Carl Fredrik Dahlgren

Född:1818-07-10 – Gistads församling, Östergötlands län (i Särstad)
Död:1894-12-23 – Stockholms stad, Stockholms län

Donator, Vice häradshövding, Konsthantverkssamlare


Band 09 (1931), sida 664.

Meriter

Dahlgren, Carl Fredrik, f. 10 juli 1818 i Särstad, Gistads socken, d. 23 dec. 1894 i Stockholm. Föräldrar: hovrättskommissarien och hovkamrern Karl Dahlgren och Karolina de Falk. Elev i Linköpings h. lärdomsskola ht. 1827 och ånyo ht. 1831 samt i dess gymnasium ht. 1832; inskriven vid universitetet i Uppsala 7 okt. 1836; avlade studentexamen därstädes 14 nov. 1836 och examen till rättegångsverken 10 juni 1839. E. o. kammarskrivare i kammarkollegiet 9 åug. 1839; e. o. kanslist i justitiefördelningen av K. M:ts kansli 20 juni 1840; auskultant i Stockholms rådhus- och kämnärsrätt 2 sept. 1840; auskultant i Svea hovrätt 4 sept. 1840; e. o. kanslist i kammarkollegiet 4 sept. 1840 och i kammarrätten 9 sept. 1840; e. o. notarie vid brottmålsprotokollet i Svea hovrätt 28 sept. 1840 och vid kämnärsrättens tredje avdelning 26 nov. 1841; v. notarie vid civilprotokollet i Svea hovrätt 10 jan. 1842; upprepade gånger tf. kanslist eller registrator i kammarkollegiet (första förordnandet 20 juni 1842); förordnad att i egenskap av domare i civilärenden och brottmål biträda kämnärsrättens tredje avdelning 10 sept. 1845 och tjänstgjorde efter kämnärsrättens upphörande 1849 i samma egenskap hos rådhusrätten; tf. notarie hos överståthållarämbetet för polisärenden 5 juni 1847—16 mars 1855; tf. ombudsman i Stockholms stads drätselkommission 9 juni— 15 sept. 1852 samt ånyo 22 juni—31 dec. 1853 och under två månader 31 maj 1854; förrättade åtskilliga urtima och lagtima ting, det första enligt Svea hovrätts förordnande 21 mars 1853, ävensom brottmålsting samt av- och tillträdessyner; tf. ombudsman och sekreterare vid förvaltningen för gatuläggningsarbetena i Stockholm under två månader 14 juni 1853 och ånyo 24 juli 1854 samt 28 febr.—31 aug. 1855; sekreterare och ombudsman vid Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn 28 juli 1853 och vid allmänna barnbördshuset i Stockholm 1853; tf. notarie hos Stockholms stads brandvaktskasseadministration 24 febr. 1855; notarie hos överståthållaräm- betet för polisärenden 16 mars 1855; v. häradshövding 19 mars 1855; tf. sekreterare hos överståthållarämbetet 1 juni—18 sept. 1855 (K. förordnande 24 maj 1855); förste notarie hos överståthållarämbetet för polisärenden 4 apr. 1856; brottmålsnotarie vid Stockholms rådhusrätt 7 aug. 1857; notarie i handels- och ekonomikollegiet 12 aug. 1862; erhöll civilnotaries tur 7 aug. 1863; sekreterare hos Stockholms stads hantverksförening från 1865; kurator i förmyndarkammaren 1 apr. 1870; åtnjöt tjänstledighet från befattningen i överståthållarämbetet från 1 jan. 1877; ombudsman hos Stockholms industrikredit-a.-b. RVO 1866; innehade dessutom utländska ordnar. — Ogift.

Biografi

I D. ägde Stockholm på sin tid ett betydande original och en intensivt verksam samlare. I staden var han en allmänt bekant figur. Tidigt på morgonen sågs han på Hötorget i sitt gröngula plommonstop och dito sommarrock livligt underhållande sig med torggummorna. Fastän ovårdad i sin klädsel var han en ståtlig gubbe, pigg och klarögd, med humorn spelande i de skarpskurna dragen. Livligt intresserad av teatern var han intim vän med de flesta äldre och yngre skådespelare. En premiär försummade han aldrig. Hans uppträdande under skådespelet var fullständigt ogenerat, och mycket bekanta voro de repliker, han kastade ut i salongen. D. var känd som en sträng tjänsteman men kunde ofta räcka den behövande en hjälpande hand. Som ombudsman vid Allmänna barnbördshuset gjorde han sig värderad och omtyckt, och många konstnärer, författare och skådespelare understödde han. Hos D. låg samlarivern i blodet. Från hans skolpojkstid i Linköping finnes bevarad en »Catalog öfver romaner» (1834), upptagande ett bibliotek på icke mindre än 827 nummer. Som kurator i förmyndarkammaren och genom goda förbindelser med antikvitetshandlare, i synnerhet H. Bukowski, hade han tillfälle att göra fördelaktiga förvärv. Hans bostad i Stockholm, Malmskillnadsgatan 7, blev snart ett helt museum: golv, tak och väggar voro fullhängda med tavlor, miniatyrer och klockor, bord och stolar dignade under tyngden av dosor, glas-, porslins- och silverföremål av alla slag.

I sitt testamente 6 febr. 1893 förordnade D. bl. a., att av hans samlingar skulle klockor, dosor och miniatyrer överlämnas till nationalmuseum samt tavelsamlingen till Östergötlands museum i Linköping. En del teckningar och gravyrer slumpades också bort på auktioner. De donerade samlingarna äro mycket betydande. Nationalmuseums gåva utgjordes av 4,300 miniatyrer, 1,100 dosor och 425 klockor. Visserligen finnas bland dessa föremål endast undantagsvis konstverk av första rang, men mycket är dock av framstående värde och kulturhistoriskt intresse. Antalet inhemska arbeten är jämförelsevis litet. Värdefullast var tavelsamlingen (c:a 1,800 n: r), som nu ger Östergötlands museum rang av ett av de största konstmuseerna i landsorten. Till stor del är den ännu vetenskapligt obearbetad; den innehåller dock förträffliga prov på italiensk (Pseudo-Basaiti, Dom. Tintoretto, Magnasco), tysk (Cranach), fransk (Boucher, de Bar) och framför allt nederländsk (Vinckboons, Vroom, Francken, Vrancx, Torrentius, Palamedesz, Vries, Berghem) målarkonst, varjämte den svenska 1700- och 1800-talskonsten är väl representerad.

Författare

Bengt Cnattingius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Handels- och ekonomikollegiets diarier, Stockholms stadsarkiv; civ.-dep. handl. 27 mars 1856 ang. sekreteraretjänsten i överståthållareämbetets kansli (meritförteckn.), RA. — Meddel. fr. Sv. slöjdföreningen år 1895, s. 20—43; Vägledning genom Östergötlands museum (1928); muntliga uppgifter.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredrik Dahlgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15802, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Cnattingius.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15802
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredrik Dahlgren, urn:sbl:15802, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Cnattingius.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se