Per Henrik Gustaf Peterson (Ernberg)

Född:1815-03-23 – Västerviks församling, Kalmar län
Död:1904-03-26 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län

Industriidkare, Riksdagsledamot


Band 14 (1953), sida 451.

Meriter

1. Per Henrik Gustaf Peterson, f. 23 mars 1815 i Västervik, d. 26 mars 1904 i Karlskrona. Föräldrar: körsnären Johan Peterson i Karlskrona och Gustafva Ehrenberg. Bodgosse i handlanden Gustaf Westdahls järnhandel i Karlskrona 1827; burskap som handlande där 27 febr. 1839; grundade s. å. egen firma, som 1853 ombildades till handelsfirman Gustaf Ernberg & Comp. och drev med firman även egen rederirörelse, intog sin brorson Axel E. (E. 2) som kompanjon 1883; nederländsk vice konsul i Karlskrona 1851, konsul 1901—04; led. av stadsfullmäktige dec. 1862—dec. 1898; en av stiftarna av Filialbanken i Karlskrona och dess verkställande direktör 1863—72; verkställande direktör för Carlskrona gasverks a.-b. från 1867; ordf. hos Handelsfören:s fullmäktige från 1865 (flertal år); ordf. i styrelsen för Carlskrona—Wexiö jernvägs a.-b. 25 okt. 1871, dess ordf. 1900—04; ordf. i direktionen för Karlskrona sjömanshus, i Borgerskapets pensionskassa samt i Handels- och sjöfartsnämnden; led. av styrelsen för slöjdskolan; bildade 1874 i Karlskrona klubben Sällskapet, dess ordf. 1875—81 och hedersled. 1891; led. av riksdagens första kammare 1875—84; led. av Blekinge läns hushållningssällskap; RVO 1871; innehade även utländsk orden. Ägde Vedeby i Augerums sn (Blek.).

G. 1) 15 sept. 1839 i Karlskrona m. Sophie Henriette Westdahl, f. 21 juli 1811 där, d. 5 nov. 1864 där, dotter av handlanden i Karlskrona, rådman Gustaf G. Westdahl och Henriette Ulrica Lindberg; 2) 12 juni 1866 i Stockholm (Jak.) m. Anna Helena Cecilia Berlin, f. 25 okt. 1839 där (Kungsh.), d. 27 maj 1917 under sjukbesök i Stockholm, dotter av generaldirektören för Medicinalstyrelsen, medicine och filosofie jubeldoktorn Nils Johan Berlin (se SBL, 3, s. 759 ff.) och Fredrika Dorothea Hambræus.

Biografi

I den ovan i släktartikeln nämnda brödrakretsen i Karlskrona var Gustaf Peterson den främste. Med rätta betecknas han i Bromes stora historik över Karlskrona såsom »stadens starke man» under större delen av 1800-talets senare hälft. Såsom tolvåring blev Gustaf Peterson bodgosse i handlanden och rådmannen Westdahls järnhandel i Karlskrona. Ynglingen skötte sig så väl, att han omkring ett årtionde senare (1839) vid 24 års ålder blev svärson i Westdahls hus. S. å. kunde E. grunda en egen firma, som 1853 ombildades till den i karlskronahistorien så bekanta grosshandelsfirman Gustaf Ernberg & Comp. (C:o), som var kvar i familjen ända till 1931.

Till en början bedrev Gustaf Petersons firma diversehandel och på 1840-talet handlade han med allt möjligt, från lagerbärsblad och hagel till kaviar och champagne. På 1860-talet drev firman redan storhandel och specialiserade sig sedan. Dess förutsättning var egen rederirörelse. År 1845 ägde firman 4 fartyg om tillsammans 200 läster, 1854 icke mindre än 8 fartyg om 416 läster — en givande, men då riskabel rörelse, på grund av de i de blekingska farvattnen och skären vanliga strandningarna. År 1865 hade firman en stolt flotta: skeppet Eolus, briggen Monitor, sko-nerterna Bonde och Starkod-der, jakterna Josephine och Gucu samt slupen Anna. År 1870 var flottan minskad men tog upp sig igen genom tillkomsten av de nya skeppen Fosterlandet, Viktor Emanuel och Thor samt skonerterna Germanus och Ultimus. Skeppen voro djuphavsseglare och gjorde längre resor, ibland på ett eller annat år. Vid deras återkomst »var det fest i hamnen, flaggorna gingo i topp, pojkarna samlades till packhusen» och över landgången »togs den dyrbara lasten i land» (Bromé, 3, s. 345 f.). År 1883 upptog Gustaf Peterson som kompanjon och delägare i firman sin bror Roberts son Axel E. (E. 2), varefter firmans verksamhet omlades och bl. a. rederirörelsen upphörde.

Även som kommunalman var konsul Gustaf Peterson en av de märkligaste och verksammaste i den tidens Karlskrona. I stadsfullmäktige satt han i icke mindre än 36 år (från begynnelsen dec. 1862 till årsskiftet 1898—99) och deltog i utformandet av fullmäktiges arbetsordning samt vid tillkomsten av beredningsutskottet. Tillika var han initiativtagare beträffande t. ex. stadens gasbelysning (1866), uppförande av hus för fattigvården (1866—68), uppmuddring av hamnen, uppförande av nytt läroverkshus (invigt 1875) och tillkomsten av Karlskrona högre läroverk för flickor (invigt 1897). Icke minst inlade konsul G. P. genom mångårigt arbete stora förtjänster på kommunikationernas område, i fråga om tillkomsten av järnvägen Karlskrona—Växjö, som slutligen kunde invigas den 5 aug. 1874 (om järnvägens utveckling se under E. 2). Han bör även ihågkommas såsom stiftare 14 jan. s. å. av klubben Sällskapet (skildrad av S.-ö. Swahn), vars förste ordförande han var. Den bildades för borger-skapet m. fl., även handelsbiträden. Medlemmarna kunde här råkas samt på aftnarna läsa tidningar och idka bildande umgänge.

Såsom människa var Gustaf Peterson en kraftkarl i ordets alla bemärkelser — en imponerande, energisk, initiativrik och målmedveten personlighet, outtröttlig arbetare samt noggrann i allt, icke utan despotiska drag. Till det yttre var han av medellängd, ljus och blåögd med fint ansikte, till sitt väsen ganska sträng och sluten.

Om firmans vidare öden se E. 2 nedan och släktartikeln ovan s. 449. Konsul Gustaf Petersons första äktenskap var barnlöst. Hans barn i andra giftet antogo släktnamnet Ehrenberg (se vidare släktart. och släkttavlan ovan s. 450).

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om odling af socker-hvitbetor. Carlskrona 1868 (S) s — Odlingsforsok med sockerbetan och några resulta ter häraf (Hushållnings-sällskapets i Blekinge tidskr., 1869, s. 27-40; även sep.). — Till Herrar komiterade i laroverksbyggnadsfrågan i Oarlskrona. Karlskrona 1877. 7 s.

Källor och litteratur

Källor: Kungsholms förs :s i Stockholm födelsebok 1839, iSSA; Karlskrona: stadsförs:s dödbok 1864 och 1917; Jakobs förs :s i Stockholm vigselbok 1866 —' Bromes och Swahns ovan under släktart. anförda arbeten; riksdagstrycket — Carlskrona-Wexiö jernvägs historia 1874—1924 (1924) ; i Sv. porträttgalleri 25  1 utg. av A. Hildebrand (1904). — Meddel. av olika medlemmar av släkten Ernberg



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Henrik Gustaf Peterson (Ernberg), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15446, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15446
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Henrik Gustaf Peterson (Ernberg), urn:sbl:15446, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se