versuchc des schwedischen Moorkulturvereins (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 20, 1902, s. 103—105). — Wie unterstiitzt der Schwedische Moorkulturverein seine Mitglie-dcr in Moorangelegenheiten (Österreichische Moorzeitschrift 1902, s. 37—41). — Brännlorfberedning i mindre skala (Landtmannen, Årg. 14, 1903, s. 554—555). —Fcuerungsversuche mit Torf auf den schwedischen Staatsbahnen (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 21, 1903, s. 182—184). — Die Moorverwcndung in Schweden (ibid., Jahrg. 21, 1903, s. 105—108). — Passons kalkmätare (Landtmannen, Årg. 14, 1903, s. 331— 332). — Se upp vid inköp af torfströ och torfmull (ibid., Årg. 14, 1903, s. 191). — Sv. niosskulturföreningens verksamhet inom Vermlands län. Kort redogörelse m. a ni. af hushållningssällskapets hundraårsutställning i Karlstad 1903. Jönköping 1003. 69, (1) s. — Die Tellereggc (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 21, 1903, s. 203—204). — Tidigt mognande hafrc-sort (Landtmannen, Årg. 14, 1903, s. 21C—217). — Ett tolfårigt gödslingsförsök på lågmosse. Göteborg 1903. 13 s. — Torfvens och dess produkters användning i trädgården (Landtmannen, Arg. 14, 1903, s. 202—205, 219—224; öfversikt af Sällsk. Hortikulturens vänners i Göteborg förhandl. år 1902, tr. 1903, s. 48—65). — Torv-industrien i Sverige (Meddelser fra Moseindustriforen., No. 2, 1903, s. 31—34). — Wie zeigt sich der Kalimangel bei Klee und Timotheegras? (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 21, 1903, s. 275—278, 22, 1904, s. 39—42). — Ein 12-jähriges Dungungsversuch auf Nieder-ungsmoor (österreichische Moorzeitschrift 1903, s. 17—23). — Uber einige Kul-turversuche des schwedischen Moorkulturvereins aus dem Jahre 1902 (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 21, 1903, s. 155—160, 167—173). — Ett besök vid kaligrufvorna i Stassfurt. Göteborg 1904. 17 s., 10 pl. — Diingung der Moorwiesen (österreichische Moorzeitschrift 1904, s. 1—2). — Einige Versuchsergebnisse aus dem Jahre 1904 von der Versuchsstation des schwedischen Moorkulturvereins (ibid. 1904, s. 166—169). — Glem ikke at overgjode voldene paa myrjord (Meddelelser fra det Norske myrselskap 1904, s. 38—41). — Mitteilungen über die Brenntorf- und Torfstreu- fabrikation in Schweden im Jahre 1903 (Mitteilungen des Vereins znr Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 22, 1904, s. 317—318). — Några anteckningar från naturforskarekongressen i Breslau (Tidskr. för landtmän, Årg. 25, 1904, s. 807—811). — Om hackrensning af hafre på torfjord (Tidskr. för landtmän, Årg. 25, 1904, s. 189—190). — Provelagning til Undersogelse af Torvejord (Meddelelser fra Moseindustriforeningen, No. 4, 1904, s. 109—110). — Der schwedische Moorkullurverein und seine Tätigkeit. Jönköping 1904. 38 s., 11 pl. — Schwedischer Moorkullurverein. Kurze Beschreibung der Ausstellungsgegenstände. Jönköping 1904. 16 s. (Ausslellung des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche. Berlin 1904). — Uber den Einfluss des Saatgutes, Bodens und der Diingung auf die Beschaffenheit der Mehlkörper des geernleten Kornes bei Sommerweizen und Gerste (Journal fur Landwirtschaft, Jahrg. 52, 1904, s. 401—412). — Wie zeigt sich der Kalimangel bei Klee und Timotheegras? Nach den Veröffentlichungen in »Svenska Mosskulturföreningens tidskrift 1904, s. 33, und »Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, 1904, s. 39. Hannover [1910]. 12 s., 10 pl. — Hvorledes viser kalimangel sig hos klöver og timothei. Kristiania 1904. (Bilag til Meddelelser fra det Norske myrselskap. No. 3.). — Våra gödselstäder (Tidskr. för landtmän, Arg. 25, 1904, s. 844—845, 922—923). — Einige Düngungsversuche mit dem sog. Kalkstickstoff auf Mineralboden und Moorboden und Untersuchungen über die Zerselzung des Calciumcyanamids in verschiedenen Bodenarten (Verhandlungen der Gesell-schaft deutscher Ärzte und Naturforscher. 76. Versammlung 1904, Leipzig 1905, T. 2, Hälfte 1, s. 157—159). — Einige Diingungsversuche mit dem sogenannten Kalkstickstoff (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 23, 1905, s. 136—142). — Försök med olika hafresorter, utförda vid Flahult under tre år (Landtmannen, Årg. 16, 1905, s. 121—123). — Humuskiselsyra eller svartgödsel (ibid., Årg. 16, 1905, s. 420—421). — Humuskisel-syra (svartgödsel), ett nytt »gödselmedel» (ibid., Årg. 16, 1905, s. 277—278). — Humuskieselsäure oder Schwarzdiinger (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 23, 1905, s. 289—290). — Hvorledes bor i almindelighed den dyrkede myr behandles for at give den hoieste afkast-> ing? (Meddelelser fra det Norske myrselskap 1905, s. 50—69). — Mineraldiinger (»Feldspatsand») usw. (Deutsche landwirtschafllichc Presse, Jahrg. 32, 1905, s. 242—243). — Om olika potatissorters hållbarhet och förlusterna vid lagring öfver vintern. Några försöksresultat från Flahult (Landtmannen, Arg. 16, 1905, s. 369—372). — Om Torvstroelse. Nogle almindelige Raad til den praktiske Land-mand. Viborg 1905. 16 s. — Om våra mossar och deras tillgodogörande. Sthm 1905. 18 s. (Folkbildningsförbundet. Föreläsningsbyrån. Text till no. 2 af ljus-bildserien i jordbruksfrågor). — Några rcflektioner med anledning af landt-bruksmölet i Mimenen 29 juni—4 juli (Landtmannen, Årg. 16, 1905, s. 411—112). — Die sogenannte englisehe Torfkohlc (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 23, 1905, s. 196). — Uber den Ge-halt an Bakterien in jungfräulichem und kultiviertem Hccbmoorboden auf dem Versuchsfelde des schwedischen Moorkulturvereins bei Flahult (tills, med O. Fabricius) (Cenlralblatt fiir Baktcriologie, Bd 14, 1905, s. 161—168). — Uber die Verlusle der Karloffeln beim Aufbewahren (Deutsche landwirtschafllichc Presse, Jahrg. 32, 1905, s. 455). — Uber einige Brenntorfanalysen (Mitlcilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 23, 1905, s. 156—160). — Urinbrunnar eller torfströ (Landlmannens månadsblad, 1905, s. 35; Tidskr. för landtmän, Årg. 26, 1905, s. 195—196). — Hvilka erfarenheter hafva under senare lider vunnits på mosskullurens område (K. Landlbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 44, 1905, s. 369—381). — Zur Milderung der Frostgefahr auf Moorboden (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 23, 1905, s. 254). — Ännu en gång »Provetagning til Undersogelse av Torvejord» (Meddelelser fra Moseindustriforeningen, No. 5, 1905, s. 13—14). — Calciumnitrat und Calciumcyanamid, zwei neue aus dem atmosphärischen Stickstoff gewonncne Diingemittel und Ergebnisse ihrer An-wendung (Österreichische Moorzeitschrift 1906, s. 38—46). — Neuvoja suovilje-lijöillemme. Tckijän luvalla suomcnsi J. A. Salomaa. Helsinki 1906. 48 s. — Några korta råd i mosskultur (Fyra uppsatser i växtkultur. Göteborg 1906, s. 1—11). Omtr. sep. 1908, 1910, 1912, 1914. — Om olika klöfversorlcrs härdighet och afkastningsförmåga (Landtmannen, Årg. 17, 1906, s. 726—727). — Hvilka fordringar bör man ställa på ett fullgott torfströ? (ibid., Årg. 17, 1906, s. 178—180). — Ett besök vid »Det danske Hedeselskabs Mose- og Engvresen» (ibid., Årg. 18, 1907, s. 509—513). — Einige Diingiingsvcrsuche mit dem Kalksticksloff und dem ncTwegischen Kalksalpeler (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 34, 1907, s. 229—230, 234). — Elcktrotorf (Svensk kemisk tidskr., Årg. 19, 1907, s. 94— 95). — Fodervärdet hos några på qväfvefattig torfjord till grönfoder skördade baljväxlcr och baljväxtblandningar (Tidskr. för landtmän, Årg. 28, 1907, s. 397— 399). — Fodervärdet hos rofblast nedlagd till ensilagc (Landtmannen, Årg. 18, 1907, s. 389). — »Ingen fodernöd mera!» En varning (ibid., Årg. 18, 1907, s. 201—202). — Kann man auf dem freien Felde einen giinstigen stimulierenden Einfluss auf die Entwicklung der Kulturpflanzen durch kleine Mengen Mangan-salzc wahrnehmen? (Journal fur Landwirtschaft, Jahrg. 55, 1907, s. 289—292). — Qväfvet i dyjord och dess lösliggörande (Tidskr. för landtmän, Arg. 28, 1907, s. 196—198). — Månads-rödklöfver (Landtmannen, Årg. 18, 1907, s. 248—249). — Noglc Kaligodskningsforsog med Kaalroer og Kartofler. Göteborg 1907. 12 s., 4 pl. — Några intryck från en resa till utställningen i Herning (Landtmannen) Årg. 18, 1907, s. 491—494). — Några ord om kalkqväfve och qväfvekalk (Tidskr. för landtmän, Årg. 28, 1907, s. 241—243). — Några ord om klöfver- och gräsodling på torfjord. Göteborg 1907. 20 s. -— Några ord om konstgödselmedlen och deras användning. Göteborg 1907. 32 s. — Några rofodlingsförsök vid Flahult år 1906 (Tidskr. för landlmän, Årg. 28, 1907, s. 89—93, 109—112). — P.M. rörande kalks användning på olika jordarter och kostnaderna därför (Bihang till riksdagens protokoll 1907. Saml. 1, Afd. 1, Bd 4, s. 32—38). — Ein sechzehnjährigcr Diingungsversuch auf Niederungsmoor (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 25, 1907, s. 192—197, 201—207). — Torv som kraftkilde og til udvinding af kvajlslof (Meddclelser fra det Norske myrselskap 1907, s. 50—51). — Uber das Phosphorsäure-, Kali- und Stickstoff-bediirfnis einigcr Moorbodenarlcn (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 25, 1907, s. 211—215). — Das Verhalten des Slicksloffkalks bei der Lagerung (Ghemiker-Zeitung, Jahrg. 31, 1907, s. 385). — Hvilkcn är den lämpligaste tiden för potatisens sättning? (Landtmannen, Årg. 18, 1907, s. 36—38). — Än en gång slagrutan (ibid., Årg. 18, 1907, s. 400—402). — Einige Untersuchungen über das Einwirken des Gefrierens auf die Beschaifenhcit und das Wasseraufsaugungsvermögen des Moostorfcs (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 26, 1908, s. 235—238, 249—252). — Die Entwickelung der Moorkultur in Schweden (Die Entwickelung der Moorkultur in den lelzcn 25 Jahren, Berlin 1908, s. 66—72). — Milen kalin puute nättäytyv apilassa ja timoteissä? Suomennos. Helsinki 1908. 15 s., 4 pl. — Ny grönfoderväxt (Landtmannen, Årg. 19, 1908, s. 631— 632). — Om gröngödsling samt några därmed utförda försök. Göteborg 1908. 45 s. — Om torfströ, dess egenskaper, tillverkning och användning. Några enkla råd till den praktiske landtmannen. Jönköping 1904. 30 s.; senare uppl. 1904. 1905, Sthm 1908 (Småbrukarens bibliotek. 4), 1908 (tills, med A. Bauman). — Quel-ques expériences de fumurc avec le nilrale norvégicn en 1907 å Jönköping et å Flahult. (Journal d'agriculture praliquc, N. S., Torne 16, 1908, s. 196—198). — Versuche über den Wert von Gcrmanol (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 35, 1908, s. 548). — Wie verbalt sich der Stickstoffkalk beim Lagern (Chcmikcr-Zcitung, Jahrg. 32, 1908, s. 542). — Äger s.k. moss- eller myrhö som kreatursfoder lägre värde än fastmarkshö? (Landtmannen, Årg. 19, 1908, s. 837 —S43). — Ackerbau auf unbesandclem Niederungsmoor (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 27, 1909, s. 108—111, 113—116). — Anbauversuchc mit Flachs auf Moorboden (Zeilsehrift fiir Moorkultur und Torfverwerlung, 1909, s. 249—254). — Eine Beobachtung an Calciumcyananiid (Chemiker-Zeitung, Jahrg. 33, 1909, s. 264). — Einige Analysen von Grundwasser aus jungfräulichem und kultiviertem Hochmoor bei Flahult (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 27, 1909, s. 269—271). —¦ Einige Fulteranalysen von auf Moorboden geern-telen Friichlcn (Journal fiir Landwirtschaft, Jahrg. 57, 1909, s. 231—236). — Einige Kulturvcrstiche auf Moorboden mit der violelten Sumpfkarloffel (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 27, 1909, s. 210—215). — The employmcnt of artificial cultures of leguminous bactcria for soil inoculalion (Proceedings of the 7th international congress of applied chemislry, London 1909, Sect. 7, s. 9G—97). — Enkelt medel alt utrota nässlor (Tidskr. för landtmän, Ärg. 30, 1909, s. 549). ¦— Etwas über Gartenbau auf Moorboden in verschiedenen Ländern Europas (Österreichische Moorzcit-schrift 1909, s. 161—169). — Etwas über die Zusammenselzung und den Diinger-wert der Torfasche (Ballische Wochenschrift fiir Landwirtschaft, Gewerbe und Handel, 1909, 4 s.) — Fodervärdet hos kaukasisk vallört (Landtmannen, Årg. 20, 1909, s. 714—716; Sv. lantmännens föreningsblad, Årg. 4, 1909, s. 681—682). — Fonolitmjöl som kaligödselmedel en ny variation af fältspatgödningen? (Tidskr. lör landtmän, Årg. 30, 1909, s. 39—16). — Ett försök med användande af Töpfers tryckrullar vid sådd af hafre på väl multnad qväfverik torfjord vid Flahult (ibid., Årg. 30, 1909, s. 761—763). — Ett försök med nitrammonkalk på mossjord (Landtmannen, Årg. 20, 1909, s. 766—768). — Hampodlingsförsök utförda af Svenska mosskulturföreningen år 1908 på torfjord och fastmarksjord (Sveriges repslageri-idkarefören. tidskr., Årg. 4, 1909, s. 3—7). — Kan torfströ åstadkomma jufverinflammation hos kor? (Tidskr. för landtmän, Årg. 30, 1909, s. 72—73). — Kann Kalkstickstoff mit höhem Gehalt an Calciumkarbid auf die Vegetation schädlich einwirkcn? (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 36, 1909, s. 327). — Karbidqväfve med hög halt af kalciumkarbid (Tidskr. för landtmän, Årg. 30, 1909, s. 154—155, 265—268). — [Köksväxtodling på dyjord.] Efter-skrift (Trädgården, Arg. 8, 1909, s. 25—26). — Nefelinsyenilens användbarhet som gödselmedel (Tidskr. för landtmän, Årg. 30, 1909, s. 124—125). — Neue Torfgewinnung und Torfverwertung (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 27, 1909, s. 188—189). — The new nilrogen manures (Proceedings of the 7th international congress of applied che-mistry, London 1909, sect. 7, s. 175—176). — Nitro-bacterine, Nitragin oder Impferde? (Centralblatt fiir Bakteriologie, Bd 23, 1909, s. 374—378). — Nyare rön inom mosskulturen (Förhandlingarna vid andra lantbrukslärarkursen i Stockholm den 21—26 sept. 1908, Sthm 1909, s. 46—65). — Några ord om gödslingsförsöks anställande (P. Wagner, Trädgårdsväxternas näring. . ., Sthm 1909, s. 101—103). — Några ord om nitro-bacterine och dess verkan (Landtmannen, Årg. 20, 1909, s. 255—256). — Om de konstgjorda gödselmedlens inverkan på några starrarter (ibid., Arg. 20, 1909, s. 240). — Se upp vid inköp af melass! (ibid., Årg. 20, 1909, s. 392—393; Tidskr. för landtmän, Årg. 30, 1909, s. 444). — Svenskt och holländskt torfströ (Anglo-Swedish trade journal, Vol. 1, 1909, s. 102—104). — Über die Kalkbedüftigkeit der Niederungsmoore (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 27, 1909, s. 253—256). — Uber die Sticksloffwirkung des Kalksalpelers und des Kalk-slickstoffs auf Moorboden. Ergebnisse einiger im Jahre 1908 ausgefiihrten Diingungsversuche (ibid., Jahrg. 27, 1909, s. 3—12, 21—31). — Uber die Wirkung und Nachwirkung einer Phosphorsäurediingung in Superphosphat und Thomasmehl auf gut zersetzlem Niederungsmoorboden (ibid., Jahrg. 27, 1909, s. 355—357, 373 —377). — Hvad är automors? (Tidskr. för landtmän, Årg. 30, 1909, s. 904—905). — Weitere Untersuchungen über das Wasseraufsaugungsvermögen der Torfstreu und dessen Bestimmung (tills, med I. Lugner & E. Hjertstedt) (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 27, 1909, s. 225—233, 237—242, 259—262). — Wie viel Stickstoff wird mit einer Lupinen-griindiingung dem Boden einvcrlelbt? (Monatshefte fiir Landwirtschaft, Jahrg. 2, 1909, s. 90—94). — Zur Kalkbedürftigkeit der Moore (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 27, 1909, s. 297—298). — Ett besök på landtbruksutslällningen i Lausanne (Tidskr. för landtmän, Årg. 31, 1910, s. 711—716). — Einige Düngungsversuche auf Moorboden mit dem sog. Palmrerphosphat, ein neues auf clektrolytischem Wege hergestelltes Phosphor-säurediingcmUtel (Journal fiir Landwirtschaft, Jahrg. 58, 1910, s. 33—43). — Einige Diingungsversuche mit Phonolithmehl (Mitteilungen der deutschen Land-wirlschaftsgesellschaft, Jahrg. 25, 1910, s. 145—146). —¦ Einige praklische Ver-suche zur Feststellung des Gebrauchswertes der Torfstreu (Österreichische Moor-zeitschrift 1910, s. 81—85). — Einige Untersuchungen über den Stickstoffgehalt der atmosphärischen Niederschläge in Flahult in Schweden (tills, med I. Lugner) (Fiihlings landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg. 59, 1910, s. 248—252). — Ergebnisse einiger Messungen über die Starke der Frostschicht während der Wintermonate der letzten drei Jahre 1908—1910 im Moorboden und Sandboden in Flahult und Torestorp (Der Kulturtechniker, Jahrg. 13, 1910, s. 277—283). — Försök att utrota »rotmask» med Vaporite (Tidskr. för landtmän, Årg. 31, 1910, s. 563—566). — Genmäle [till P. Bolin] (ibid., Årg. 31, 1910, s. 896—899). — Järnnätterna i Småland och mossmarkernas frostländhet (Landtmannen, Årg. 21, 1910, s. 247—248). — Kalk och magnesia som gödsel- och jordförbättringsmedel (ibid., Årg. 21, 1910, s. 133—136). — Konstgödsel och ögonsjukdomar (Tidskr. för landtmän, Arg. 31, 1910, s. 331—332). — Neue Impfversuche zu blauen Lupinen auf neukultiviertem Hochmoorboden mit Nitrobakterine, Nitragin und Impferde (Centralblatt fiir Bakteriologie, Bd 26, 1910, s. 345—352). — Eine neue Spaten- oder Flügelegge (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 28, 1910, s. 279—282). — Neue verstellbare Pferdeschuhe fur Moorboden (ibid., Jahrg. 28, 1910, s. 303). —¦ Nochmals die violette Sumpfkartoffel (ibid., Jahrg. 28, 1910, s. 292—294). — En ny honungs-och grönfoderväxt (Sv. lantmännens föreningsblad, Årg. 5, 1910, s. 760). — Några gödslingsförsök på torfjord med s.k. kalisilikat eller fonolitmjöl (Tidskr. för landtmän, Årg. 31, 1910, s. 191—195). — Några nya undersökningar öfver kreatursgödselns förändringar och kväfveförlusterna däri vid användande af torf-strö, halm eller sågspån som strömedel i ladugården (Landtmannen, Årg. 21, 1910, s. 56—57, 63—65). — Några praktiska erfarenheter i mosskultur vunna under Svenska mosskulturföreningens 23-åriga försöksverksamhet (1887—1909). Göteborg 1910. 94 s.; 2:a uppl. 1911. — Om forntidens purpur. Jönköping 1910. 8 s. — Om några olika »blomstergödningars» sammansättning och värde (tills, med I. Lugner) (Trädgården, Årg. 9, 1910, s. 162—167). — Om salpeterbildningen i stallgödsel (Landtmannen, Årg. 21, 1910, s. 168—169). — Om tennpest och forcersjuka hos tenn. Jönköping 1910. 8 s. — On the quantity of ammonia and nitric acid in the rain-water collected at Flahult in Sweden. (tills, med I. Lugner) (Journal of agricultural science 3, 1910, s. 311—313). — En praktisk profmjölkningsvåg (Landtmannen, Årg. 21, 1910, s. 426). — Rofsådden (ibid., Årg. 21, 1910, s. 205). — Skall striden om stenmjölet åter uppblossa? (Tidskr. för landtmän, Årg. 31, 1910, s. 111—115). — Snöns gödande egenskaper (ibid., Årg. 31, 1910, s. 208—209). — Ståltråd och järnpartiklar i fodret (Landtmannen, Årg. 21, 1910, s. 272—273; Tidskr. för landtmän, Årg. 31, 1910, s. 485—487). — Uber die Einwirkung der Feinheit des Kälkes auf den Ernteertrag bei der Kalkung des Moorbodens (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 28, 1910, s. 217—220). — Uber die Moore Schwedens und den schwedischen Moorkulturverein. Fiihrer bei einem Besuch in Jönköping und Umgebung. Sthm 1910. 29 s. (Fiihrer zu den wissenschaftlichen Excursionen der zweiten internationalen Agrogeologenkonferenz). — Uber die Zusammensetzung und den Diingerwert der Torfasche (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 28, 1910, s. 50—53, 101—105). — Undersökningar öfver de mängder bundet kväfve, som tillföras jorden med nederbörden (tills, med I. Lugner) (K. Landtbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 49, 1910, s. 151—157). — Untersuchungen über das Vorkommen von Azotobakler im Moorboden (Fiihlings landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg. 59, 1910, s. 489—492). — Hvad är Vaporite? (Tidskr. för landtmän, Årg. 31, 1910, s. 175—176). —¦ Werden die Moorwiesen genügend gedüngt? (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 28, 1910, s. 265—268, 341—344). —¦ Ein Versuch mit Behäufelung oder Vertiefung von Hafer (nach Demtschinsky) in Schweden (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 37, 1910, s. 428). —¦ Versuche über die Haltbarkeit verschiedener Turnips- und Mohrrubenvarietäten während der Einmietung (ibid., Jahrg. 37, 1910, s. 203—¦ 204). — Är den vid fältförsök vanliga försökstekniken tillfredsställande för ernående af möjligast tillförlitliga resultat eller kan något göras för att förbättra densamma? (Tidskr. för landtmän, Årg. 31, 1910, s. 847—852). — Azo-logen, Nitragin oder Naturimpferde?. Impfversuche zu verschiedenen Legumi-nosen auf neukultiviertem Hochmoorboden (Centralblatt fur Bakteriologie, Bd 29, 1911, s. 198—205). — Ehrung des Herrn Geheimrats Dr. Fleischer (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 29, 1911, s. 459—460). — Eine einfache Vorrichtung zur Enteisenung von Moor-wasser (ibid., Jahrg. 29, 1911, s. 456—457). —¦ Einige Diingungsversuche auf Moorboden mit dem sog. Nitrammonkalk (ibid., Jahrg. 29, 1911, s. 75—81). — Etwas über die Moore Schwedens sowie ihre Bedeulung fiir Landwirlschaft und Technik (Die Ernährung der Pflanze, Jahrg. 7, 1911, s. 246—251). — Die Fisch-zuchtanstalt in Aneboda in Schweden (Wiener landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg. 61, 1911, s. 109; österreichische Forst-Jagdzeitung, Jahrg. 29, 1911, s. 60). — Hur skall man inom trädgårdskulturen på det mest rationella sätt tillfredsställa de odlade växternas näringsbehof? (Trädgården, Årg. 10, 1911, s. 255—259; Viola, Årg. 17, 1911, No. 35 A, 2 s.). —¦ Moorboden als Diingemitlel (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 29, 1911, s. 267—269, 330). — Neskol'ko prakticeskich ukazanij po kulture bolot. Perevod so svedskago. St.-Peterburg 1911. 101 s. — Några reflexioner under örebromötet (Landtmannen, Årg. 22, 1911, s. 299—301). — Om kväfvehalten hos blåluzern från ympad och oympad jord (ibid., Årg. 22, 1911, s. 102). — Om några engelska gödslingsförsök på betesvallar (Tidskr. för landtmän, Årg. 32, 1911, s. 129—135). —¦ Ett par ord om järnpartiklar i foderkakor (Landtmannen, Årg. 22, 1911, s. 41—42). — Saatgut von Moordammkulturen fiir mineralischen Boden (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 29, 1911, s. 38). — Det Schependorfska förfaringssättet för kreatursgödselns tillvaratagande (Landtmannen, Årg. 22, 1911, s. 21—24). — Till frågan om höjandet af kolsyrehalten i växthus (Trädgården, Årg. 10, 1911, s. 310—311). — Tillfredsställandet af de olika trädgårdsväxternas näringsbehof (Landtmannen, Årg. 22, 1911, s. 438—440, 448—450). — Torfströ, halm eller sågspån som strömedel (ibid., Årg. 22, 1911, s. 487). — Trädgårdsmän och konstgödsel (Trädgården, Årg. 10, 1911, s. 161—162). — Turvepehkusta, sen ominaissukistu, valmistuk-sesta ja käytöstä. Muutamia yksinkerlaisia neuvoja käytännölliselle maamiehelle. Suomennos kolmannesta ruotsalais. painoksesta. Tampere 1911. 42,(1) s. — Uber den Gehalt einiger Moorfriichte an Stickstoff und wichtigeren Aschebe-standteilen (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 29, 1911, s. 464—470, 491—495, 30, 1912, s. 35 ff). — Uber die chemische Analyse des Moorbodens bei der Bewertung fiir Kulturzwecke (Verhandlungen der zweiten internationalen Agrogeologenkonferenz... 1910, Sthm 1911, s. 160—166). — Uber die Ergebnisse einiger Kartoffelversuche in Schweden (Illustrierte landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg. 31, 1911, s. 127—130). — Ober die Hygroskopizität einiger neuerer Stickstoffdiingemitlel (tills, med I. Lugner) (Fuhlings landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg. 60, 1911, s. 563—568). — Ober die Korrelation zwischen Anzahl der Keimlinge (Augen) bei den Saatkar-loffeln und dem Ernteertrag (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 38, 1911, s. 116). —¦ Uber die Nachwirkung einiger Diingungsversuche auf Moorboden mit Palmajrphosphat, Thomasphosphat und Superphosphat (Journal fur Landwirlschaft, Jahrg. 59, 1911, s. 371—374). — Ober einige Bodentemperatur-messungen in Sandboden und Moorboden auf dein Versuchsfelde in Flahult (La Pédologie 1911, s. 93—96; även rysk text). — Ober einige Diingungsversuche mit verschiedenen kalihaltigen Gesteinsarlen (Deutsche landwirlschaftliche Presse, Jahrg. 38, 1911, s. 737—738). ¦— Ober einige Versuche mit Behäufelung von Som-mergetreide auf Moorboden und Sandboden (ibid., Jahrg. 38, 1911, s. 334—335). —¦ Vaporite als Insektenverlilgungsmittel im Boden. Ergebnisse einiger Versuche im Jahre 1910 (Fuhlings landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg. 60, 1911, s. 169—174). — Weiterc Untersuchungcn über die Hygroskopizität einiger neuerer Slickstoffdiingemillel (tills, med I. Lugner) (Chemiker-Zeitung. Jahrg. 35, 1911, s. 985—986). — Hvilka kväfveförluster kan gödselvatlnet undergå genom afdunstning af ammoniak vid och efter utspridningen? (Tidskr. för landtmän, Årg. 32, 1911, s. 181—188). — Zu den schwedischen Behäufel-ungsversuchen mit Sommergelreide (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 38, 1911, s. 432). — Zur Frage der Frostempfindlichkeit der Moore (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 29, 1911, s. 277—284, 297—305). — Är islandshästen verkligen småbrukarnas idealhäst? (Tidskr. för landtmän, Årg. 32, 1911, s. 588). — Dynamiten i jordbrukets tjänst (Landtmannen, Årg. 23, 1912, s. 279—282). — Einige Messungen über die mit den Sickerwässern aus unbebaulem und mit verschiedenen Kultur-pflanzen bebautem Moorboden entstandenen Verlusle an Pflanzennährstoffen (tills, med I. Lugner & E. Hjertstedl) (Der Kulturtechniker, Jahrg. 15, 1912, s. 210—220). — Einige Versuche mit Gasreinigungsmasse als Unkrautvertilger, Insektentöler und Stickstoffdungemittel (Fuhlings landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg. 61, 1912, s. 285—294). — Die Entnahmc von Durchschnitts-Torfproben und deren Vorbereitung zur Analyse (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 30, 1912, s. 236—239). — European peat societics (Journal of the Ganadian Peat Society, Vol. 1, 1912, 4 s.). ¦— Explosion d'un bateau ä vapeur norvégien chargé de cyanamidc de calcium (Les Mercuriales agricoles, Vol. 1, 1912, s. 194). — The ferlilizing effects of Palmaer-phosphale on peat soils (8th international congress of applied chemistry, Original Communications, Washington & New York 1912, Vol. 15, s. 85—90). — Från amerikanska jordbrukshögskolor (Landtmannen, Årg. 23, 1912, s. 417—420). — Gasreningsmassa som ogräsutrotare, skadeinsektdödare och kväfvehaltigt gödselmedel (Tidskr. för landtmän, Årg. 33, 1912, s. 143—148, 163—167). — Genii-gende Diingung der Moorwiesen (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 30, 1912, s. 281—289). — Huru är det för närvarande beställdt med chilesalpeterns perklorathalt? (Tidskr. för landtmän, Årg. 33, 1912, s. 306—309). — In welcheni Grade kann das Kali in feinge-pulvertem Feldspath, der in den Moorboden eingebracht wird, löslich und den Kulturpflanzen zugänglich gemacht werden? (Die Ernährung der Pilanze, Jahrg. 8, 1912, s. 225—232). — Kali als Futtermittel? (ibid., Jahrg. 8, 1912, s. 53). — Mangansulfat som katalytiskt gödningsämne (Sv. kemisk tidskr., Årg. 23, 1912, s. 4—~5). —¦ The manurial value of peat-moss litter (The Gardener's chroniclc, Vol. 51, 1912, s. 404—405). — Nederbördsförhållandena i Jönköping och på några andra platser i landet under de senaste 50 åren. Jönköping 1912. 8 s. — Noch ein Wort zur Besandung der Niederungsmoorwiesen (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 39, 1912, s. 117). — Noch einmal Azotogen, Nitragin und Naturimpferde. Erwidcrung (Centralblatt fiir Bakteriologie, Bd 32, 1912, s. 449—451). — Nyare försök att lösliggöra kali i fältspat och fält-spatrika bergarter (Tidskr. för landtmän, Årg. 33, 1912, s. 856—860, 871—876). — Några ord om fosfatindustrien och dess nuvarande ståndpunkt i vårt land. Göteborg 1912. 40 s. — Några ord om fruktträdgårdens gödsling enligt i utlandet vunnen erfarenhet (Sveriges pomologiska fören. årsskr., Årg. 13, 1912, s. 65—S5). — Om fosforsyregödslingen och dess betydelse för mosskulturen. Enligt nyare forskningsresultat och praktiska erfarenheter. Göteborg 1912. 64 s.; 2:a uppl. 1914. — Om fruktträdens rationella gödsling (Trädgården, Årg. 11, 1912, s. 309— 312). — Om salpeterindustrien i Chile (Tidskr. för landtmän, Årg. 33, 1912, s. 559—565, 579—585). — Slreutorf als Heidekraulvertilger. — Ist die Festigkeit von auf Moorboden gewachsenem Kiefernholze schlechter als diejenige des auf Mineralboden gewachsenen? (Österreichische Moorzeitschrift 1912, s. 141—142). — Till frågan om förlusterna af växtnäringsämnen med dräneringsvattnct (Landtmannen, Årg. 23, 1912, s. 158). — Torfströ i svinhus (Tidskr. för landtmän, Årg. 33, 1912, s. 808—809). — Uber angeblich schädliche Wirkungen bei der Verwendung von Torfstreudiinger (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 30, 1912, s. 245—248). — Uber die Einwirkung der Besandung des Moorbodens auf die Bodentempcratur (Internationale Mitteilungen fiir Bodenkundc, Bd 2, 1912, s. 45—52). — Obcr die Einwirkung der Enlwässerung des Moorbodens auf den Zuwachs der darauf wach-senden Waldbäumc (Mitteilungen des Vereins zur Fördernng der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 30, 1912, s. 221—223). — Uber die Einwirkung der Erntezeit auf den Ertrag und die chemische Zusammensetzung von Wiesenfuchs-schwanz (Alopecurus pralensis) (tills, med I. Lugner & E. Nyström) (Journal fiir Landwirtschaft, Jahrg. 60, 1912, s. 243—280). — Uber die Einwirkung des Grundwasserstandes auf die Entwickclung der verschiedenen Gräsarten im Wic-senbestande auf Moorboden und eine neue Vegetalionseinrichtung im Garten der Versuchsstation des Schwedischen Moorkulturvereins zum Studium dieser Frage (Jahrbuch der Moorkunde, Jahrg. 1, 1912, s. 7—18). — Uber die Explosion cines mit Kalkstickstoff (Calciumcyanamid) beladenen Frachtdampfers. (Chemiker-Zeitung, Jahrg. 36, 1912, s. 581). — Uber die Nachwirkung der Diingung mit verschiedenen kalihaltigen Gesteinsartcn auf Moorboden (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 39, 1912, s. 250). — Uber die Verwendbarkeit von Torfstaub zur Kesselfeuerung (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 30, 1912, s. 6, 30—35). — Yttrande [över förslag till lag om handel med foder- och gödselmedel] (Smålands och Blekinge handelskammares handlingar vid sammanträde d. 15 juni 1912, s. 2—4). — En ameri- kansk bärgningsmetod för säd och hö (Landtmannen, Årg. 24, 1913, s. 107—108). — Apparat zur Entfernung der Säuredämpfe bei Kjcldahlbestimmungen (Chemiker-Zeitung, Jahrg. 37, 1913, s. 162). — Behöfvcr man befara några större förluster genom ullvätlning vid chilesalpetergödsling? (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 22—25). — Bästa strömedel i ladugård och stall (Landtmannen, Årg. 24, 1913, s. 243—244). — Darf Kalkstickstoff beim Ausstreuen mit Superphosphat gemischt werden? (Die Ernährung der Pflanze, Jahrg. 9, 1913, s. 129—130). — Ehrung Max Fleischers (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 31, 1913, s. 65—66). — Einige Analysen von Thomas-mehlen vcrschiedener Herkunft (tills, med I. Lugner) (Chemikerzeitung, Jahrg. 37, 1913, s. 689—690). — Ett och annat från en Amerikaresa. Jönköping 1913. 24 s. — Ett och annat om jordbruksförhållandena i Egypten. Resebref (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 807—811, 829—834, 848—852, 862—865; Årg. 35, 1914, s. 11—16, 23—30, 59—65, 81—84, 94—97). — Finnes för närvarande något behof af en jordbrukshögskola i vårt land? (Landtmannen, Arg. 24, 1913, s. 391—393). — Hur Thomasfosfal framställes (Sv. lantmännens föreningsblad, Årg. 8, 1913, s. 33—36). — Huru böra mossodlingar gödslas för att lämna bästa möjliga ekonomiska resultat. Göteborg 1913. 73 s. (Omslagstitel: Gödsla Edra mossodlingar!). — Huru skall man kunna skaffa sig en billig, effektiv ängsvält? (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 275—279). — "Kainit" från Elsass (ibid., Årg. 34, 1913, s. 472—173). — Kurze Bemerkung zu dem Aufsatz Professor van Baren's: Die Hochmoorc der Niederlande (Die Ernährung der Pflanze, Jahrg. 9, 1913, s. 45). —¦ Landtbrukskonsulenter och landtbrukslärare utan praktik. Svar till professor Juhlin-Dannfclt (Landtmannen, Årg. 24, 1913, s. 430). — Mosskulturföreningens mosskurs i Jönköping (ibid., Årg. 24, 1913, s. 260—263). — Neuig-kciten aus der Torfindustrie Schwedens (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 31, 1913, s. 161—163). — Ett nytt sätt alt tillgodogöra sig stenkolsstybb genom inblandning i bränntorf (Tekn. tidskr., Veckouppl., Årg. 43, 1913, s. 350—351). — Några amerikanska erfarenheter rörande luzcrnodling (Sv. lantmännens föreningsblad, Årg. 8, 1913, s. 341—346). — Några analyser af Thomasfosfat af olika härkomst (tills, med I. Lugner) (Sv. kemisk tidskr., Årg. 24, 1913, s. 87—92). — Några nyare holländska undersökningar av karbidkväfve (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 286—288). — Några undersökningar rörande konservering af ägg med vattenglas (Landtmannen, Årg. 24, 1913, s. 49—50). — Ojämnheten hos kalisalter (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 747—749). — Om daggmaskarna och deras betydelse för jordbruket (ibid., Årg. 34, 1913, s. 777—780, 790—797). — Om dynamitens användande i jordbrukets tjänst (ibid., Årg. 34, 1913, s. 479—484, 495— 503). — Om nordamerikanska jordbruksförsökssfationer och några andra jordbruksförhållanden i Förenta staterna. Iakttagelser under en med statsmedel understödd studieresa. Jönköping 1913. 111 s. (Meddelande från Kungl. Landtbruks-styrelsen. 179). — Om svafvel som medel att hindra polalisskorf samt som indirekt gödselmedel (Kungl. Landtbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 52, 1913, s. 120—130). — Profsprängningar med jordbruksdynamit vid Flahult (Landtmannen, Årg. 24, 1913, s. 163—165). — På marknad i Bedrashein (ibid., Årg. 24, 1913, s. 445—449). — De senaste amerikanska erfarenheterna angående dynamitens användning i jordbruket (Induslritidn. Norden, Årg. 41, 1913, s. 105—107). — Senaste amerikanska erfarenheter angående dynamitens användning i jordbruket (Landtmannen, Årg. 24, 1913, s. 156—159). — Skall landtbruksmötet i Jönköping 1915 bli ulan den moderna tidens bästa åskådningsmaterial — ett förevisningsfält i växtkultur? Öppet bref till Jönköpings läns hushållningssällskap. Jönköping 1913. 8 s. — Stå aldrig under en ek, då åskan går! (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 815—816). — Svenska mosskulturföreningens möte i Luleå den 18 och 19 juli 1913, samt utflykten i nejden och till Edefors (Från Mosskulturföreningens Norrbotlensfärd 1913, Göteborg 1913, s. 7—20). — En titt in på årets potatisutställning i Berlin (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 147—150). — Uber die Ungleichmässigkeit der gelieferten Kalidiingemittel (Deutsche landwirtschaftliche Presse, Jahrg. 40, 1913, s. 833). — Uber die Verwendung der Schwe-felbliile zur Bekämpfung des Kartoffelschorfes und als indirektes Diingemittel (Fiihlings landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg. 62, 1913, s. 231—242). — Undersökningar rörande villkoren för transport af karbidkväfve (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 232—235). — Hvarpå beror det, att vissa kulturväxter ej kunna odlas oafbrulet på samma plats? (Landtmannen, Arg. 24, 1913, s. 405—406). — Verkar kalksalpeter frätande? (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 94—96). — Verwendung von Gasreinigungsmasse (Sächsische landwirtschaftliche Zeitschrift, Jahrg. 61, 1913, s. 573—574). — Vilka strömedel böra användas i ladugård och stall? (Lantmannabladet 1913, s. 130—131). — Hvilket hushållsbränsle är för närvarande billigast att använda i Jönköping? En utredning i anledning af brunkolsbriketters införande i marknaden. Jönköping 1913. 8 s. — Vulkanfonolit (Landtmannen, Årg. 24, 1913, s. 176—177). — Vulkanfonolit. En varning (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 299—301). — Zur Frage des Kraftpflugens auf unbesandetem Niederungsmoor in Schweden (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 31, 1913, s. 256, 291, 351). — Än cn gång kolsyran som näringsmedel för växter (Trädgården, Årg. 12, 1913, s. 231—232). —- Är den mängd bundet kväfve som med nederbörden tillföres jorden av någon betydelse för vegetationen? (Tidskr. för landtmän, Årg. 34, 1913, s. 760—763). — År det sannt, att potatisen vid långvarig odling på samma plats så försämras, att ett ombyte af utsäde efter en del år måste verkställas? (Landtmannen, Årg. 24, 1913, s. 36—37). — En dag vid Svartsjö (ibid., Årg. 25, 1914, s. 366—369). — Genom Sarons slätt; en tiomila landsvägsfärd i Palestina (ibid., Årg. 25, 1914, s. 59—81, 79—82). — Huru fint målet bör kalkslensmjölet vara för att komma till full verkan? (Tidskr. för landtmän, Årg. 35, 1914, s. 263— 264). — Den högre jordbruksundervisningen i Egypten (Landtmannen, Årg. 25. 1Ö14, s. 2—5). — "Kalimjöl" eller "Svensk kaligödsling" (Tidskr. för landtmän, Årg. 35, 1914, s. 591—594). — Kalimjölet än en gång (ibid., Årg. 35, 1914, s. 839—843). — Kalkens betydelse och användning i jordbruket. Sala 1914. 30 s. — Kan man utrota målla och åkersenap med karbidkväfve? (Tidskr. för landtmän, Årg. 35, 1914, s. 559—560). — Kinematografen i jordbruksundervisningens tjänst (ibid., Årg. 35, 1914, s. 373—374). — Neue Impfversuchc auf jungfräulichem Hochmoorboden mit verschiedenen Lcguminosenbakterien (tills, med E. Nyström) (Journal fur Landwirtschaft, Jahrg. 62, 1914, s. 285—292). — Nouvelles rccherches sur la culturc des terrains tourbeux (Bulletin mensuel des renseigne-mcnls agricoles et des maladies des plantes, Année 5, 1914, s. 1364—1369). Ett par bi-växter. Phacelia tanacetifolia o. Melilotus alba (Landtmannen, Årg. 25, 1914, s. 280—281). — Skall jag i höst öfvergödsla mina torf jordsvallar? (ibid., Årg. 25, 1914, s. 351—352). — Ober die Verwendung von Sprengstoffen zu landwirt-schaftlichen Zwccken (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 32, 1914, s. 261—262). — Agridynamits användande vid jordschaktning (Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 373—374). — Använd torfströ i stället för halm som potalisemballage! (Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 234—236). — Artificiell bevattning (Landtmannen, Årg. 26, 1915, s. 329 —330). — Beckmannia cruciformis, ett nytt gräs för lågt liggande kärrängar och torfmarker som lida af öfversvämningar (ibid., Årg. 26, 1915, s. 104—105). — Behöfver potatisen kupas på lätt jord? (ibid., Årg. 26, 1915, s. 3—4). — Frågan om potatisens kupning (Tidskr. för landtmän, Arg. 36, 1915, s. 816—S17). — Från Linköping till Kinnekulle. Några anteckningar från en resa till kalkbruk i Öster-och Västergötland (Landtmannen, Årg. 26, 1915, s. 401—406, 411—418, 426— 428). — Huru länge kan man i praktiken räkna på någon efterverkan af den en gång gifna gödslingen? (Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 330—336). — Jönköpings läns hushållningssällskaps förevisningsfält i Jönköping år 1915. Kort beskrifning. Jönköping 1915. 47 s. (Hushållningssällskapets tidskr., II. 1, 1915., Bilaga). — Kan kalksalpeter (norgesalpeler) utan olägenhet före utspridningen blandas med andra gödselmedel? (tills, med I. Lugner) (Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 119—127). — Konstgödsel och ögonsjukdomar (ibid., Årg. 36, 1915, s. 204—205). — Kupning eller ej af potatis på lätt sandjord (Landtmannen, Årg. 26, 1915, s. 201—202). — Köp icke fältspatmjöl som gödselmedel! (ibid., Årg. 26, 1915, s. 167, Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 303—304). — Nedlsegning af fcrske rocblade til cnsilage (Tidsskrift for landbrug, Aaarg. 22, 1915, s. 348—-353). — En ny svensk metod att lösliggöra kali i fältspat och fältspatrika bergarter (Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 185—187). — Nyare amerikanska undersökningar öfver växternas vattenförbrukning (Landtmannen, Årg. 26, 1915, s. 83—85). — Något om morotsodling på sandjord uppe på småländska höglandet (ibid., Årg. 26, 1915, s. 141—144). — Några försök med olika kemiska medel att utrota ogräsväxt på trädgårdsgångar, gårds- och tennisplaner m.m. (Trädgården, Årg. 14, 1915, s. 236—241). — Några ord om norsk kalksalpeter (norgesalpcter) och dess användning som gödselmedel (Sv. lantmännens föreningsblad, Årg. 10, 1915, s. 209—217). — Några ord om potatisodling på mossjord (Trädgården, Årg. 14, 1915, s. 87—90). — Också ett annonsgeschäft (Landtmannen, Årg. 26, 1915, s. 246—247. Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 440— 441). — Ogräsförstöraren "Lukin" (Landtmannen, Årg. 26, 1915, s. 321—322; Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 587—589). — Om några släcknings- och förvaringsför-sök med bränd sibirisk kalk samt om finleken hos släckt kalk och kalkstensmjöl (Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 672—677, 689—693, 702—710, 739—744). — Some Swedish experiments (Vertical farming, Vol. 1, 1915, s. 10—14). — Specifik vikt och kväfvehalt hos gödselvatten (Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 250—251). — Svenska mosskulturföreningen (Sveriges land och folk, utg. af J. Guinchard, Sthm 1915, s. 141—144). — Ett svårartadt angrepp af dvärg-slrit på höstråg (Landtmannen, Årg. 26, 1915, s. 169—172). — Uber die Einwirkung der Feinverbreitung des Streutorfs auf das Wasseraufsaugungsvermögen (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 33, 1915, s. 85—91, 229—230). — Uppodling af mossmarker med maskinkraft (Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 313—316). — Utrota berberisbuskarna! (Landtmannen, Årg. 26, 1915, s. 148—149). — Verkar svafvelsyrad ammoniak med hög halt af fri svafvelsyra skadligt? (ibid., Årg. 26, 1915, s. 307— 311). — Vilka redskap böra särskilt komma ifråga för mossodlingar (Lantmannabladet 1915, s. 101—102). — Hvilka vilda växter kunna användas till grönsaker (Trädgården, Årg. 14, 1915, s. 136—137). — Ytterligare några iakttagelser öfver daggmaskarnas verksamhet (Tidskr. för landtmän, Årg. 36, 1915, s. 298— 302). — Ett besök på Maere lantbruksskola i Norges och det Norske Myrsel-skaps försöksstation i Maeresmyren (Landtmannen, Årg. 27, 1916, s. 341—345). — Huru skötas redskapen och maskinerna på gården? (ibid., Årg. 27, 1916, s. 17—19). — I hvad mån inverkar gödslingen på det på vallar skördade fodrets vattenhall? (Tidskr. för landtmän, Årg. 37, 1916, s. 54—57). — Karbidkväfve som kväfvegödselmedel under nuvarande kristtid (Landtmannen Årg, 27, 1916, s. 205—207). — Nuvarande priser i England på superfosfat och tomasfosfat (Tidskr. för landtmän, Årg. 37, 1916, s. 680—681). — Något om växtodling på torfjord (Meddelelser fra det Norske myrselskap 1916, s. 119—135). — [De olika foderrotfrukternas odlingsvärde] (Kungl. Lantbruksakademiens handl. och tidskr., Årg. 55, 1916, s. 388—390). — Om betesvallar på myr (Meddelelser fra det Norske myrselskap 1916, s. 135—144). — Peruansk ris eller quinoa (Landtmannen, Arg. 27, 1916, s. 407). — Skördesiffrorna på hushållningssällskapets förevisningsfält i Jönköping år 1915 (Jönköpings läns hushållningssällskap tidskr. 1916, 1, s. 46—75). — Slcksot, benskörhet och höets kemiska beskaffenhet (Tidskr. för landtmän, Årg. 37, 1916, s. 463—467). — Hvad betalas för närvarande i England för superfosfat och Thomasfosfat? (Landtmannen, Årg. 27, 1916, s. 370). — Hvad är orsaken till den ofantliga stegringen i Thomasfosfatpriset och finnes ingen möjlighet till nedsättning däraf? (ibid., Årg. 27, 1916, s. 313—314; Tidskr. för landtmän, Årg. 37, 1916, s. 601—603). — Vilka utsikter har bränntorvlillverk-ningen för vårt land under den närmaste framtiden (Kungl. Lantbruksakad. handl. och tidskr., Arg. 55, 1916, s. 641—654). — Den tyska kali-industrien och dess nuvarande ståndpunkt (Landtmannen, Årg. 27, 1916, s. 273—275, 283— 285). — Bränsleproduktion i kristider. Några bilder från bränntorvberedningen vid Äng i Jönköpings län (Svenskt land, Årg. 1917, s. 41—45). — Gödselsläder och gödselvård år 1917. Några intryck och kamerabilder från en semesterresa. Lund 1917. 48 s. — Kreaturgödseln som ogrässpridare (Svenskt land, Årg. 1, 1917, s. 306—309). — Naket korn eller Himalajakorn (Landtmannen, Årg. 28, 1917, s. 200—201). — Om betesvallar på torvjord enligt på Svenska mosskulturföreningens försöksgårdar vunnen erfarenhet. Göteborg 1917. 92 s. — Om bränntorv och brännlorvbercdning. Sthm 1917. V, 228 s. (tills, med E. Haglund & A. Bauman). — Om olika tillsatser till karbidkväfve för att få gödselmedlet bättre ströbart (Tidskr. för landtmän, Årg. 38, 1917, s. 758—761). — Otto Witts elektroliter och deras verkan (Svenskt land, Årg. 1, 1917, s. 104—106). — Produktionskostnaderna för mjölk i Förenta Staterna (Landtmannen, Arg. 28, 1917, s. 282—283). — S.k. bakterietorf eller homogen (Tidskr. för landtmän, Arg. 38, 1917, s. 415—¦ 420). — Spridbetesdjurens spillning ordentligt på vallarna! (ibid., Årg. 38, 1917, s. 618—619). — Tag bättre vara på jorden! Sthm 1917. 13 s. — Tag väl vara på vedaskan! (Tidskr. för landtmän, Årg. 38, 1917, s. 693—694). — Ober masehinelle Einrichlungen zum Ziehen von Entwässerungsgräben im Moorboden (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 35, 1917, s. 309—318, 324—328). — Uppskjut ej rågsådden! (Tidskr. för landtmän, Årg. 38, 1917, s. 608—4509). — Uraktlåt ej att gödsla mossodlingarna varje år (Landtmannen, Årg. 28, 1917, s. 360—361). — Hvad sparrisfrö kan duga till (Sv. landtmännens föreningsblad, Årg. 12, 1917, s. 557). — Vilken betydelse har torfströet för ett bättre tillvaratagande af den naturliga gödseln särskilt med hänsyn till nuvarande höga priser på konstgödselmedel. Örebro 1917. 20 s. — Vår bränntorv som kristidsbränsle (Industritidn. Norden, Årg. 45, 1917, s. 121— 124). — Ytterligare några försök med elektrolitvattning (Svenskt land, Årg. 1,  1917, s. 229—231). — Ytterligare några ord om Otto Witts elektrolit (ibid., Årg. 1, 1917, s. 139). — Fodervärdet hos mjöl av torkad bladvass (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 1, 1918, s. 24—25). — Granrismjöl som nödfoder (Svenskt land, Årg. 2, 1918, s. 216). — Kan difosfat blandas med karbidkväve vid utspridning? (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 1, 1918, s. 358—359). — Kan Rismolla få någon betydelse som kristidsväxt? (ibid., Årg. 1. 1918, s. 9—411). — Kan vid nuvarande brist på konstgödsel fosforsyre- resp. kaligödslingen på torvjordsvallar uteslutas? (Svenskt land, Årg. 2, 1918, s. 401— 404, 410). — Konstgödseln till mossodlingarna (Lantbrukstidskr. för Dalarne, 1918, s. 139—144). — Konstgödseln till mossodlingarna (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 1, 1918, s. 41—42). —¦ En ny typ för torvströhässjor vid Flahult (Svenskt land, Årg. 2, 1918, s. 376—377). — En praktisk maskros- och tistelkäpp (ibid., Årg. 2, 1918, s. 512). —¦ Rationel og ikke rationel gjodselbe-handling (Tidsskrift for landbrug, Aarg. 25, 1918, s. 345—353). — Rationell och irrationell gödselvård. Resultat av ett vid Skånska lantbruksskolan vid Dala utfört enkelt gödsellagringsförsök (Svenskt land, Arg. 2, 1918, s. 297—299, 307). — Skånska superfosfatfabrikens difosfat (ibid., Årg. 2, 1918, s. 245—247). — Den svåra försommarlorkan och jordens fuktighetshalt (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 1, 1918, s. 462—463). — Sa:lg kun god brandtorv (Med-dclelser fra det Norske myrselskap 1918, s. 64—66). — Användningen av dyjord som jordförbättrings- och gödselmedel (Sv. lantmännens föreningsblad, Årg. 14, 1919, s. 3—7). — Dyjorden än en gång (ibid., Årg. 14, 1919, s. 72—73). — Föredrag vid Torvströfabrikernas centralförenings u.p.a. årsmöte i Järnkontoret i Stockholm den 20 mars 1919. 1. Försöken att framställa textilämnen ur torv-fibcr. 2. Vunna erfarenheter om strötorvs användande som bränsle. Örebro 1919. 30 s. —¦ Gödselfrågan med hänsyn till bctesvallarnas gödsling under kristiden (Svenska betes- och vallfören. årsskr., Årg. 1, 1919, s. 15—23). — "Kalksuper", ett nytt mystiskt gödselmedel (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 2, 1919, s. 294—295). — Kristidsdietens inverkan på latringödselns sammansättning (ibid., Årg. 2, 1919, s. 192—193). — Kunna på betcsvallar nyss utströdda konstgödselmedel förorsaka förgiftningar hos betesdjuren? (ibid., Årg. 2, 1919, s. 410—411). — Ett litet bidrag till kännedom om kaningödselns mängd och sammansättning (ibid., Årg. 2, 1919, s. 212—213). — Några ord om rationell gödsling i koloniträdgårdar. Jönköping 1919. 28 s. — Om torvströberedning för småbehov samt det färdiga ströets användning i stallar och ladugårdar. Sthm 1919. 23 s. (Statens odlingskommillés småskrifter. 2.). — På torvpulverlok å linjen Falköping—-Nässjö (Tekn. tidskr., Veckouppl., Årg. 49, 1919, s. 45—54). — Bör med nuvarande priser på konstgödsel superfosfat eller thomasfosfat användas till mossjordarna? (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 3, 1920, s. 586—587). — Darf Norgesalpeler mit anderen Diingestoffen gleichzeitig ausgestreut werden? (tills, med I. Lugner) (Die Ernährung der Pflanze, Jahrg. 16, 1920, s. 17—18, 25—27, 33—37). — Gödselvården i Östergötlands län sådan den är och sådan den borde vara. Göteborg 1920. 77 s. — Huru är det beställt med gödselvården i vårt land (Handlingar till lantbruksveckan 1920, s. 382—401). —Lokomotivhei-zung mit Torfpulver auf der Strecke Falköping—Nässjö (Monographien zur Torfindustrie, Berlin 1920, s. 47—71). — Lönar det sig med nuvarande höga priser att använda torvströ som inströmedel i stall och ladugård? (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 3, 1920, s. 194—197, 214—216, 233—235, 250— 252; Skånsk jordbrukstidskr., Årg. 2, 1920, s. 193—196). — Om jordbruksförsöksstationer och lokala fältförsök i Danmark år 1919. Jönköping 1920. 64 s. (Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen. 227). — Provning av smärre ma- skiner, redskap och anordningar för bränntorvberedning. Redogörelse av den av Kungl. Lantbruksstyrelsen tillsatta provningsnämnden. Jönköping 1920. 146 s. (s. 72—137 förf. av Hj. v. F.) (ibid. 221). — Zur Entwicklungsgeschichte des geknickten Zubringers bei Torfmaschinen (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, Jahrg. 38, 1920, s. 253—254). — Zur Frage des Vertorfungsgrades von Moor- und Torfproben (ibid., Jahrg. 38. 1920, s. 57). — Är torvströ lämpligt som inströ- och gödselkonserveringsmedel? (Skånsk jordbrukstidskr., Årg. 2, 1920, s. 757—759). — Försöksverksamheten på det kulturtekniska området och Centralanstallens ställning därtill (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 4, 1921, s. 301—303). — Huru minska jordbrukets maskin- och redskapskostnader? (ibid., Årg. 4, 1921, s. 831—832). — Jordbruksförsöksverksamhet och praktiskt jordbruk (ibid., Årg. 4, 1921, s. 156—161). — Ett kvävepreparat som skulle 10- och 100-dubbla grödorna (ibid., Årg. 4, 1921, s. 391—392). — Några nyare konstgödslingsmedel, deras framställning, sammansättning och värde (ibid., Arg. 4, 1921, s. 189—193, 211—214). — Om torvströ och torvmull. Sthm 1921. 80 s. — Standardisering av gödslingsförsök (Nordisk jordbrugsforskning, Aarg. 3/4, 1921—22, h. 5/8, s. 450—453). — Svar [rörande normer för Uppskattning av betesmarkernas avkastning] (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 4, 1921, s. 441—442). — Torvströ eller urinbrunn? (Skånsk jordbrukstidskr., Årg. 3, 1921, s. 19—22). — Undersökningar över bearbetad bränntorvdys krympning och viktförändring under torkningsproccduren (Betänkande med förslag till statsåtgärder för främjande av en ökad produktion och användning av torvbränsle. Sthm 1921, D. 2, s. 35—51). — Vad göres i de olika nordiska länderna för främjande av växtodlingen? (Nordisk jordbrugsforskning, Aarg. 3/4, 1921—22, h. 5/8, s. 44—68). — Är den odlade jordens kalkbehov i vårt land ännu tillräckligt beaktad eller vad kan och bör göras för alt öka kännedomen härom? (Landlmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 4, 1921, s. 471— 472, 488—489). — Centralanstaltens för jordbruksförsök fasta försöksstation vid Experimentalfältet år 1922 [—26]. Vägledning för besökande. Sthm 1922—26. 31; 21; 34; 46; 43 s. — Försök med kalkning av växtskadlig jord (tills, med H. G. Söderhamn) (Kungl. lantbruksakad. handl. och tidskr. Årg. 61, 1922, s. 19— 29). Även utg. sep. 1921 (Meddelande från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 222). — Gödselvården hos lantmännen i några socknar i Göteborgs och Bohus län. Resultat av en genom länets hushållningssällskap vintern 1921—22 verkställd gödselstadsinventering (Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps publikationer 1922, s. 257—293). — Hur danska staten underlättar tillgången på kalk för jordbruket (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 5, 1922, s. 103—104). — Hurudana äro gödselstads- och gödselvårdsförhållandena i mellersta Sverige? (Kungl. Lantbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 61, 1922, s. 653—671). — Jordbruksförsöksverksamhetens praktiska betydelse (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 5, 1922, s. 232—236). — Kort vägledning vid utförande av lokala gödslingsförsök. Sthm 1922. 100 s. (Småskrifter utg. på föranstaltande av Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 3). — Några tekniska hjälpmedel vid utförande av lokala fältförsök (Kungl. lantbruksakad. handl. och tidskr. Årg. 61, 1922, s. 203—232). Även utg. sep. (Meddelande från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 228). — Om betydelsen av en rationell gödselvård (Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps almanack, Årg. 1, 1922, s. 59—61). — Om sillmjölets gödselvärde (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 5, 1922, s. 53—54). — Till frågan om kalkfraktsanslagets indragning (Sv. lantmännens föreningsblad, Årg. 17, 1922, s. 50). — Vilket värde har avfallskalk från sulfatcellulosa, s.k. kalkmesa, som jordförbättringsmedel. Mit deutschem Auszug (Kungl. Lantbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 61, 1922, s. 567—587). Även utg. sep. (Meddelande från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 237). — Den lokala gödslingsförsöksverksamhelen i Sverige och Centralanslaltens samarbete med hushållningssällskapen i detta arbete (Nordisk jordbrugsforskning, Aarg. 5—6, 1923—24, h. 5/8, s. 398—404). — Den lokala gödslingsförsöksverksamheten år 1921. Årsberättelse. Sthm 1923. 307 s. (Meddelande från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 243). — Hur stor skördeökning kan man i allmänhet påräkna av en kväve-, fosforsyre- och kaligödsling till olika grödor? (Svenskt land, Årg. 7, 1923, s. 126—128). — Paul Wagner 80 år (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 6, 1923, s. 136). — 25-årig dansk lokal fältförsöksvcrksamhet (Svenskt land, Årg. 7, 1923, s. 595—596). — Är det ekonomiskt att nnder nuvarande tryckta jordbrukskonjunkturer använda konstgödsel? (Örebro läns hushållningssällsk. årsskr. 1923, s. 530—550). —¦ Berättelse över en studieresa till England företagen med understöd av statsmedel sommaren 1S23. Sthm 1924. 55 s. — Förbättrandet av våra gödslingsförfaranden (Tidskr. för Finlands svenska lantmän, Årg. 6, 1924, s. 268—269). — Försök med sulgine och biogine. With an English summary. (tills, med C. Barthel) (Kungl. lant-bruksakad. handl. och tidskr., Årg. 63, 1924, s. 82—95). Även utg. sep. (Meddelande från Cenlralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 254). — Hos potalisodlare i Lincolnshire. Några intryck från en biltur i östra England sensommaren 1923 (Svenskt land, Årg. 8, 1924, s. 127—128, 152—153). — Huru tillgodoses det svenska jordbrukets behov av gödsel genom naturliga och konstgjorda gödselmedel? (Fjärde svenska lantbruksveckans [i Finland] handlingar 1924, s. 174—192). — Karbidkväves användning som gödselmedel i Japan. (Svenskt land, Årg. 8, 1924, s. 206). — Lokala gödslingsförsök. I vilken omfattning ha de hittills kommit till utförande i vårt land? (ibid., Årg. 8, 1924, s. 76—78). — Den lokala gödslingsförsöksverksamheten år 1922. Årsberättelse. Sthm 1924. 415 s. (Meddelande från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 259). — Den lokala gödslingsförsöksverksamheten år 1923. Årsberättelse. With an English summary. Sthm 1924. 470,(1) s. (ibid., 272). — Spridning av gödselvatten på vintern (Svenskt land, Årg. 8, 1924, s. 80—81). — En undergörande foderväxt? (Mellersta Sveriges jordbrukaretidning 12/12 1924). — Wird die Diingerwirkung des Chilesalpeters durch seinen Jodgehalt und durcb einige etwaige Radioaktivität des Salpeters beeinflusst? (tills, med H. Egnér) (Chemiker-Zeitung, Jahrg. 48, 1924, s. 325—326). — Ytterligare några ord om den "underbara foderväxten" Helianthi (Mellersta Sveriges jordbrukaretidning 19/12 1924). — Försök att stimulera växtligheten hos havre och korn genom stöpning av utsädet i klormagnesiumlösning. Mit deutscher Zusammenfassung. (Kungl. lantbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 64, 1925, s. 68—82). Även utg. sep. (Meddelande från Centralanslalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 281). — Den gamla exercisheden förvandlad till böljande sädesfält (Svenskt land, Årg. 1925, s. 29—34). — Har den finske jordbrukaren råd att undvara konstgödsel? (Svenska lantbrukssällskapens i Finland publikationer. 41, Hfors 1925, s. 20—22). —¦ Konstgödslingens ekonomi (Svenskt land, Årg. 9, 1925, s. 75—77, 107—109, 138—140). — Den lokala gödslingsförsöksverksamheten år 1924. With an English summary. Sthm 1925. 502 s. (Meddelande från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 292). — Natriumklorat. Ett utmärkt medel att hålla trädgårdsgångar, gårds- och tennisplaner m.m. fria från ogräs (Svenskt land, Årg. 9, 1925, s. 267—269). — Natriumklorat. Ytterligare några försök därmed (ibid., Årg. 9, 1925, s. 342—343). — Om fasta försöksgårdar för jordbruksförsök i några främmande länder (Utredningar och förslag angående inrättande av fasta försöksgårdar. Statens offentliga utredningar 1925:32, s. 83—111). — Till frågan om olika konstgödselmedels hygroskopicitet och spridbarhet. Några praktiska undersökningar i samband med de lokala fältförsöken. Mit deutschem Auszug. (Kungl. Lantbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 64, 1925, s. 727—736). Även utg. sep. (Meddelande från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. 293). —¦ Tvenne jordbrukets utposter i Jämtland (Svenskt land, Årg. 9, 1925, s. 535—537, 559—563). — Ännu ett par norrländska storhässjor (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 8, 1925, s. 943). — Ännu några försök med radgödsling, med kombinerad radsånings- och radgödslingsmaskin (ibid., Årg. 8, 1925, s. 11). — Gröngödslingsväxter på romerska campagnan i början av februari månad (Svenskt land, Årg. 10, 1926, s. 144—146). — Huru äro gödselvattenbrunnarna beskaffade? (ibid., Arg. 10, 1926, s. 177). — Internationell standardisering av metodiken för gödslingsförsök (Kungl. Lantbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 65, 1926, s. 357—359). — Den lokala gödslingsförsöksverksamheten år 1925. Årsberättelse. With an English summary. Sthm 1926. 352 s. (Meddelande från Centralanstalten för försöksverksamheten på jordbruksområdet. 305). — Nordisk jordbruksforskareförening på Romkonferensen (Nordisk jordbrugsforskning, Aarg 8/9, 1926/27, s. 16—18). — Några nyare svenska gödselvattenanalyser (Kungl. Lantbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 65, 1926, s. 73—79). — Polskt kali (Landtmannen. — Tidskr. för landtmän, Årg. 9, 1926, s. 155—156). — Praktisk jordbruksforskning i Norge (Svenskt land, Årg. 10, 1926, s. 274—275). — Den senaste årens lokala gödslingsförsök och konstgödselförbrukningen i vårt land (Kungl. Lantbruksakad. handl. och tidskr., Årg. 65, 1926, s. 185—211). — En storstilad engelsk jordbruksprofessor (Svenskt land, Årg. 10, 1926, s. 226—227). — [Utlåtande rörande jordbrukets ordnande vid lantmannaskolan vid Fristad] (Älvsborgs läns landstings förhandlingar 1926, s. 282—¦ 287). — Vad har de senaste årens lokala gödslingsförsök lärt oss med avseende på åkerjordens gödsling i Värmland. Göteborg 1926. 22 s.

Källor och litteratur

Källor: F: s skrifter och Sv. Mosskulturfören:s tidskr. — O. Gertz, Kungl. Fysiografiska sällskapet i Lund 1772—1940 (1940); Kalender över ointroducerad adels förening 1944 (1943); H. Osvald, Hjalmar von Feilitzen (Sv. Mosskultur-fören:s tidskr., 42, 1928); dens., Flahult och vårt lands jordbruk (Förhandsmeddelande från Statens Jordbruksförsök, nr 58, 1951); G. Rappe, Sv. Mosskullur-fören:s verksamhet 1886—1935 (Sv. Mosskulturfören:s tidskr., 50, 1936); H. Witte, Hjalmar von Feilitzen f (Kungl. Lantbruksakad:s handl. och tidskr., 67, 1928). — De bibliografiska uppgifterna lämnade av förste bibliotekarien Olof von Feilitzen, Stockholm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Axel Hjalmar Feilitzen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15220, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hugo Osvald.), hämtad 2018-07-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15220
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Axel Hjalmar Feilitzen, von, urn:sbl:15220, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hugo Osvald.), hämtad 2018-07-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se