Pehr Ericsson, P.

Född:1815-03-20 – Idenors församling, Gävleborgs län (i Vik)
Död:1892-02-17 – Idenors församling, Gävleborgs län (i Vik)

Lantbrukare, Riksdagsman


Band 14 (1953), sida 138.

Meriter

Ericsson, Pehr, f. 20 mars 1815 i Vik, Idenors sn (Gävleb.), d. 17 febr. 1892 där. Föräldrar: hemmansägaren och kyrkvärden Eric Persson och Brita Persdotter. Elev vid Hudiksvalls trivialskola 1825 och genomgick tre klasser; ärvde hemmanet Vik efter sina föräldrar; nämndeman vid Forsa häradsrätt 1850; kyrkvärd 1853–88, led. av kyrkoråd och skolråd (dess vice ordf. från 1872 till sin död); ordf. i Idenors kommunalnämnd 1864, i kommunalstämman 1868; led. av Gävleborgs läns hushållningssällskap i 32 år, en av Hudiksvalls sparbanks principaler i 24 år, landstingsman 1879–82, 1884–85; riksdagsman för norra Hälsinglands domsaga av Gävleborgs län i bondeståndet 1859–60, 1862–63 (led. av förstärkta bankoutskottet), 1865–66 (bevillningsutskottet, förstärkta statsutskottet och statsrevisor); led. av riksdagens andra kammare 1867–75 och 1879–81 (led. av särskilt utskott 1867, av tillfälligt utskott 1868 samt av bevillningsutskottet 1869–75 och 1879–81). Erhöll 1883 guldmedalj för medborgerlig förtjänst 5:e storleken.

G. 8 juni 1845 i Idenor m. Christina Ersdotter från Överberge, Idenor, f. 25 maj 1818 där, d. 29 okt. 1899 i Vik där, dotter av hemmansägaren Erik Larsson och Kerstin Andersdotter.

Biografi

E., i litteraturen känd som Pehr E. i Vik (Wik) – ibland också kallad Pehr Ersson – erhöll en treårig skolutbildning i Hudiksvall. Av naturen vetgirig skaffade han sig genom självstudier en ovanlig beläsenhet och en verklig fond av kunskaper. När den nya representationsreformens första riksmöte samlats 1867, hörde den protektionistiske E. till dem, som voro med om att grunda lantmannapartiet. Han invaldes i dess niomannaråd jan. 1869 och omvaldes däri 1871 och 1875. E. var plikttrogen, arbetsam och samvetsgrann och satte sig noga in i sina uppdrag samt utförde dem väl. Han var icke någon politisk ledarfigur men däremot en av de solida stöttepelare, som behövas i allt arbete, samt en pionjär för Norrlands utveckling. Hans mångåriga ledamotskap i bevillningsutskottet visar det förtroende man hyste för honom. Anspråkslös, stillsam och tillbakadragen yttrade han sig sällan, men skedde det, var det väl övertänkt. E. visade sig angelägen att, enligt en från ståndstiden ärvd tradition, redogöra för sitt fögderi och har sålunda i ej mindre än ett tiotal skrifter i broschyrform lämnat riksdagsberättelser. Åren 1872 och 1875 undanbad sig E. återval men ansåg sig böra åta sig riksdagsmannauppdraget, när han ändå fått väljarnas röster. I sin riksdagsberättelse för 1881 meddelade han, att hans fasta egendom överlåtits på annan person, varför han således ej längre var valbar.

I riksdagen var E. en motståndare till enskilda banker och sökte 1862–63 förgäves få bifall till sin motion, att de skulle upphöra, sedan beviljad oktroj utgått. Mycket ivrade E. för järnvägarnas utsträckande till Norrland och påpekade i det sammanhanget, att skjutsskyldigheten var en börda, som verkade ojämnt, i det att den var tyngre i trakter, som saknade järnväg. Hans tullvänlighet visade sig i olika förslag, särskilt talade han för tull på förädlade ämnen. Vid sin sista riksdag, 1881, hade E. en motion om underdånig skrivelse till K. M:t för att begära utarbetande av ny folkskolestadga i stället för den föråldrade av 1842, vilket förslag bifölls av riksdagen; ny folkskolestadga utkom 20 jan. 1882. Varmt tillgiven sin hembygd utgav E. 1885 »En kort beskrifning öfver Idenors socken i Gefleborgs län».

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till dein af mina kommittén ter, som ej haft tillgång på de större tidningarne och således ej warit i tillfälle att följa riksdagens förhandlingar, men likwäl kunna önska erhålla en kort öfwersigt af de frågor som röra allmogen och hwari beslut blifwit fattade ... (Ruhr.) Hudikswall 1867. 10, (1) s. (Undert.) – Till mina kommittén ter i Norra Helsinglands domsaga. (Rubr.) Hudikswall 1868. 10 s. (Undert.) – Till allmogen i Norra Helsinglands domsaga. (Rubr.) Hudikswall 1869. 11 s. (Undert.) – D :o. 1870. 10, (1) s. – Till allmogen i norra Helsingland. (Rubr.) Hudikswall 1871. 16 s. (Undert.) – D :o. 1872. 11 s. – D :o. 1873. 15 s. – D :o. 1S74. 15 s. – D :o. 1875. 19 s. — Berättelse öfver förhandlingarne vid 1S79 års riksdag. Hudiksvall 1879. 16 s. – Kort redogörelse öfver förhandlingarne vid 18S1 års riksdag. Hudiksvall 1881. 14 s. (Undert.) – En kort beskrifning öfver Idenors socken i Gefleborgs län. Hudiksvall 18S5. 44 s. – Anföranden och motioner i bondeståndet och andra kammaren.

Källor och litteratur

Källor: Idenors förs :s födelsebok 1815 och 1818 samt vigselbok 1815, Landsarkivet i Härnösand; Idenors förs:s dödbok 1S92 och 1899. – B :s skrifter; riksdagstrycket. – O. Johansson, Gävleborgare uti hedervärda bondeståndet vid riksdagarna 1809–1860 (1929); E. Thermsenius, Lantmannapartiet (192S). – Nekrolog i Gefleuosten 23 febr. 1892.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Ericsson, P., https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15621, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-08-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15621
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Ericsson, P., urn:sbl:15621, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-08-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se