Erskein (Esken), släkt



Band 14 (1953), sida 460.

Biografi

Erskein (Esken), tysk-svensk gren av skotska ätten Erskine (se denna). Till Pommern inkom Walter Esken eller Erskein (enligt Lange f. 1569, d. 18 febr. 1643), som blev köpman i Greifswald. Hans skotska anor i tre led uppräknas i likpredikan över sonen, den så bekante Alexander E. (se nedan), men ha icke kunnat i tillgänglig litteratur verifieras. Familjen har emellertid ägt ett »engelskt adelsbrev», tydligen ett skotskt adelsbevis av då även i Sverige vanlig typ, vilket namnes i en handling bland C. G. Erskeins (son till Alexander, se nedan) papper. Själv nämnes Walter E. i ett brev (från Alexander), dat. Stralsund 15 april 1631 (se Sondén). Med sin första hustru Anna Forast (f. 1573, d. 1621, enl. Lange), av namnet att döma skotska, hade Walter Esken troligen fem barn varav tre söner. De senare voro, utom Alexander, Walter och Georg Esken, vilka samtidigt som den förre inskrevos som studenter vid Greifswalds universitet 5 okt. 1612. Att det här rör sig om Alexanders bröder, visar, utom det i Pommern sällsynta släktnamnet, även ett annat dokument. Det finns nämligen två brev (febr. och aug. 1634) från G. Esken till Alexander, där brevskrivaren kallar denne »Mon frère» och »hr Bruder»; hans sigill visar i vapnet den erskineska stolpen (se Erskine, släkt). Georg Esken talar i brevet också om sin fänrik Robert Esken. Den sistnämnde är måhända identisk med den Robert Erskine (enligt uppgift f. i Skottland 1607, d. 30 okt. 1657 på Laholms slott), vilken 1646–57 nämnes som kapten vid Kronobergs reg:te; hans begravningsfana, som visade stolpen, har tidigare funnits i Annerstads kyrka (Schlegel & Klingspor, Hyltén-Cavallius). Walter E. d. ä. blev omgift med Katharina Engelbrecht (f. 1574, d. 1638, enl. Lange). Som brorson till Alexander E. omtalas en yngre Alexander E. (Acta, 1, s. 52), vilken i rullor namnes som svensk löjtnant 1658 och 1659. Även fanns en svensk löjtnant James Erskein 1635, väl densamme som kvartermästaren vid Alexander Gordons reg. Jacob Esken (Eschen) 1637. Jfr om andra släktmedlemmar även släktartikeln Erskine. I Pommern fortlevde medlemmar av ätten von Erskein som godsägare ännu vid 1700-talets mitt (Schlegel & Klingspor, s. 69).

Walter E. d. ä:s son Alexander Erskein eller, som han till 1637 skrev sig, Esken, gick i svensk tjänst 1628, utmärkte sig som civilmilitär ämbetsman och i diplomatiska uppdrag, steg till höga värdigheter samt är även känd som samlare av böcker och arkivalier (se artikel nedan). Han erhöll svenskt adelskap 18 sept. 1643 med vapnet svart stolpe i silverfält (jfr G. Esken och Robert Erskine ovan samt Erskine, släkt). I konfirmationsbrev på adelskapet 30 sept. 1652 fick Alexander E. som vapen en kvadrerad sköld med stolpen i första fältet, varvid den latinska texten anger, att just denna vapenbild är »insignia antiqua Erskiniorum». Alexander E. blev friherre troligen i dec. 1655 (se nedan s. 474). Om friherrevapnet heter det i Schlegel & Klingspors ättartavlor, att det är okänt, medan Klingspor i sin vapenbok såsom friherrevapen gissningsvis avbildat ett vapen lika med det av 1652. Bevarade vapensigill (Biographica: Erskine, RA) av sonen friherre C. G. E. (se nedan) och tvenne dennes systrar visa emellertid det friherrevapen, som släkten använt. Det var en kvadrerad sköld, där fälten 2, 3 och 4 äro identiska med 1652 års vapen (avbildat hos Klingspor), men där fält 1 visar ett lejon, medan den erskineska stolpen insatts i hjärtsköld. I ingendera värdigheten introducerades släkten på svenska riddarhuset, ehuru ett försök till introduktion gjordes 1664. Alexander E. hade (enligt likpredikan) sex barn i sitt andra gifte, varav två söner. Den äldre, friherre Alexander E. (d. 23 mars 1687 på Morea) var svensk överstelöjtnant och chef för en värvad bataljon 1680. Han tjänstgjorde vid ungerska armén från 1684 och deltog i de kejserliga truppernas seger 1686 vid Ofen över turkarna. På E:s lott av bytet föll bl. a. fyra sköna turkinnor. En av dem, Fatima, döptes i tyska församlingen i Stockholm 7 nov. s. å. med namnen Maria Aurora efter Aurora Königsmarck, som fått henne i present, varvid A. E. stod fadder. Hon blev sedermera under namnet von Spiegel konung August den starkes älskarinna. Alexander E. fick avsked ur svensk tjänst 1686, och gick följande år i venetiansk tjänst. Hans yngre bror, friherre Carl Gustjaf E. var överstelöjtnant vid Vellingks reg. 1686–87, slutligen fransk regementschef och stupade i slaget vid Fleurus 1690. Förmodligen har den friherrliga ätten utdött på manssidan med dessa båda bröder. Krigspresidenten Alexander E. har genom sin dotterdotter Maria Christina von Bülow, g. m. brukspatron Jean De Geer på Godegård, talrika ättlingar i Sverige.

En mindre volym med C. G. Erskeins papper ingår i Erskeinska samlingen i Riksarkivet; den lilla Erskeinsamlingen (i Autograf samlingen) i K. biblioteket rör också huvudsakligen G. G. E. (bl. a. brev från hans bror Alexander E. d. y.). Ett antal brev (13 st.) till G. G. E. finnas även i Uppsala univ.-bibliotek (inköpta 1925).

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Biographica, Alexander Erskeins saml., Skoklostersaml. Fol. 74 (likpredikan över Alexander E. d. ä.), Militaria: Ansökningar och meritförteckningar, armén, E. 4:2, P. Sondéns Biografiska notiser rörande 1600-talet, 1, dens., Militära chefer, 1, RA; Personregister till rullor, KrA. – Acta pacis executionis, ed. J. G. v. Meiern, 1 (1736), s. 51 f.; Handl. rör. Sveriges historia ur utrikes arkiver samlade, (utg. av A. Fryxell, 2 (1S36), s. 251; Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, 9, 1664 (1891). – Th. Fischer, The Scots in Germany (Edinburgh 1902); dens., The Scots in Sweden (ibid. 1907); G. Hyltén-Cavallius, Kongl. Kronobergs regementes officerskär 1623—1896 (1897), s. 41; Th. Innes of Learney, Scots Iheraldry (Edinburgh 1934), s. 101, fig. 61; dens., The tårtans of the elans and families of Scotland, 4:e uppl. (Edinburgh 1948), s. 122; C. A. Klingspor, Sveriges ridderskaps och adels vapenbok (1886–90) ; E. Lange, Die Greifswalder Sammlung Vitse Pomeranorum (Baltische Stu-, dien, F. 1, Erg.-bd, Greifswald 1898), s. 92; A. Lewenhaupt, Maria Aurora von Spiegel (Personhist. tidskr., 1, 1898–99); B. Schlegel & C. A. Klingspor, Den ... ej å riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor (1875); F. TJ. Wrangel, Origines et debuts du Royal-Suédois... (1914), s. 32 (rör C. G. E.). – Meddel. av fd. arkivrådet H. Brulin.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erskein (Esken), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15449, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2022-09-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15449
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erskein (Esken), släkt, urn:sbl:15449, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2022-09-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se