Meriter

Friedrich Gustaf Feldt, dp 26 maj 1729 i Stockholm (Ty.), d. 30 mars 1787 där (ibid.). Föräldrar: hovgravören Johan Hindrich Feldt d.ä. och Fredrica Elisabeth Köppe. Följde som ritare Nils Wessman på dennes antikvariska resa i Skåne 1756–57; underkonduktör vid Fortifikationen 29 dec. 1757; sändes i officiellt uppdrag till Skåne 1762–64 för att avrita herrgårdar; konduktör vid Fortifikationen 14 sept. 1762. – Ogift.

Biografi

Om Friedrich F:s levnad ge källorna ytterst sparsamma uppgifter. När translatorn i Antikvitetsarkivet Nils Wessman reste i Skåne 1756 »för uppsökande av skånska antikviteter och märkvärdigheter samt antecknande av herrgårdar m.m.», medtog han på eget bevåg F. som ritare. Den av Schück (del 5, pl. vid s. 468) offentliggjorda bilden av Kiviksmonumentet har ritats av F. (teckningen nu i Vitterhetsakademien; Schück, 5, s. 470) men torde ej ha graverats av honom, då han i övrigt icke alls är känd som kopparstickare (finns ej som sådan i E. Hultmarks verk). Medan Wessmans resa ej gav något större resultat, måste F. även eljest ha utfört en hel del. Han vände sig sålunda i brev 18 okt. 1758 till Kanslikollegium och anhöll »om tillstånd att få uttaga och förfärdiga de i kongl. antikvitets archivo befintlige och av honom uppsatte konceptritningar». Detta beviljades, varefter ritningarna äro försvunna. I arvode skall han enligt Brocman (Schück, 5, s. 470) ha erhållit 1.000 dlr smt.

Det är tydligen F:s meriter från resan, som gjort, att han, utan all militär utbildning, antogs till underkonduktör vid Fortifikationen dec. 1757 »för att gå den studerande ungdomen till hända i tecknande och ritande». Efter en skrivelse från riksdagen 21 juni 1762 återsändes F. på en resa till Skåne 1762–64. Enligt instruktion från Byggningsämbetet skulle han avrita de herrgårdar, av vilka bilder skulle samlas till ett supplement till Suecia antiqua, där Skåne endast representerats av landskapsvapnet. Det lilla man vet om denna resa finns i en Berättelse om perspectiveritningar (tr. i den under två månader 1772 utkommande tidskriften Stockholms dagbok), som han säkert själv inspirerat, och där det anges, att han åstadkommit 42 bilder, varav 27 återgåvo herrgårdar, medan resten avbildade kyrkor, fornminnen och andra »märkvärdigheter». I Berättelsen föreslås avritningar av ytterligare 40 namngivna herrgårdar, vilket emellertid icke beviljades. Hans oeuvre inlämnades 1769 till Statskontoret och förvarades i K. biblioteket, men då det några år senare skulle stickas i koppar, var allt försvunnet. Endast två original ha återfunnits, nämligen bilder av Bosjökloster och Trolle-Ljungby, inköpta till K. biblioteket 1906. De vittna till förmån för F., liksom några kopior i Tilas' samling (K. bibl.), och ge klart besked om, att konstnären, enligt honom given instruktion, helt följt Suecians manér.

»I samband med skånska herrgårdars avritande», d.v.s. F:s andra resa, var det, som han sept. 1762 blev konduktör utan lön vid Fortifikationen (Ericsson & Rabe, 4: 1). Dess chef von Arbin rekommenderade i skrivelse till K. M:t 31 mars 1773 F:s ansökan »om någon belöning och uppmuntran uti dess lönlösa tillstånd och för dess ådagalagda prov av insikt och färdighet i perspektivritning». Det har visat sig (Krigsexpeditionens ingående diarium 1773, nr 1170), att F. själv utkvitterat sina handlingar, som därefter ej kunnat återfinnas.

Om F:s konstnärliga gärning vet man i övrigt endast, att han enligt J. Fischerströms dagbok 1773 (s. 39) uppvisat två tuschteckningar, som föreställde konungen och drottningen, samt att han tidigare »gjort Prins Carls knästycke i svart och vit crajon, det första som på detta sättet blivit gjort i Sverige».

Författare

H. H. VON SCHWERIN.

Källor och litteratur

Källor: anförda handlingar i RA, KB, KrA. – Ovannämnda »Berättelse»; [J. Fischerström], En gustaviansk dagbok. Johan Fischerströms anteckningar för året 1773, utg. av G. Näsström (1951; i reg. identifieras F. felaktigt som J. Fr. Feldt). – Ernst Ericsson & G. Rabe, Kungl. Fortifikationens historia, 4:1 (1930); H. H. von Schwerin, Gustaf Fredrik Feldt och hans skånska herrgårdsbilder (Tidskr. för konstvetenskap, 1932); dens., Burman-Fischers Skånska prospekter, Gustaf Fredrik Feldts Suecia-supplement och de »Rålambska akvarellerna» (Skånes hembygdsförbunds årsbok 1949); dens., G. F. F. (Sv. konstnärslexikon, 2, 1953); H. Schück, Kgl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, dess förhistoria och historia, 5 (1936), s. 452, 457, 467 f., 470, 550.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Friedrich Gustaf Feldt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15229, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. H. VON SCHWERIN.), hämtad 2024-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15229
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Friedrich Gustaf Feldt, urn:sbl:15229, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. H. VON SCHWERIN.), hämtad 2024-09-19.