Knut Dahlberg

Född:1877-05-23 – Malmö stad, Skåne län
Död:1949 – Oscars församling, Stockholms län

Häradshövding, Företagsledare, Jordbruksminister


Band 09 (1931), sida 609.

Meriter

Dahlberg, Knut, f. 23 maj 1877 i Malmö. Föräldrar : magistratssekreteraren Arvid Knut Gustav Dahlberg .och Annette Karolina Möllander. Elev vid Malmö h. allmänna läroverk ht. 1887; avlade mogenhetsexamen därstädes 24 maj 1895; student i Lund 3 sept. 1895; jur. fil. kand. 30 maj 1896; jur. utr. kand. 30 maj 1900. , E. o. notarie i skånska hovrätten 15 juni 1900; tf. domhavande sex månader under tiden 1902 —03 (erhöll första domare-förordnandet i Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads häraders domsaga 23 maj 1902) och höll därunder sju allmänna tingssammanträden; polisnotarie i Malmö 20 mars 1906; ombudsman hos drätselkammaren därstädes 1 jan. 1907—1913; stadsnotarie därstädes 1 sept. 1908; sakkunnig angående större användning inom tullverket av tjänstemän av lägre grad 31 dec. 1912—2 sept. 1914; rådman i Malmö 5 dec. 1913; ledamot av kommittén för kommunala nybildningar 5 dec. 1913—12 dec. 1917; ledamot av Svenska stadsförbundets livsmedelskommitté 4 sept. 1915—1916 (v. ordförande 15 sept. 1915, ordförande 1916); ledamot av och v. ordförande i folkhus-hållningskommissionen 28 sept. 1916—4 apr. 1917 och ånyo 23 okt. 1917—14 febr. 1919 samt ledamot av dess arbetsutskott; ledamot av kommittén angående stadsplan och tomtindelning 15 dec. 1916— 15 dec. 1920; statsråd och chef för jordbruksdepartementet 30 mars —19 okt. 1917; sakkunnig angående åtgärder för höjande av jordbrukets produktion (»produktionskommittén») 7 dec. 1917—21 juni 1918; ordförande i medlingskommissionen för sjömanskonflikten 17 jan. 1919 samt i sjölagstiftningskommittén 8 apr. 1919—27 okt. 1920 och 13 okt.—9 dec. 1921; regeringsdelegerad vid internationella sjömanskonferensen i Genua sommaren 1920; ordförande i centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister 9 aug. 1920—-24 mars 1922; konsultativt statsråd 27 okt. 1920—13 okt. 1921; häradshövding i Sollentuna och Farentuna häraders domsaga 2 dec. 1921— 24 mars 1922; v. verkställande direktör och styrelseledamot i a.-b. Svenska handelsbanken 16 mars 1922—23 febr. 1928; ledamot av styrelserna för Svenska emissions-a.-b. 31 mars—19 apr. 1922, a.-b. Handion 18 apr. 1922—23 juli 1928, Nya nordiska kullager a.-b. (från 1923 Nordiska kullager a.-b.) 8 maj 1922—30 apr. 1925, Svenska tändsticks-a.-b. 29 maj 1922—15 maj 1928, a.-b. Svenska metallverken från 30 maj 1922 och Finans-a.-b. 1 juni 1922—31 maj 1928; fullmäktig i Stockholms handelskammare från 1924 samt ledamot av dess verkställande utskott, lagstiftningsutskott och revisorsnämnd; v. ordförande i Djursholms drätselkammare 1924—25; ledamot av delegationen angående Djursholmsbanans slutstation i Stockholm 24 nov. 1924 och av kommittén angående omorganisation av Djursholms stad och a.-b. 12 okt.—28 dec. 1925; verkställande direktör i Svenska bankföreningen från 25 jan. 1928; ordförande i styrelsen för Svenska kreditförsäkrings-a.-b. från 24 febr. 1928 och i Svenska stadsförbundets beredning angående förslaget till stadsbyggnadslag 27 apr.—6 aug. 1928; ledamot av styrelsen för Valand, ömsesidigt livförsäkringsbolag från 21 maj 1928 (v. ordförande 28 maj 1928); ordförande i 1928 års bolagsskatteberedning 9 okt. 1928; sakkunnig i justitiedepartementet angående internationell växel- och checkrätt från 7 dec. 1928; ledamot av arbetsutskottet för Svenska nationalkommissionen för internationella näringsfrågor från 1928; en av de sakkunniga angående en skeppshypotekskassa 5 dec. 1928 (enl. K. bemynd. 22 juni) —febr. 1929; ledamot av styrelsen för svenska skeppshypotekskassan från 1929; en av de sakkunniga angående en rationell utjämning av skattetrycket inom kommunerna 22 okt. 1929 (enl. K. bemynd. 18 okt.); sakkunnig i lagberedningen angående boutredning och arvskifte enl. K. bemynd. 16 jan. 1930. RNO 1917; KVO2kl 1918; KNO1kl 1921; K. Finlands vita roslkl 1921.

Gift 15 apr. 1908 med Ragnhild Ester Maria Aurell, f. 5 aug. 1882, dotter till häradshövdingen i Oxie och Skytts häraders domsaga Frits Teodor Aurell och Ida Ragnhild Ekwall.

Biografi

Efter studier i Lund ägnade D. sina krafter åt sin fädernestad Malmö, i vars rådhusrätt och drätselkammare han under åtskilliga år tjänstgjorde. Såsom ombudsman hos drätselkammaren lade han hand vid flera viktiga kommunala ärenden, bl. a. arbetet med drätselkammarens omorganisation och Limhamns inkorporering. Den erfarenhet, han härigenom förvärvat om städernas förvaltningsfrågor, kom till användning vid vissa utredningsuppdrag för statens räkning ävensom inom Svenska stadsförbundet. Då detta förbund 1915 beslöt tillsätta en särskild livsmedelskommission för att bevaka städernas intressen under den inbrytande »kristiden», blev D. en av kommissionens medlemmar. Härifrån övergick han 1916 till den då tillsatta folkhushållningskommissionen, vars vice ordförande han blev. Han undgick givetvis icke att få sin andel av det klander, som från olika håll riktades mot kommissionen och dess åtgärder. Ännu mer i skottlinjen för angreppen kom D., sedan han inträtt som jordbruksminister i den efter Hj. Hammarskjölds avgång bildade Swartzka ministären (30 mars 1917). Det var under bröddemonstrationernas och »missnöjesvalens» dagar, D. fick utöva det maktpåliggande uppdraget att vara närmast ansvarig för folkhushållningen i landet. På honom ankom det främst att besvara alla de interpellationer i riksdagen och mottaga alla de deputationer, som gåvo uttryck åt allmänhetens bekymmer och framlade såväl konsumenternas som producenternas ej så lätt förenliga intressen. I sitt svar till den deputation från Stockholms arbetare, som 23 apr. uppvaktade honom och statsministern, lämnade D. en klar översikt över livsmedelsfrågans läge och ställde i utsikt utvidgat exportförbud på livsmedel. Redan förut hade han kontrasignerat en proposition till riksdagen angående vissa förslag till främjande av ökad potatisodling i landet (16 apr.), och i en interpellationsdebatt i första kammaren (27 apr.) fick han tillfälle att utförligt redogöra för de åtgärder, regeringen redan vidtagit i detta syfte. Då det under debatten klagades över det »oanständiga» jobberiet med livsmedel, upplyste D. om att sakkunniga inom justitiedepartementet voro sysselsatta med att utarbeta en lag mot livsmedelsocker. Vid ett senare tillfälle tillbakavisade han klagomål från jordbrukarhåll över att det uteslutande var lantmännen, som till förmån för andra samhällsklasser utsattes för statsmakternas ingripande (11 juni).

Sedan Swartz' ministär i okt. 1917 avgått och lämnat rum för Nils Edens liberal-socialistiska ministär, återgick D. till sin verksamhet i folkhushållningskommissionen och deltog även i utredningsuppdrag rörande åtgärder för höjandet av jordbrukets produktion. På folkhushållningskommissionens initiativ utarbetade D. 1918 en av kommissionen distribuerad upplysningsskrift om »priser och prispolitik». Då den första Brantingska ministären i okt. 1920 avgick på grund av motgångar vid de nyss avslutade andrakammarvalen och det efter fruktlösa försök att bilda en parlamentarisk ministär befanns lämpligt att få till stånd en ämbetsmannaministär under Louis De Geers ledning, ingick D. i densamma såsom konsultativt statsråd och kvarstod i samma egenskap i den efter De Geers avgång rekonstruerade regeringen under Oskar von Sydows ledning. Arbetet på en sådan post undandrager sig' till största delen utomståendes kännedom; D:s utåt synliga verksamhet inskränker sig också huvudsakligen till några yttranden i kamrarna, t. ex. om regeringens förslag till förändringar av kommunalstyrelse på landet (första kammaren 4 maj 1921) och regeringsförslaget angående lindring av förbudet mot överlåtelse av fartyg (andra kammaren 26 febr. 1921). Efter Sydowska regeringens avgång (okt. 1921) utnämndes D. till häradshövding men övergick efter några månader till ett nytt verksamhetsområde, finansen, först som vice verkställande direktör i Svenska handelsbanken (1922) och sedan som verkställande direktör i Svenska bankföreningen (1928). D:s arbetskraft har under senare år även kommit till användning inom åtskilliga bolagsstyrelser och andra ekonomiska organisationer. — Jämte tidskriftsuppsatser av juridiskt innehåll har D. författat »1919 års lagstiftning angående kommunala nybildningar» (1920).

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Just.-dep. handl. 2 dec. 1921 (meritförteckn.). — Riksdagens prot. och handlingar; samtida tidningar; Hvar 8 Dag 6 maj 1917; Hj. Gullberg-, Justitiematrikel (1914); K. Hildebrand, De svenska statsmakterna och krigstidens folkhushållning, 2—5 (1916—20).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Dahlberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15791, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15791
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Dahlberg, urn:sbl:15791, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se