Meriter

1. Erik, sveakonung (d. före 850).

Biografi

När Ansgar vid 850-talets början för andra gången besökte Sverige, uppträdde enligt Rimbert i Birka en man, som utgav sig för att vara de gamla gudarnas talesman; dessa hade gett honom i uppdrag att meddela folket, att om det verkligen önskade flera gudar, upptoge gudarna i sin krets den avlidne kung E. Svearnas sinnen förvirrades härav, och de uppbyggde ett tempel åt E. och dyrkade honom som gud. Om E. är eljest ingenting med säkerhet bekant. Men i samband med Rimberts uppgift har ställts en på en runsten från Sparlösa i Västergötland omtalad person vid namn E. Inskriften, som kan dateras till tiden omkr. 800, har först 1937 i sin helhet blivit läsbar. Av den mycket svårtydbara texten har redan fyra mycket avvikande tolkningar givits; det ligger i sakens natur, att ingen av dem är säker. Enligt en tolkning (I. Lindquist) omtalar inskriften, att E., som var fader till Alrik, »satt i Uppsala», d. v. s. var svearnas konung. Texten utlägges vidare så, att E. skulle ha störtat från tronen sin far Öjisel. Möjlighet föreligger – påpekas det – att denne E. kan vara identisk med den av Rimbert omtalade .sveakonungen med samma namn. Enligt tre av tolkningarna skola de på Sparlösastenen omtalade E. och Alrik tillhöra Ynglingarnas eller Skilfingarnas ätt, den fjärde förnekar detta. Från historisk ståndpunkt måste man ställa sig avvaktande inför den fortsatta runologiska diskussionen, vari väl nya bidrag äro att vänta; Rimberts uppgifter kunna givetvis i sig ej tillmätas alltför stor betydelse.

Författare

Sture Bolin.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Rimbertus, Vita Anskarii. .. rec. G. Waitz (Scriptores rerura germa-mcarum, 1884). – O. v. Friesen, Sparlösastenen (HA Handl., 46 : 3,1940); H. Jungner, Sparlösastenen, Västergötlands Rök – ett liövdingamonument från folkvandringstiden (Forn vännen, 33, 1938) ; dens., Sparlösastenen i ny tolkning (Nord. familjeboks månadskrönika, 2, 1939); I. Lindquist, Religiösa runtexter, 2, Sparlösastenen (Skrifter utg. av Vetensk.-soc. i Lund, 24, 1940); B. Nerman, Svärges älsta konungalängder som källa för svensk historia (1914); H Schück Sveriges förkristna konungalängd (UTJÅ 1910. Program).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15389, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sture Bolin.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15389
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik, urn:sbl:15389, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sture Bolin.), hämtad 2024-04-19.