Biografi

von Essen, släkter. I östersjöprovinserna ha funnits minst åtta släkter von Essen. Okända äro vapnen för vasallsläkten von E. (1400-talets slut) från Riga stift och de två rådsfamiljerna von E. från respektive Riga (1293) och Reval (från 1316 till 1500-talet). En 1782 i romerskt riksadelsstånd upphöjd släkt von E. förde kluven sköld med respektive ett ymnighetshorn med blomma samt en vinstock och vindruvor. En borgerlig släkt Essen invandrade 1720 från Liübeck till Pernau. En medlem av denna familj, ryske infanterigeneralen och generalguvernören i S:t Petersburg Peter E. (f 1844) blev 1833 rysk greve Essen. Hans enda barn, dottern Alexandra E. äktade greve Carl Jacob Pontus Stenbock-Fermor (d. 1866), tillhörande den estländskä grenen av svenska ätten Stenbock (Elgenstierna, bd 7, s. 567). Deras barn och ättlingar erhöllo 1835 kejserligt tillstånd att skriva sig som grevar Essen-Stenbock-Fermor, en släkt som ännu vid tsartidens slut blomstrade i Ryssland.

På svenska riddarhuset ha introducerats tre baltiska ätter von Essen med olika vapen:

1. Den öselska ätten, i östersjöprovinserna känd som von Essen aus dem Hause Sellie, i Sverige som von Essen af Zellie. Av denna ha två grenar naturaliserats (1663 och 1751) och introducerats under olika nummer, samt den ena av dessa introducerats också på Finlands riddarhus. Se vidare von Essen af Zellie, adelssläkt, nedan.

2. Den estländska ätt von Essen, som förde och för ugglan i vapnet, och som i Sverige fick adlig värdighet 1643 (ointroducerad) samt senare friherrlig värdighet 1717 och 1719, varjämte en gren har grevlig värdighet sedan 1809. Se vidare von Essen, adelssläkt från Estland (nedan s. 558 ff.).

3. Ätten von Essen, som enligt uppgift kommit från det nederländska Gelderland till Sverige, där den naturaliserades 1681 och utdog 1811. Se vidare von Essen, adelssläkt från Gelderland (nedan s. 614 f.). Källor: Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften: Estland, 1 (1929–31), Livland, 1 (1929), Oesel (1935–39).

Författare

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Essen, von, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15488, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15488
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Essen, von, släkter, urn:sbl:15488, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-13.