Joel Vilhelm Eriksson

Född:1883-11-16 – Enköpings församling, Uppsala län
Död:1930-07-02 – Järna församling (W-län), Dalarnas län (i Noret)

Läroboksförfattare, Hydrograf, Statshydrograf


Band 14 (1953), sida 406.

Meriter

Eriksson, Joel Vilhelm, f. 16 nov. 1883 i Enköping, d. 2 juli 1930 i Noret, Järna sn (Kopp.). Föräldrar: folkskolläraren Erik Wilhelm Eriksson och Sofia Albertina Skoglind. Elev vid Enköpings realskola 1893—99, vid Västerås högre allm. läroverk från ht. 1899, mogenhetsex. där 11 juni 1903; student vid Uppsala univ. 14 sept. s. å., fil. kand. där 27 okt. 1908, fil. lic. 29 maj 1918, disp. pro gradu 28 maj 1920, fil. doktor 31 maj s. å.; e. o. amanuens vid Uppsala universitets geografiska institution 1911—12; amanuens 1 jan. 1913—1918; hydrograf vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 1 okt. 1918; statshydrograf 1 jan. 1919; förste statshydrograf 29 okt. 1920.

G. 9 juni 1919 i Åmål m. telegrafisten Alfhild Louise Himell, f. 3 febr. 1894 där, dotter av fabrikören Carl August Himell och Stina Claeson.

Biografi

Genom sin lärare i Uppsala professor Rutger Sernander kom Joel E. tidigt att intressera sig för växtgeografiska och bebyggelsegeografiska problem. Hans tidiga arbete, »Bälinge mossars utvecklingshistoria och vegetation», var en av våra första torvmossemonografier utarbetad enligt moderna metoder. En stark kärlek till natur och friluftsliv gjorde honom till en icke bara intresserad utan också duglig fältarbetare. Han deltog i Lennart von Posts torvmosseundersökningar i Närke och upprättade tillsammans med honom bl. a. en växt-fysiognomisk karta över Skagerhultsmossen. När uppsalaarkeologerna under Knut Stjernas, Oscar Almgrens och Gunnar Ekholms ledning utförde sina undersökningar över Upplands förhistoria, fingo de en idealisk medarbetare i E. Det föll på hans lott att bl. a. utarbeta nivåkartor, nödvändiga som underlag till undersökningarna. I de många arbeten över Upplands förhistoria, som vid denna lid ut-kommo, hade därför E. tagit en verksam del. Han bidrog själv endast med ett mindre men förebildligt upplagt arbete, »Studier öfver Upplands förhistoriska geografi», som bl. a. visar, huru den uppländska stenålderns boplatser uppstodo i relation till den ur havet uppstigande kustremsan. E:s osjälviska arbete förlängde hans studieår. Till detta bidrog också, att han under många år var professor Hambergs amanuens vid geografiska institutionen. E. har i denna sin egenskap handhaft många studentårgångars utbildning i kartritning och fältmätning samt författat en mycket använd lärobok i kartprojektioner. E. deltog mycket i studentlivet; han var sin nations, Västmanlands-Dala, andre kurator 1914—15 och blev dess hedersledamot 1927. Han var en glad och spirituell, om också något robust sällskapsmänniska och en god spexskådespelare. Vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut fick han tillfälle att slutföra det redan i Uppsala började arbetet över »Isläggning och islossning i Sveriges insjöar», med vilket han förvärvade sin doktorsgrad. Han utförde under sin tjänstgöring de två stora och betydelsefulla specialutredningarna över Mälarens isförhållanden och den kemiska denudationens storlek i Sverige. Det bundna arbetet vid ett ämbetsverk låg dock ej särskilt väl till för honom, och bäst trivdes han med de långa mätningsresorna i de norrländska obygderna. Sin gamla kärlek till kulturgeografi bibehöll han, så länge han levde. Genom en karta över staden Mexiko (i Uppsala universitetsbibliotek), ritad kort efter den spanska erövringen, kom han att intressera sig för aztekerna och deras ur många synpunkter intressanta bosättning i Mexikodalen. Han författade häröver en uppmärksammad avhandling, och det är typiskt för honom, att han för att förstå originallitteraturen i detta ämne under sina sista år tog itu med att lära sig spanska. Han gjorde en betydande insats som populärvetenskaplig författare och var de sista åren av sitt liv redaktör för »Jorden runt». I Geografiska förbundet och i Arosbröderna var han en ledande kraft. — E:s vetenskapliga verksamhet kännetecknades av fantasi och kombinationsförmåga och ett stort intresse särskilt för kulturgeografiska problem. Genom att E. splittrade sina intressen och genom en viss brist på anpassningsförmåga begränsades hans insatser. Han hade goda utförsgåvor och var särskilt en mycket god föredragshållare.

Författare

Ragnar Melin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I Vetenskapsakademiens bibliotek finnas 51 brev (1914- till A. Hamberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bälinge mossars utvecklingshistoria och vegetation (Sv. botanisk tidskr., Bd 6, 1912, s. 106—194, 3 pl.-bl., 1 kartbl.). — Ortnamnsforskning och växtgeografi (ibid., Bd 7, 1913, s. 321—336). — Studier öfver Upplands förhistoriska geografi (Upplands fornminnesförenings tidskr., Bd 29, 1913, s. 59— 105,1 kartbl.; även sep.). — Om kartprojektioner. En översikt. Uppsala 1916. VIII, 64 s. (s. I—II otr. bl.) 2:a omarb. uppl. Sthm 1925. 95 s. — Montezumas Mexiko. En indiansk storstad (Xmer, Årg. 39, 1919, s. 4—33). — översvämningarna i mellersta Norrlands kusttrakter i maj 1919 (ibid., Årg. 39,1919, s. 181—191). — Islägg-ning och islossning i Sveriges insjöar. [Akad. avh. Uppsala.] Uppsala 1920. 4:o (4), 95 s. (Meddel. fr. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, Bd 1, N:o 2; var. utan disp.-beteckn. finnes.) —¦ Mälarens isförhållanden vintrarna 1917/18— 1921/22. Sthm 1924. 4:o (2), 19, (1) s., 4 kartbl. (Meddel. fr. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, Bd 2, N:o 2.) — Havet och livet. Sthm 1926. 371, (1) s., rättelselapp & omsl. (Himmel, hav och jord, [2] = Hemuniversitets bibliotek, 2.) — Den kemiska denudationen i Sverige. Sthm 1929. 4:o 96 s. & rättelselapp. (Meddel. fr. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, Bd 5, N:o 3.) — La dénudation chimique en Suéde. Sthm 1930. 4:o 11 s., 2 kartbl. (Rapports présentés ä la 4éme assemblée générale de 1'Union internatlonale géodésique et géophysique, Stockholm aoflt 1930; Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, N :o 282.) — Dessutom artiklar i Nordisk familjebok och Bonniers konversationslexikon samt recensioner i Geografiska annaler och Xmer.

Redigerat: Jorden runt. Magasin för geografi och resor. 1929—30.

Källor och litteratur

Källor: O. Jonasson, J. V. Eriksson (Xmer, 50, 1930) ; C. J. Lundin, Joel Eriksson (*1883, 1 1930) (Arosiana, Ser. 5, 1982) ; R. Melin, J. V. Eriksson 1883— 1930 (Svensk geografisk årsbok 1930) ; H. S. Nyberg, Joel Eriksson och Västmanlands-Dala nation (Västmanlands-Dala nations skriftserie, 3: Festskrift vid Qiundraårsminnet av nationshusets invigning, 1931) ; Uppsala universitets matrikel höstterminen 1916 (1917). — Personlig bekantskap.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joel Vilhelm Eriksson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15435, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Melin.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15435
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joel Vilhelm Eriksson, urn:sbl:15435, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Melin.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se