John G. Dahlberg

Född:1862-03-28 – Vetlanda församling, Jönköpings län
Död:1933

Präst, Teolog


Band 09 (1931), sida 606.

Meriter

Dahlberg, John Gustaf, före 1882 Karlsson, f. 28 mars 1862 i Vetlanda. Föräldrar: arrendatorn å kronohemmanet Vetlanda Tomas och Kullagården Karl Johan Nilsson och Klara Gabrielsdotter. Dräng å Ekerda Spolagård; utskrevs från Vetlanda 9 apr. 1880; ankom till Amerikas förenta stater 1880; student vid Augustana academy and college 1882; erhöll därstädes graden ar-tium baccalaureus 1889; student vid Augustana teologiska seminarium 1889—91; prästvigd inom Augustanasynoden i Chisago Lake, Minn., 21 juni 1891; artium magister vid Augustana college 1900. Biträdande lärare i svensk litteratur och retorik vid Augustana college 1889—91; pastor vid svensk-luterska kyrkan i Altona, 111., 1891—99; erbjöds lärarbefattningen i svenska språket och litteraturen vid Augustana college 1893, men antog ej kallelsen; utgivare av tidningen Hemåt 1893—94; ledamot av styrelsen för Augustana college 1893—1905 och 1917—21 och tjänstgjorde tillika som sekreterare och ordförande; sekreterare i Illinoiskonferensen 1897— 1902 och från 1917; pastor vid svensk-luterska kyrkan Zion i Rock Island, Hl., 1899—1904; sekreterare och kassaförvaltare i Augustanasynodens styrelse för den inre missionen 1899—1902; utgivare av tidskriften Korsbanéret 1901—06; lärare i nytesta-mentlig grekiska vid Augustana college 1903; sekreterare i Augustanasynoden 1903 —13; professor i teologi vid Augustana college 1904—07; pastor vid svensk-luterska kyrkan i Winnipeg, Kanada, 1907—14; president i Kanadakonferensen 1913—14; pastor vid svensk-luterska kyrkan i Berwyn, Ill., 1914—24; biträdande utgivare av Augustana theological quarterly 1914; ledamot av redaktionen av Ungdomsvännen (Rock Island) 1917—18; sekreterare i Augustanasynodens katekeskommitté 1918—22; pastor vid svensk-luterska kyrkan i Hobart och Miller, Ind., 1924 och i Miller (sedermera inkorporerat med Gary), Ind., från 1 maj 1929. Doctor of divinity 1917.

Gift 1) 25 nov. 1891 med Emilia Karolina Envall från Galesbürg, Ill., f. 25 nov. 1869, d. 8 nov. 1892, dotter till skräddarmästaren John Envall; 2) 22 juni 1898 med lantbrukaredottern Josephine Nelson från Altona. Ill., f. 24 nov. 1863.

Biografi

Bortsett från en sjuårig verksamhet i Kanada har D. ägnat sitt prästerliga arbete åt IUinoiskonferensen, vilken näst Minnesota-konferensen är den största svensk-luterska konferensen i Förenta staterna. Hans studentår voro typiska för tiden. Professorerna föreläste många timmar för låg lön, och studenterna, som voro fattiga immigranter, drogo sig fram genom det enklaste levnadssätt och genom att predika och undervisa i församlingarnas skolor under ferierna. I yngre år idkade D. gärna litterära sysselsättningar. Han skrev vers och tidningsartiklar och studerade svensk litteratur och nordisk mytologi. Ett intresserat deltagande i litterära sammanslutningar och bidrag till Balder, en litterär årsbok, som utgavs av studerande vid Augustana college och för vars svenska avdelning D. var en av huvudredaktörerna (1890), fäste uppmärksamheten på honom och förskaffade honom en anställning som biträdande lärare i svensk litteratur, medan han fullbordade sina teologiska studier. Denna tid blevo endast få av studenterna mera hemmastadda i engelska. Lektionerna i seminariet fördes mest på svenska. Och fastän gudstjänsten i kapellet och de litterära föreningarnas möten omväxlande höllos på svenska och engelska, så var det praktiskt taget endast på svenska, studenterna fingo öva sig att predika och undervisa. Ehuru D. även givit prov på sin förmåga att behandla engelska språket i tal och skrift, äro de flesta produkterna av hans penna på svenska. De församlingar, i vilka han under sin tidigare bana tjänstgjort, ha också varit mera svenska än engelska. Hans  betydelse inom kyrkosamfundet framträder ej så mycket i påfallande gåvor på predikstolen och i lärarkatedern som i hans utpräglade fallenhet för system och hängiven noggrannhet i det administrativa arbetet med dess många detaljer. Denna egenskap har han under långa perioder ådagalagt i de sekreterarebefattningar inom synod och konferens, till vilka han år efter år omvalts, stundom enhälligt. Hans praktiska sinne, sunda omdöme och författningskunskap ha i förening med en godmodig humor alltid utan alla oratoriska konstgrepp skaffat respekt och gehör för hans ord, då kyrkopolitiska problem varit under debatt vare sig i större församlingar eller inom kommittérummens fyra väggar. Då D. 1907 mottog befattningen som pastor i Winnipeg, var den svensk-luterska kyrkan i Kanada i sin första begynnelse. Han insåg emellertid mycket snart behovet av en mera effektiv kyrkopolitisk organisation och blev en av de främsta initiativtagarna till grundandet av Kanadakonferensen, vars förste president han var (1913—14). I övrigt hör D. ej till den svensk-luterska kyrkans pioniärer. De församlingar, i vilka han arbetat, ha i regel varit äldre, och Illinoiskonferensen, i vars styrelse han tagit en så viktig andel, är synodens äldsta. D: s tryckta skrifter utgöras till stor del av bidrag till Korsbanéret och Ungdomsvännen, för vilken han skrev en serie artiklar om biskopsämbetet och reformationen 1917 och 1918. Åtskilliga av hans predikningar ha också på därom framställd begäran befordrats till trycket. Vidare har han redigerat ett par minnesalbum för Illinoiskonferensen, vilkas innehåll han väsentligen bestämt. Som ledamot av synodens katekeskommitté har han därjämte tagit del i utgivningen av 1922 års upplaga av förklaringarna till Luthers lilla katekes och ägnade åt detta uppdrag mycken tid och stort intresse.

Författare

G. M. Stephenson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: D:s skrifter och meddelanden av honom samt förf:s erinringrar: Who's who and whv in Western Canada, 3 (1913).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John G. Dahlberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15790, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. M. Stephenson.), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15790
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John G. Dahlberg, urn:sbl:15790, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. M. Stephenson.), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se