Meriter

2. Fredric Albert Ericson, brorson till E. 1, f. 4 jan. 1840 i Stockholm (Finska), d. 19 juli 1910 i Evanston, Ill., U. S. A. Föräldrar: kyrkoherden Eric Henric Eriksson och Carolina Gustafva Helena Furubom. Elev vid Maria trivialskola; elev vid elementarläroverket i Strängnäs 1854; emigrerade till U. S. A. 1857 (pass till Boston 1 aug.); vistades ett år vid Bishop Hill-kolonien (Ill.); metodistisk pastor i Andover (111.) 1859; därefter i Victoria, Beaver och Rockford (samtl. i Ill.) till 1864; diakon 1862 och äldste några år därefter; utgivare av Sändebudet i Chicago 1864–66; ånyo till Andover; studieresa till Sverige 1866–67; åter utgivare av Sändebudet till 1871; pastor i Brooklyn april 1872–1880; grundade svenska metodistkyrkan i Worcester (Mass.) och tjänstgjorde där två år; tjänst i Iowa ett år; föreståndare för och lärare vid det teologiska seminariet i Evanston (Ill.) 1883–1909; även tjänst vid svenska metodistkyrkan där 1883–86. Teologie hedersdoktor vid Northwestern University 1895.

G. 14 sept. 1861 m. Anna Carlson, farmardotter från Victoria, (Ill.), f. 9 dec. 1845, levde ännu 1910.

Biografi

Albert E. var kyrkoherdeson från Stockholm och tillhörde en ansedd borgerlig familj (se släktart. s. 185 f.). När E., som fått en gedigen uppfostran, emigrerade till U. S. A. vid endast sjutton års ålder, var det alltså icke fråga om ekonomiska svårigheter utan kanske snarare om religiöst frihetsbehov. Även en äldre bror till E. emigrerade. I varje fall sökte sig E. först till Bishop Hill i Illinois, den koloni som ungefär tio år tidigare grundlagts av sekteristen Erik Jansson och som styrdes enligt religiöst kommunistiska principer. Här uppehöll sig E. något år, men kolonien befann sig under den dåvarande amerikanska depressionen i ekonomiska svårigheter. E. överflyttade till Andover (Ill.), där han genom metodistpastorn V. Witting, vilken f. ö. tidigare tillhört Bishop Hill-kolonien, blev vunnen för metodismen. E. började genast framträda som predikant och visade sig ha stora talegåvor, lätt att uttrycka sig och att fånga sina åhörares uppmärksamhet. Vid nitton års ålder erhöll han sin första fullmakt som biträdande pastor i Andover. Efter några år med skiftande tjänst blev han 1864 utgivare av den av Witting 1862 grundade metodistiska veckotidningen Sändebudet.

Vid firandet av metodist-episkopalkyrkans 100-årsfest 1866 i Chicago beslöt den skandinaviska metodistkonventionen att upprätta ett gemensamt skandinaviskt prästseminarium. E. utsågs till lärare i svenska språket vid denna skola och reste senhösten 1866 till Sverige för studier. Under det halvår han vistades i Stockholm, åstadkom han genom sina predikningar i en liten lokal vid Benickebrinken i Staden mellan broarna en metodistisk väckelse. Folk stod i kö för att få höra honom och stannade kvar i lokalen från förmiddagsgudstjänst till kvällspredikan för att vara säkra om plats. En söndagsskola och en sångförening startades. Flera av E:s åhörare blevo sedan metodistpredikanter. Metodisterna i Stockholm önskade få behålla E. som predikant, men när tillåtelse kom för E. att stanna, hade han redan begett sig på återresa till U. S. A. Han tillträdde dock ej den avsedda befattningen, då det planerade seminariet inte var färdigt att börja sin verksamhet. E. kom på nytt att för några år ägna sig åt utgivandet av de svenska metodisternas organ Sändebudet fram till Chicagos brand (1871), då tidningen för en tid nedlades.

E. innehade därefter i åtta år befattningen som pastor vid Immanuel Swedish Episcopal Methodist Church i Brooklyn. Denna församling var en direkt fortsättning av O. G. Hedströms kända Bethel Ship-mission, den första svenska metodistiska i staterna, vilken tagit hand om ett stort antal svenska emigranter. Till sin kyrka i Brooklyn knöt E. 1874 fil. dr W. Henschen, Uppsalarådmannen L. W. Henschens son, som senare blev utgivare av Sändebudet och den förste och till en början ende läraren (till 1883) vid det av Witting planlagda svensk-amerikanska teologiska metodistseminariet. År 1883 tillträdde E. i Evanston (Ill.) tjänsten som föreståndare för och lärare vid detta seminarium. Han verkade där under 26 år med kraft och värme som de svenska metodistpredikanternas handledare. Under sina sista år led han av ansiktskräfta men fortsatte dock tappert att sköta sin tjänst till året före sin död. Som en av svensk-amerikas främste andlige vältalare på sin tid har E. betytt mycket för den metodistiska rörelsen och bidrog genom sin långa obrutna verksamhet att bevara traditionerna från pionjärtiden.

Författare

Birgitta Lager.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Redigerat: Sändebudet, Chicago 1864–71 (1864–65 tills. m. V. Witting, N. O. A Vestergreen och A. J. Andersson, 1865–67 tills. m. V. Witting, då E. vintern 1866–67 vistades i Sverige).

Källor och litteratur

Källor: Bouppteckning för E. H. Eriksson 1S63, polissekreterarens passjournal 1857, SSÅ; Finska förs:s i Stockholm födelsebok 1840, hos förs. – A. B. Benson & N. Hedin, Americans from Sweden (1950); J. M. Erikson, Metodismen i Sverige (1895); B. Lundstedt, Sv. tidningar och tidskrifter, utg. inom Nord-Amerikas förenta stater (1S86) ; E. W. Olson, History of the Swedes of Illinois, 3 (Chicago 190S); C. F. Peterson, Sverige i Amerika (Chicago 1S98); E. Skarstedt, Svensk-amerikanska folket i helg och söcken (1917); dens., Pennfäktare (ny uppl. 1930); G. M. Stephenson, The religious aspects of Swedish immigration (Minneapolis 1932); C. G. "Wallenius, Svenska metodismen i Amerika (Svenskarna i Amerika, red. av K. Hildebrand & A. Fredenholm, 2, 1926); V. A Vitting, Minnen ... (2:a uppl. 1904). – Nekr. av A. Schön i Prärieblomman 1911 (1910). – Meddel. från Utlandssv. arkivet hos herr O. B. Landelius, Gråbo.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredric Albert Ericson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15345, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15345
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredric Albert Ericson, urn:sbl:15345, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-19.