Johan Corylander

Född:1707-01-17 – Styrstads församling, Östergötlands län (enl annan uppg, Norrköping)
Död:1775-02-08 – Jämshögs församling, Blekinge län

Präst, Poet, Universitetsbibliotekarie


Band 09 (1931), sida 9.

Meriter

Corylander, Johan, f. 17 jan. 1707 i Styrestad (enligt annan uppgift i Norrköping), d 8 febr. 1775 i Jämshög. Föräldrar: kyrkoherden i Styrestad, kontraktsprosten Nils Corylander och Kristina Jonsdotter Rehn. Elev vid Linköpings gymnasium; student, i Lund 16 sept. 1721; disp. 19 juni 1725 (Dissertatio. historica de Roma ante Romulum; pres. M. Rydelius) och 3 maj 1729 (Tentamen graduale historico-philosophicum de ominibus non plane contemnendis; pres. M. Rydelius); fil. magister 19 juni 1730. Informator för Johan Gyllenborgs son Jakob Johan; docent i filosofiska fakulteten vid Lunds universitet 24 apr. 1734; adjunkt därstädes 6 maj 1735; kurator för Östgöta nation 2 dec. 1735—18 juni 1739; uppehöll professuren i historia under professor K. Stobseus' sjukdom och under vakansen efter hans död 23 febr. 1739—1742; erhöll akademiska konsistoriets rekommendation till professuren i latinsk vältalighet och poesi vid Uppsala universitet 13 okt. 1739; uppfördes på tredje förslagsrummet till akademisekreterare i Lund 4 febr. 1741 och på tredje förslagsrummet till professuren i historia därstädes 19 maj 1742; erhöll i uppdrag att ordna Lunds universitets arkiv 12? okt. 1742; uppfördes på första förslagsrummet till akademisekreterare 24 nov. 1742; uppehöll akademisekreterartjänsten 26 juni—dec. 1743; bibliotekarie vid Lunds universitet 4 juni 1745; vid upprepade tillfällen bisittare i akademiska konsistoriet; uppfördes på tredje förslagsrummet till professuren i teoretisk filosofi 18 dec. 1746; uppfördes på första förslagsrummet till kyrkoherde i Stävie och Lackalänga pastorat 14 okt. 1747 och på tredje förslagsrummet till tredje teol. professuren 4 juli 1750; prästvigd 8 maj 1751; assessor i domkapitlet under riksdagen 1751—52; erhöll 15 maj 1753 anmaning att jämte bibliotekariesysslan föreläsa i historia literaria; uppfördes på andra förslagsrummet till professuren i latinsk vältalighet och poesi 26 apr. 1755; erhöll på förslag av riksens ständer 7 okt. 1756 en pension som poet å 600 dir smt 20 okt. 1756; erhöll jus suffragii vid filosofiska examina 15 dec. 1758; sökte domprostbefattningen i Linköping 1763 (se K. utslag på C: s besvär över förslaget 4 febr. 1763); uppfördes på tredje förslagsrummet till kyrkoherde i Stävie och Lackalänga pastorat 16 dec. 1763; kyrkoherde i Jämshögs och Nasums pastorat 7 juli 1766 (tilltr. 1767); prost 1767. Teol. doktor 15 juni 1752.

Gift 18 aug. 1745 med Beata Juliana Berghman, f. 26 dec. 1718, d 26 juni 1798 i Resmo, dotter till häradshövdingen Gustav Berghman.

Biografi

G. tillhörde den krets av unga östgöter, som på 1720-talet samlades i Lund omkring bröderna Rydelius, Andreas och Magnus, den senare under en lång följd av år inspektor i Östgöta nation. Första gång C:s namn namnes i nationens protokoll är 1723, då han, alltså blott sextonårig, vid en sammankomst hos Andreas Rydelius höll en oration om det poetiska studiets beröm och försvar; det var signifikativt och något mer än ett vanligt vältalighetsprov, ty C. skulle sedan vid mångfaldiga tillfällen visa, att poesien var hans stora kärlek. Själv ägde han en poetisk åder, som han ofta och gärna lät flöda. Han deltog flitigt i de disputationsövningar nationsmedlemmarna emellan, som inspektor lät anordna, och uppnådde småningom även att under sin faderlige vän Magnus Rydelius' presidium få ventilera de obligatoriska magisteravhandlingarna. Sedan C. 1734 anställts som docent i filosofiska fakulteten, var han under ett årtiontle en mångbetrodd man vid Lundaakademien. Han uppehöll i fyra år KiJian Stobseus' historieprofessur och arbetade med universitetsarkivets ordnande och registrerande, ett arbete, där han dock snart synes ha; lämnat huvudbördan åt L. J. Colling. Han var kortare tider förordnad som akademisekreterare, och hans hand möter även i filosofiska fakultetens protokoll, han parenterade över Andreas Rydelius och Kilian Stobaeus och höll orationer på vers vid kanslerns besök i maj 1743 och vid universitetets fest till minne av freden i Nystad i okt. s. å. Under allt detta gav han varje termin privata kollegier i »historia literaria suecana, jure naturæ, logica och metaphysica med flera delar av filosofien» och presiderade för tvenne av honom själv författade avhandlingar, den ena om poesiens natur, uppkomst och nytta, den andra i moralfilosofi.

När 1745 C:s gynnare, kanslern Johan Gyllenborg — C. hade varit informator för dennes son Jakob Johan —, utnämnde honom till akademiens bibliotekarie, kunde man hoppas, att han skulle rycka upp biblioteket ur det lägervall, vari det sedan flera årtionden befann sig. Han började också sin verksamhet med stor energi och har äran: av att hava lagt upp såväl den accessions-katalog över nyförvärvade böcker, »Bibliotheca nova», vilken efter i huvudsak samma princip förblev i användning under halvtannat århundrade, som ock en accessionskatalog för manuskriptförvärven. Man synes också kunna spåra vissa försök att komplettera bibliotekets magra bokbestånd. Men med tiden synes C. ha slappnat av. Både han själv och hans svåger, P. O. Berghman, som han fick placerad som sin amanuens och senare vice bibliotekarie, togo efter hand sina uppgifter med påtaglig nonchalans. Måhända får en förklaring till C: s bristande nit sökas däri, att han långa perioder var sjuk. Därtill kom, att han fr. o. m. 1753 fick full professorstjänstgöring, först som föreläsare och sedan även som examinator i lärdomshistoria. Den nitiske kanslern Nils Palm-stierna hade upptäckt, att bibliotekarien enligt den 1749; antagna nya staten erhållit betydligt större lön (400 dir smt) än förr och professors rang. Tidigare hade emellertid universitetsbibliotekarien haft att föreläsa i lärdomshistoria, och Palmstierna förklarade nu, att historia literaria vore »en ganska nödig vetenskap för ankommande studenter, varigenom de icke allenast få kunskap om böcker och deras invärtes värde utan ock snille att utvälja de böcker, som till deras vitse genus fordras». Bibliotekarien borde därför ånyo föreläsa i ämnet. G. gjorde invändningar, men fick ett synnerligen onådigt svar. »Med hänsyn till att bibliotekarien borde göra något för den högre lönen och' för att fäderneslandet med tiden kan få tillgång på goda bibliotekarier» befalldes han att börja föreläsa. Vice bibliotekarien kunde »de vanliga onsdags- och lördagseftermiddagarne vara tillstädes i biblioteket och gå studenterna till hända».

C. började hösten 1753 föreläsa över eller rättare utlägga K. A. Heumanns lilla kompendieartade »Conspectus reipublicæ literariæ», som genomgicks kapitel för kapitel, tydligen ganska grundligt, ty ännu vt. 1756 hade han icke hunnit längre än till den grekiska filosofien. Efter den stora besvikelsen 1756, då C. icke erhöll den professur, han velat ha, varom mera nedan, brydde han sig tydligen icke mera om att föreläsa. Några år senare erhöll han emellertid en påminnelse av kanslern. Han förklarade då, att han måste ha säte i filosofiska fakulteten och examinationsrätt. Sedan detta i dec. 1758 beviljats honom, återupptog han sina föreläsningar, där han slutat, och hade, då han 1766 lämnade akademien, nått fram till omkring år 1000 e. Kr. Det har nämnts, att C:s huvudintresse var poesien. Han var under mer än tre årtionden universitetets skald, med sina än svenska, än latinska vers celebrerande akademiska fester av olika slag likaväl som förnämligare begravningar och andra tillfällen, då det krävdes, att poeten strängade sin lyra. I detta sammanhang kan ock nämnas, att K. Nyrén, som tillhörde C:s umgängesvänner, berättar, att C. »höll ett hederligt bord och själv ej minidre älskade målro, än han kunde roa sina bordsgäster med artigt skämt och glam». C:s poesi höjer sig i stort sett icke nämnvärt, över tidevarvets schablonmässiga versfabricerande, men hans vers kunna ofta vara nog så fyndiga, och i synnerhet hans latinska hexametrar lättflytande och eleganta. Det torde heller icke lida något tvivel, att han bort vara självskriven till universitetets speciella poesi- och vältalighetsprofessur. Dess innehavare Nils Stobseus avled 1754, och bland de många sökande var även C. Men bland hans konkurrenter befann sig även professorn i praktisk ekonomi, J. H. Burmester, veterligen fullkomligt inkompetent för den sökta befattningen men enligt tidens absurda befordringsförhållanden såsom innehavare av en oavlönad professur om möjligt berättigad till transport till avlönad tjänst. Vid omröstningen inom konsistoriet gåvo alla professorerna utom två första rummet åt C. under uttalande av livligt erkännande åt hans förtjänster och placerade Burmester i andra rummet. Men de två, f. ö. konsistoriets båda svagaste namn, L. Liedbeck och L. Laurel, icke blott satte Burmester i främsta rummet utan uteslöto C. helt från förslaget. Då rösterna enligt praxis hopräknades utan hänsyn till graderingen av de sökande, fick Burmester alltså de flesta rösterna och första rummet. Det var tydligen en fullständig katastrof för C, han skyndade till Stockholm, ingav vid riksdagen häftiga klagomål över sina båda antagonisters vota, uppnådde visserligen, att ständerna infordrade deras förklaring, men ådrog sig samtidigt kanslerns synnerliga onåd och kunde icke hindra Burmesters utnämning. I stället erhöll han som soulagemang ständernas förord att erhålla den pension, »med vilken kapten Litou som poet varit benådad»; förordet motiverades uttryckligen med »de trånga och ganska besvärliga villkor, i vilka C. sig befinner, sedan han efter många års tjänstetid och erkänd skicklighet numera ser sig utan hopp att vinna befordran till eloquentiæ och poeseos professionen, till vilken naturen honom i synnerhet ämnat och den där även merendels har varit enda syftemålet av hans flit och bemödande». Striden mellan Liedbeck, Laurel och C. fortsattes i flera år under stor bitterhet men bilades äntligen 1761 genom kanslerns maktspråk med en högtidlig förlikningsskrift. En bättre försörjning uppnådde C. först, då han 1766 erhöll Jämshögs pastorat i Blekinge. Han hade tidigare flera gånger förgäves sökt befordran även inom kyrkan och lyckades jämväl nu först efter en befordringstvist, som åtföljdes av fortsatta stridigheter med hans komminister, den förre kyrkoherdens son Johan Gabriel Billing.

Om C:s poetiska ambitioner för länge sedan äro glömda, har eftervärlden med allt skäl högre värderat ett annat av hans verk, berättelsen om Lunds domkyrka. Arbetet hade för sin tillkomst att tacka en uppmaning av Lovisa Ulrika vid hennes besök i Lund 1754. Redan året därefter hade C. sitt arbete färdigt. Då hade emellertid redan en annan person, C: s efterträdare som bibliotekarie, dåvarande rektorn vid Lunds katedralskola Gustav Sommelius, sammanskrivit ett visserligen vida svagare och mera kortfattat verk om Lunds domkyrka och även hunnit få det tryckt. Det synes då som om C. låtit sitt arbete bliva vilande, ehuru det redan mottagit en prydlig utstyrsel i rött skinnband för att överlämnas till drottningen. Handskriften torde emellertid aldrig ha kommit i drottningens händer; mot slutet av 1700-talet befann den sig i biskop Olof Celsius' ägo och kom med hans handskriftsamling till Uppsala universitetsbibliotek. Berättelsen utgavs först år 1884 av M. Weibull, som i sitt företal påpekar, att det givetvis varit för arbetets bedömande fördelaktigare, om det fått träda inför offentligheten 1756. Men han framhåller tillika, att C:s bok besitter för sin tid stora, förtjänster och vittnar om att han varit en av de mera framstående av den historiska skola, som uppväxte i Lund omkring den svenska kritiska historiens fader, Sven Lagerbring.

Författare

G. Carlquist.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputatio-num, 2 (1779). — Tal och verser bl. a. vid parentation över A. Rydelius 22 okt. 1738, vid parentation över K. Stobaeus 21 apr. 1742, vid kanslern greve Johan Gyllenborgs besök i Lund 11 maj 1743, vid fest i anledning av freden i Nystad 9 okt. 1743, vid fest i anledning av H. K. H. Adolf Fredriks resa genom Lund i aug. 1749, vid fest i anledning av prins Fredrik Adolfs födelse 24 juli 1750, vid parentation över Fredrik I 30 sept. 1751, vid parentation över kanslern greve Johan Gyllenborg 18 okt. 1752 (tr. i Det swenska biblioteket, utg. af C. C. Gjörwell, D. 2, 1758, s. 63—119), vid hundraårsminnet av freden i Roskilde 8 mars 1758, vid promotionen 22 juni 1766, vid kronprins Gustafs och prinsessan Sofia Magdalenas förmälning 6 nov. 1766 samt vid jubelfesten 1768, allt vid Lunds universitet. — Bröllopsverser bl. a. vid O. Husbecks bröllop 1729, C. Nyréns 1754 och J. Langebeks 1755; begravningsverser vid biskop T. Rudeens likfärd 1729, kyrkoherde G. Follenius' 1731, prosten C. Livins 1733, kanslern greve C. Gyllenborgs 1747, professor A. Mollers. 1758, landshövdingen friherre G. B. Staél von Holsteins 1763, Gertrud Elisabeth von Liewens 1766. — Elegia ingifwen til Riksens höglofl. ständer wid nu nyss förflutna riksdag (Den sw. Mercurius, Årg. 2, 1756—57, s. 283—285). — Tacksäjelseskrift til Riksens ständer (ibid., s. 356—361). — Anmärkningar vid... Pet. Tordenschölds lefverne (ibid., 1764, s. 743—754). — En utmärkt brefvexling af en utmärkt theol. doctor, prosten och kyrkoherden i Jemsiö herr Johan Corylander, med anmärkningar utg. af Thomas Billing. Karlskrona 1767. 4: o. [Pamflett mot C. med anledning av en konflikt mellan C. och företrädarens i Jämshög änka och barn.] — Gustavologia, circn Gustavi III festum coronationis ... 1772 (Thesaurus sveo-gothicus, ed. C. C. Gjörwell, T. I: 1, Sthm 1781, s. 1—11). — Berättelse om Lunds domkyrka, på allernådigstc befallning författad. Utg. af M. Weibull. Lund 1884. (9), 188, (3) s, 1 pl.

Handskrifter: Berättelse om Lunds domkyrka (dedicerad till dvottn. Lovisa Ulrika; det för drottningen avsedda orig.-exemplaret i UB, sign. S. 61; avskr. i LB). — Verser, UB (sign. V. 250 h och X. 265 1).

Källor och litteratur

Källor: Lunds univ.-kanslers skrivelser till K. M:t 28 febr. 1741 (meritför-teckn.), 5 maj 1741, 17 aug. 1742, 26 jan. 1743, 26 apr. 1745, 11 juni 1747, 8 mars 1748, 6 aug. 1750, 10 juni 1755 (meritförteckn.), 1763 (ink. 27 apr.) och 1764 (ink. 20 mars) samt Lunds domkapitels skrivelser till K. M: t 10 juli 1765 och 26 mars 1766, RA; handlingar i Lunds universitets arkiv, Östgöta nations protokoll, LB. — Verser vid C:s bröllop 1745; S. Cawallin, Lunds stifts herdaminne, 5 (1858); J. H. Liden, Dagboksanteckningar (Hist. tidskr. för Skåneland, 1, 1903); C. Nyrén, Charakters skildringar och minnen (1836); P. Sjöbeck, Ett Lundaprogram från 1752 som väckte anstöt (1913); M. L. Ståhl, Biogr. underrättelser om professorer vid universitetet i Lund (1834); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia, 1—2 (1868).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Corylander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15626, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Carlquist.), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15626
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Corylander, urn:sbl:15626, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Carlquist.), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se