Otto Theodor Fabian Feilitzen, von

Född:1820-04-22 – Skeda församling, Östergötlands län (på Åkerstad)
Död:1889-09-03 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Skriftställare, Nykterist, Arkivarie


Band 15 (1956), sida 527.

Meriter

2. Otto Theodor Fabian von Feilitzen, bror till F. 1, f. 22 april 1820 på Åkerstad, Skeda sn (Ög.), d. 3 sept. 1889 i Stockholm (Hedv. El.). Elev vid Linköpings skola ht. 1830; student vid Uppsala univ. 27 okt. 1838; fil. kand. där 8 juni 1844; e.o. kanslist i Generaltullstyrelsen 12 sept. s.å., i Förvaltningen av sjöärendena 20 sept. s.å. och i Ecklesiastikdep. 10 juni 1845; disp. pro gradu 31 maj 1845; fil. magister i Uppsala 16 juni s.å.; e.o. amanuens i Riksarkivet 12 jan. 1847; kameralex. i Uppsala 7 juni s.å.; e.o. kammarskrivare i Kammarkollegium 3 sept. s.å.; lärare vid Stockholms lyceum 1847—74, medföreståndare där 1851—74; tf. andre amanuens i Riksarkivet 10 dec. 1859; lärare vid Högre lärarinneseminariet 1861—64; förste amanuens i Riksarkivet 11 juli 1862; tf. aktuarie där 26 juni 1874 och aktuarie 30 dec. s.å. med tillträde 1 jan. 1875; utnämnd 16 nov. 1877 till arkivarie där från 1 jan. 1878; avsked 29 maj 1885. Led. av styrelsen för Svenska nykterhetssällskapet 1855—81 (sekr. 1856 —64); sekreterare (tidvis även skattmästare) i Föreningen för sinnesslöa barns vård 1869—89; sekreterare i Samfundets Pro fide et christianismo skriftutskott 1872—89 (styrelseled. i samf. 1878—89); ordf. i Brittiska och allmänna federationens svenska avdelning 1878 —80 (v. ordf. 1881—85); styrelseled. i Svenska bibelsällskapet 1880 —89, i Sveriges allmänna djurskyddsförening 1880—89, i Nordiska samfundet för bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet 1882 —89. — Ägde del i Åkerstad 1868—85. — LSkS 1873; RNO 1880; innehade även rysk orden.

G. 17 juni 1853 i Stockholm (Klara) m. Maria Eleonora Carolina Lovisa (Louise) Leijonmarck, f. 5 okt. 1822 där (ibid.), d. 25 maj 1908 där (Engelbr.), dotter till hovmarskalken John Adolf Leijonmarck och Margareta Elisabeth Ribben.

Biografi

Efter några års tjänstgöring i verken antogs Otto v. F. 1847 till amanuens i Riksarkivet, där han 1874 blev aktuarie och chef för historiska avdelningen. Vid omorganisationen 1877, då tjänstebeteckningen förändrades till arkivarie, placerades han som föreståndare för den ena av avdelningens två sektioner. Han fungerade därjämte lång tid som räkenskapsförare och bibliotekarie. På arkivets uppdrag utgav han »Kyrko-ordningar och förslag dertill före 1686» (1—2: 1—2, 1872—87). F:s vetenskapliga författarskap är föga betydande; det omfattar bl.a. ett par större uppsatser om Karl X Gustavs uppfostran och om pfalzgreven Adolf Johan, en utförlig biografi över Axel Gabriel Silverstolpe samt recensioner i Historiskt Bibliotek. F. var även en verksam ledamot av Svenska autografsällskapet (det nuv. Personhistoriska samfundet), där han 1881 framlade ett förslag till utvidgning av sällskapets verksamhet. Till följd därav upptog sällskapet uttryckligen även genealogi och heraldik såsom föremål för sina studier enligt stadgarna av 13 april 1883.

Vid sidan av arkivtjänsten verkade F. från 1847 som lärare i historia, geografi och svensk litteraturhistoria i gymnasieklasserna vid Stockholms lyceum, ett privatläroverk, som grundats 1839 av akademiadjunkten C. O. Ramström. Vårterminen 1851 övertogs skolan av den framstående pedagogen Carl Johan Bohman och F., som delade rektoratet, varvid på den senares lott föll bl.a. den ekonomiska förvaltningen, som den utpräglat ordentlige F. skötte väl (Burman, s. 177). Genom sina i jämförelse med statsläroverken friare arbetsformer, sitt moderna schema och den humana anda, som präglade behandlingen av eleverna, åtnjöt denna skola länge ett betydande anseende. Strindberg, som var lärjunge i Lyceum 1861— 67, kallar det »en fristat under skräckregeringen». Trots sitt brinnande intresse för pedagogiska frågor var F. emellertid föga framgångsrik som lärare. För de mera ambitiösa eleverna kunde hans lektioner visserligen ge god behållning, och hans älskvärda väsen — Strindberg betecknar honom som »en känslofull och välvillig man» — väckte sympati, men han saknade helt förmåga att upprätthålla disciplin, och hans tankspriddhet och originella sätt gjorde honom till ett tacksamt offer för de okynnigare elementens upptågslusta. Drastiska exempel på skojet under hans lektioner lämnas av Carl Forsstrand och bröderna Selander i deras skolminnen, och Gustaf Eisen relaterar en episod, där Strindberg var huvudaktören. Med utgången av vårterminen 1874 lämnade F. Lyceum. Under några år på 1860-talet hade han därjämte undervisat i modersmålet vid Högre lärarinneseminariet.

Redan som tjugoårig student utgav F. som den första i en serie folkskrifter novellen »Grannarne i skärgården» (1840), som sedermera följdes av en rad andra, alla med motiv ur den svenska lantbefolkningens liv. Förebilden var den av honom högt beundrade Almquists folklivsskildringar, men han saknade mästarens talang, och »något mer än en blek kopia blev det ej» (Kjellén). F: s skönlitterära skrifter, som upplevde flera upplagor och av vilka några översattes till danska och finska, äro i själva verket traktater i novellistisk form, där den didaktiska eller uppbyggliga tendensen, nykterhet, sparsamhet och gudfruktighet, är kraftigt understruken.

F: s egentliga livsintresse var ägnat tidens pedagogiska, sociala och religiösa problem och det praktiskt-humanitära reformarbetet i samhället. I den aktuella skoldebatten tog han upprepade gånger till orda. Han kritiserade den samtida läroverksundervisningen med dess mångläseri och ensidigt intellektuella målsättning, krävde större utrymme åt den fysiska och moraliska fostran och yrkade på en förnuftig avvägning mellan teoretisk och praktisk utbildning, bl.a. genom inrättande av en praktisk linje i de lägre skolklasserna. En reform av undervisningen i denna riktning skulle underlätta en behövlig ståndscirkulation och leda till en rättvisare uppskattning av kroppsarbetets roll i samhället. Dessa synpunkter utvecklade F. i ett flertal skrifter, bl.a. i den temperamentsfulla broschyren »Lärdomsskola och medborgerlig bildning» (1871), som påverkat den unge Strindbergs syn på skolväsendet (Hagsten).

I »Pietism, rationalism, statskyrka och reform» (1869) krävde han en förnyelse av statskyrkan i »sant luthersk reformatorisk anda» genom upptagande av värdefulla element i den pietistiska och liberala förkunnelsen. »Flärden och nöden» (två upplagor 1868) är en kritik av det pretentiösa levnadssättet i huvudstadens förmögnare kretsar, som kontrasteras mot äldre tiders enkla seder och misären i arbetarklassen.

F. medarbetade allt sedan studentåren flitigt i den konservativa dagspressen med artiklar och recensioner, huvudsakligen i socialpolitiska, kyrkliga och pedagogiska frågor, till att börja med i Uppsala-tidningarna och J. C. Hellbergs kortlivade organ Morgonen. Under 1850-talet skrev han främst i den av J. A. Hazelius redigerade Svenska Tidningen, sedermera i Väktaren, Nya Dagligt Allehanda, Stockholms Dagblad och Vårt Land. Bidrag av hans hand återfinnas i ett stort antal tidskrifter och tillfällighetspublikationer av olika slag. F:s publicistiska verksamhet präglades av hans gammaldags konservativa, strängt etiska och religiösa grundsyn, som dock ej uteslöt en del ganska avancerade åsikter i vissa samhällsfrågor.

Alla humanitära och ideella strävanden, som syntes honom behjärtansvärda, omfattade F. med samma outtröttliga och självuppoffrande, understundom kanske något naiva entusiasm. Han var en aktiv ledamot i en mångfald föreningar med filantropiskt syfte; en del av dem hade tillkommit på hans initiativ. I Svenska nykterhetssällskapet fungerade han som sekreterare 1856—64 och redigerade 1852—57 sällskapets organ Den svenske nykterhetshärolden. Han ägnade mycket arbete åt Samfundet Pro fide et christianismo som sekreterare i dess skriftutskott och utgav i denna egenskap samfundets tidskrift Söndagsvännen (1886—89). Åren 1878—80 var han ordförande (1881—85 vice ordförande) i Brittiska och allmänna federationens svenska avdelning, en sammanslutning, som grundats förstnämnda år för att motarbeta den reglementerade prostitutionen. Även djurskyddssaken hade i F. en energisk förkämpe. En insats av bestående värde gjorde han inom abnormvården. Huvudsakligen på hans initiativ stiftades 1869 Föreningen för sinnesslöa barns vård, vars sekreterare och drivande kraft han var till sin död. F. har bl.a. förtjänsten av upprättandet av den första skolan för sinnesslöa barn i Stockholm (sedermera flyttad till Slagsta).

F. följde uppmärksamt de socialpolitiska framsteg, som gjordes utomlands, främst i grannländerna, och var en övertygad praktisk skandinavist. Särskilt i Danmark hade han många vänner, bl.a. Frederik Bajer och filantropen J. C. Lembcke.

»Av naturen ingalunda praktiskt lagd», heter det om F. i en initierad minnesteckning (Hökerberg) »och själv medveten därom, eftersträvade han sällan att vara det gemensamma arbetets organisatör och ledare; av sitt livliga lynne och sin varma hängivenhet för de idéer han en gång omfattat kunde han t.o.m. låta hänföra sig till förslag och planer som svårligen kunnat med någon fördel genomföras ... men få torde som han ha satt sin personlighet in uti det gemensamma arbetet för lösningen av de sociala missförhållandenas svårlösta problem och få äro framför allt de som så villigt som han offrat sin tid, sina tankar och sitt arbete däråt».

F. var i det yttre framträdandet sirlig och vårdad och verkade »mera hovman än skolkarl» (Forsstrand). I sitt hem utvecklade han, stödd av sin kloka och intelligenta hustru, stor gästfrihet. Till hans närmare vänner hörde bl.a. Wikner, S. A. Hedlund, Emil von Q vanten och Arthur Hazelius; den senares verksamhet följde han med varmt intresse och understödde den även ekonomiskt.

F. var en mycket flitig brevskrivare och förde en omfattande korrespondens med meningsfränder inom och utom landet.

Författare

Olof von Feilitzen.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Hans brev till S. A. Hedlund och J. C. Hellberg finnas i Göteborgs stadsbibliotek[1], till J. A. och A. Hazelius i Nordiska museets arkiv, till Bernhard Taube i Uppsala univ.-bibliotek, och korrespondensen med Bajer, som är mycket omfattande, i det Kgl. Bibliotek och Rigsarkivet i Köpenhamn. Av breven till honom ha, med undantag av familjekorrespondensen, endast ett mindre antal bevarats (Riksarkivet, i serien Arkivfragment: von Feilitzen, och i Blekinge läns museum: Karl von Feilitzens autograf samling). I K. Biblioteket finnas bl.a. C. A. Wetterberghs brev till F.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Grannarne i skärgården. Upsala 1840. 28 s. (Anon.) (Folkskrift [No. 1.]). Senare uppl.: 1842, 1860, 1890 (Spridda drag ur svenska folk-lifvet. H.l). — Sågsbo-barnens vandringsår eller fattigskolan i Grimtomta. Af förf. till Grannarne i skärgården. Upsala 1842. 42 s. (Folkskrifter. No. 2). Senare uppl.: 1860, 1890 (Spridda drag ur svenska folklifvet. H. 2). — En sannsaga ur folklifvet. Upptecknad och på Upsala nykterhets-förenings sammankomst d. 23 april 1843 uppläst af förf. till Grannarne i skärgården m.fl. Upsala 1843. 12 s. — Hult-Eriks och Elins historia. Af förf. till Grannarne i skärgården m.fl. Upsala 1843. 42 s. (Folkskrifter. No. 4). Senare uppl.: 1860, 1890 (Spridda drag ur svenska folklifvet. H. 4). — Hultet förr och nu eller midsommar-aftonen. Af förf. till Grannarne i skärgården m.fl. Upsala 1843. 24 s. (Folkskrifter. No. 3). Senare uppl.: 1860, 1890 (Spridda drag ur svenska folklifvet. H. 3). — Naboerne i Skmrgaarden. övers, efter det Svenske. Khvn 1843. 36 s. (Anon.) (Folkeskrifter. 1) — Saagsbo-Bornenes Vandringsaar eller Fatligskolen i Grimtomta. Af Förf. til Naboerna i Ska;rgaarden. Overs. efter det Svenske. Khvn 1843. 56,(4) s. (Folkeskrifter. 2). — Kojans dotter. Saga ur lifvet af —z—. Upsala 1845. 86 s. — Några drag ur Andreas Petter Bernstorffs lif såsom statsman. Upsala 1845. 24 s. (Akad. avh.) — Naapurit meresaaristossa. Tarina kansalle luettavaksi kirjoitettu. Ruotsista suomennettu. Helsinki 1846. 32 s. (Anon.). — Farfars historiska berättelser. Mälarens sagor. 1. Ynglinga-sagan. Folkskrift af förf. till »Grannarne i skärgården». Sthm 1848. (4), 92 s. 2:a uppl. 1861. — Några ord om familjen såsom den hvarifrån hvarje förbud mot lasten i första rummet bör utgå (Den svenske nykterhets-härolden, Årg. 7, 1852, s. 117—121; anon.). — Tomtebo-lycka. Saga ur lifvet af förf. till Grannarne i skärgården m.fl. Sthm 1852. 63 s. (Folkskrifter. No. 5). 2:a uppl. 1890. (Spridda drag ur svenska folklifvet. H. 5). — Förnöjsamhet. Teckning ur lifvet (Läsning för folket, Årg. 19, 1853, s. 181—189, 212—220; sign.: F.). — Vigselringen. (Den svenske nykterhets-härolden, Årg. 8, 1853, s. 18—21; anon.) — Julaftonen. [Dikt.] (Den svenske nykterhets-härolden, Årg. 9, 1854, s. 191—192; sign.: F—n). — Tankar rörande folkets moraliska och intellektuella uppfostran. (Aftryck ur Sv. Tidningen, N:ris 81, 82, 83 och 88). Sthm 1854. 32 s. (Sign.: F—n). — Uppfostran i hemmet och skolan. Sthm 1854. 48 s. (Anon.) — Har nykterhetsföreningarnas verksamhet nu mera blifvit öfverflödig? (Den svenske nykterhets-härolden, Årg. 10, 1855, s. 1—8; sign.: F—n). — Rikkaus ja köyhyys eli hyva lonttu onnen tuopi. A. J. Vcänänen vapaasti suomentanut. Helsinki 1857. 62 s. (Anon.). — Scéncs et tableaux de 1'histoire de Suéde (Revue suédoise, Année 1, 1858, s. 110—112, 142—145; 2, 1859, s. 30—35, 52—55; anon.). — Den nödvändiga harmonien i uppfostran. Också ett bidrag till vapenöfningsfrågans lösning. Sthm 1861. 36 s. — Flärden och nöden. Tankar i en af dagens sociala frågor, framställda af förf. till »Grannarne i skärgården». Sthm 1868. 31 s. 2:a uppl. s.å. — Några anmärkningar vid hr. P. Waldenströms i Pajdago-gisk tidskrift, f jerde häftet 1867, införda uppsats »om bibelläsning i skolan, III». (Pedagogisk tidskr., Årg. 4, 1868, s. 35—40; sign.: F—n.). — Nöd och sällskapsnöjen (Tidskr. för hemmet, Årg. 11, 1869, s. 73—78; sign.: F—n). — Pietism, rationalism, statskyrka och reform. Tankar i dagens kyrkliga frågor. Tidsbild framstäld af förf. till »Grannarne i skärgården». Sthm 1869. 52 s. — Familjebegreppets betydelse. Aforismer (Pedagogisk tidskr., Arg. 6, 1870, s. 59—62). — Paralleler. Skizz. (Småstycken i bunden och obunden form utg. af medlemmar af Fören. för sinnesslöa barns vård, Sthm 1870, s. 81—104). — Programmet. Några penndrag af O. v. F. Sthm 1870. 24 s. — Stinas historia. Berättelse ur lifvet af O. v. F. Sthm 1870. 63 s. (Läsning i hemmet. 2). 2:a uppl. 1890 (Spridda drag ur svenska folklifvet. H. 6). — Lärdomsskola och medborgerlig bildning. Sthm 1871. 52 s. (Vår tids vetenskap i populära afhandlingar. 7). — Till Robert Bowallius och hans fru Aurore Sederholm vid deras silfverbröllopsfest den 17 juni 1872. Sthm 1872. (4) s. (Sign. O. v. F.) — Till Vincent Lundberg och hans fru Louise Lundberg vid deras silfverbröllopsfest den 13 april 1872. Sthm 1872. (4) s. (Sign. O. v. F.). ¦—¦ Utkast till cn teckning af Carl X Gustafs uppfostran. 1—3 (Pedagogisk tidskr., Årg. 7, 1871, s. 193—224, 8; 1872, s. 109—148, 259—302). — Bethlehems Stjerne. En Julefortselling. Overs. fra den for »Fsedrelandet» skrevne svenske Original. Christiania 1874. 17 s. — Giovannis historia (Förr och nu, Bd 5, 1874, s. 523—527, 569—575). — Barden och hans son. [Dikt.] (Småstycken i bunden och obunden form utg. af medlemmar af Fören. för sinnesslöa barns vård, Saml. 2, Sthm 1875, s. 105—112). — Bethlehems stjerna. Julberättelse (ibid., s. 93—104). — Min moders blomstergård (ibid., s. 49—54). — Der Blumengarten der Mutter. Eine sinnige Erzählung. Aus dem Schwedischen iibers. von O. A. Löwold (Die Taube 1876, s. 156—159). — På kyrkogården (Förr och nu, Bd 7, 1876, s. 101— 103, 130—134). — Stinas Geschichte. Aus dem Schwedischen... iibers. von O. A. Löwold (Die Taube 1876, s. 81—85, 89—92, 98—101, 105—109). — Base Ingeborg. Erzählung iibers. aus dem Schwedischen von O. A. Löwold (ibid., 1877, s. 161—164, 169—172, 178—180, 185—188). — Bidrag till historien om pfalz-grefven hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden (Historiskt bibliotek, D. 3, 1877, s. 117—196). — Grannqvinnorna. En bibelhisloria. Berättelse ur lifvet (Läsning för folket, Årg. 43, 1877, s. 177—192). — Föredrag vid Federationens allmänna sammankomst i Vetenskapsakademiens hörsal den 28 mai 1879 (Sedlighets-vännen. Årg. 2, 1879, s. 49—54). — Aftonbladet och Federationen (ibid., Årg. 3, 1880, s. 149—153). —¦ Reflexioner med anledning af signaturen O. F. M:s uppträdande i tidningen Upsala emot den nyss bildade Upsala sedlighetsförening (ibid., Årg. 3, 1880, s. 91—96; sign.: O. v. F.). — Nabo-konerne. En Förlamning fra Livet. Efter det Svenske. Khvn 1881. 24 s. — Inledande föredrag [om tjänarinnornas ekonomiska ställning och ålderdomsförsörjning] (Sedlighelsvännen, Årg. 5, 1882, s. 57—59. 78—84). — Stines Historie. Forttelling fra Livet. Overs. fra Svensk. Khvn 1882. 64 s. — Gudhengivenhed. Efter det Svenske. Khvn 1883. 20 s. — Hvad kan och bör skolan göra för att hos ungdomen väcka en sann och lefvande uppfattning af menniskans pligter emot djuren? (Berättelse öfver det fjerde nordiska skolmötet i Stockholm ... 1880, Sthm 1883, s. 237—246). — Ur portföljen. Skizzer. (Läsning i hemmet för hvar dag i året, Årg. 4, 1883, s. 1033—1036, 1057—1062; 5, 1884, s. 1153—1165). — Arbetets ära (Tidning för arbetsskolor och hemslöjd, Årg. 2, 1884, s. 41—44; sign.: O. v. F.). — Axel Gabriel [Silverstolpe] (Några anteckningar om adliga ätten Silverstolpe, Sthm 1884, s. 50—189). — Johan Kasimir (Nordisk familjebok, Bd 7, 1884, sp. 1243—1246). — Katarina, dotter af Karl IX (ibid., Bd 8, sp. 491— 493). — Vördsamt förslag till utvidgning af Svenska autografsällskapets verksamhet (Sv. autografsällsk. tidskr., Nr. 5/6, 1885, s. 93—96). — Om skolans förhållande till djurskyddssaken (Beretning om det femte nordiske skolemode i Kristiania... 1885, Kristiania. 1886, s. 345—353); även utg. sep. Sthm 1886. — Abnorma skolans verld. 1—3 (De värnlösas vän, Årg. 1, 1887, s. 31—32, 37—38, 41—42, 50—51). — Inledningsord vid sammankomsten i djurskyddssaken hos H.K.H. prinsessan Eugenie den 22 april 1887 med från Stockholms folkskol-lärarinneseminarium utgående lärarinnor. Sthlm 1887. 12 s. — Stina. Eine Le-bensgeschichte. Aus dem Schwedischen ins Deutsche ubertragen von F. E. Stuttgart 1888. 72 s. (Anon.) — Spridda drag ur svenska folklifvet. H. 1—3. Sthm 1890. 31; 49; 27; 46; 69; 47 s.

Översatt: W. Piitz, Hufvuddragen af nyare tidens geografi och historia för gymnasier. Sthm 1850. 252 s. (övers. anon.). — H. E. Beecher Stowe, Augusta Howard. Sthm 1853. 20 s. — G. Kennedy, Pater Clemens. Sthm 1855. 371 s. (övers. anon.). — J. F. Lobstein, Blickar i menniskohjertat. Sthm 1862. vi, (2), 169, (1) s. 2:a uppl. 1864. — J. F. Lobstein, Det christliga året eller ett Guds ord hvarje dag begrundadt. [1—2] Sthm 1864—65. (4), 204, 254, (2) s. Senare uppl. 1866, 1876, 1883. — J. F. Lobstein, Evangeliska taflor. Tio enkla betraktelser öfver nådens ordning. Sthm 1866. 123 s. Senare uppl.: 1869, 1884. — J. F. Lobstein, De sista betraktelserna. Sthm 1867. xii, 179 s. — E. Bersier, Enkan eller gåfvan utan förbehåll. Predikan. Sthm 1869. 16 s. — J. F. Lobstein, Dagliga väckelseord eller ett skriftställe i korthet belyst hvarje dag af året. Sthm 1872. (4), 508 s. Senare uppl.: 1877, 1887. — H. L. Martensen, Predikningar på alla sön- och högtidsdagar under året. Sthm 1879. (8), 584 s. —¦ F. Petersen, Äktenskap eller fri kärlek. Föredrag. Sthm 1887. 47, (1) s. — J. Paulli, Lifvet i Gud. Andeliga betraktelser. Sthm 1888. (4), 186, (1) s. — [C. Lewetzow], I daggryningen. Skizzer af J. Sthm 1889. 146 s. Ny uppl. 1895.

Utgivit: Kyrko-ordningar och förslag dertill före 1686. Afd. 1—2: 1—2. Sthm 1872—87. xxxvii, 563, fl); viii, 490; (6), 520 s. (Handlingar rörande Sveriges historia utg. af Kongl. Riks-archivct. Ser. 2: 2—3).

Redigerat: Den svenske nykterhets-härolden. Sthm 1852—1857. — Nordisk illustrerad barntidning. Sthm 1873—75. — Söndagsvännen 1886—89.

Källor och litteratur

Källor: Ecklesiastikdep:s registr. o. konseljhandl., RA:s ämbetsarkiv. koncept, matriklar, allt i RA. — Riksarkivets årsberättelser 1875—85 (Meddel. fr. sv. RA). — S. Bergh, Kungl. Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia under första århundradet af dess tillvaro (1917, Hist. handl. 25, Bih.); Berättelse och redovisning till Fören. för sinnesslöa barns vård af dess styrelse. No. 20 (1891); C. Burman, Minnen (1904), s. 176—204 (om Lyceum i Stockholm) ; G. Eisen, Strindberg och ensiltaren (Stockholms dagbl. 31 juli 1927); C. Forsstrand, Stockholms Lyceum (Samf. Sankt Eriks årsbok 1917); dens., Från slottsbacken till Ladugårdslandet (1921); A. Hagsten, Den unge Strindberg, 1—2 (1951); A. Kjellén, Emilie Flygare-Carlén (1932); Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet. Årsberättelse (1890); N. & E. Selander, Två gamla stockholmares anteckningar (1920); A. Strindberg, Tjänstekvinnans son, 1 (Samlade skrifter, 18, 1920); Sv. allm. djurskyddsföreningens styrelse- och revisionsberättelser (1890); V. Söderberg, H. Olsson & G. Heckscher, Johan August Hazclius (1936). — Nekrologer i De värnlösas vän 1889, s. 65—86, Hemvännen 1889 (L. Hökerberg), Hist. tidskr. 1889, s. 268, Ny illustr. tidn. 1889, s. 318—319, Sv. autografsällsk. tidskr., 2:1, 1889, s. 39—40 (V. Örnberg), samt i dagspressen.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Idag Göteborgs universitetsbibliotek (namnbyte 1961), 2018-06-26


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto Theodor Fabian Feilitzen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15227, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof von Feilitzen.), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15227
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto Theodor Fabian Feilitzen, von, urn:sbl:15227, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof von Feilitzen.), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se