Olof Dahlman

Född:1687 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län
Död:1730-03-15 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län

Fortifikationsofficer


Band 09 (1931), sida 729.

Meriter

Dahlman, Olof, f. 1687 i Kalmar, d. 15 mars 1730 därstädes. Föräldrar: fortifikationskassören i Kalmar Johan Dahlman och hans första hustru, f. Lindbladh. Volontär vid fortifikationen i Kalmar 1705; konduktör därstädes 2 mars 1708; löjtnant med placering i Malmö 19 nov. 1709; överflyttad på fältstat vid Stenbocks »Skånska armé» 30 dec. 1710; överskeppades med armén till Pommern aug. 1712; fortifikationskapten vid fältstaten 22 sept. 1715; preussisk krigsfånge efter Stralsunds kapitulation 23 dec. 1715; ingick vid fångenskapens slut ånyo vid fortifikationsstaten med minörkaptens lön på Stockholmsbrigaden 13 juli 1721; genom tjänstebyte förflyttad till Karlskronabrigaden som kapten med tjänstgöring i Kalmar 31 juli 1724. — Ogift.

Biografi

D. antogs till volontär av Erik Dahlbérghs efterträdare, riksgeneralkvartermästaren K. M. Stuart, samma år, som denne dog. Sin första utbildning erhöll han i sin födelsestad under den tyskfödde kaptenen D. N. Schmitt, vilken Dahlbergh givit det vitsordet, att han »förstod sina saker mycket väl». Efter tre års volontärtjänst utnämnd till konduktör i Kalmar 1708, befordrades D. redan följande år på hösten till löjtnant med placering.i Malmö. På väg till sin tjänstgöringsort stötte han i Kristianstad på de under samling varande fälttrupperna. Då han var den förste fortifikationsofficer, som ankom till fältarmén, befallde Magnus Stenbock honom kvarstanna där. D. deltog sedan som en »brav karl» i slaget vid Helsingborg 28 febr. 1710. Därefter tjänstgjorde han till årets slut i Malmö och sedermera, ånyo placerad på fältstat, som adjutant hos riksgeneralkvartermästaren Magnus Palmquist »uti alla dess kvarter att bestrida korrespondensen» I aug. 1712 medföljde D. trupptransporterna till Pommern och i dec. samma år deltog han i slaget vid Gadebusch. Strax därpå insjuknade han häftigt och fördes till Wismar. Sedan han tillfrisknat, begav han sig till Hamburg för att därifrån inställa sig i Tönning men insjuknade ånyo. Då han icke på ett helt år fått något av sin intjänta avlöning, var han en tid betänkt på att söka anställning i utländsk tjänst men anmälde sig slutligen vid »konungens armé» i Stralsund. På förslag av den där tjänstgörande generalkvartermästaren J. F. Göthe befordrades han 1715 till kapten men övergick samtidigt till artilleriet. Som artillerikapten deltog D. i försvaret av Stralsund ända till fästningens kapitulation 23 dec. samma år. Omsider blev han som preussisk krigsfånge förd till Breslau och uppehöll sig »med mycken fattigdomb och svårhet» i Tyskland till fredsslutet.

Först i apr. 1721 återkom D. till Sverige och återgick då i tjänst som fortifikationsofficer vid Stockholmsbrigaden, där han senare samma år erhöll minörkaptensbestälhiingen. Då denna åtföljdes av 100 dir smt högre årslön än en vanlig kaptensbeställning på fortifikationsstaten, gjorde året därpå den från ryska fångenskapen återvände kaptenen H. Schultz såsom äldre anspråk på befattningen. D. fick dock behålla sin minörkaptenslön men avstod sedermera frivilligt densamma genom tjänste- och lönebyte med kaptenen vid Karlskronabrigaden Filip (Schultz) Nordencreutz. Så fick D. sin önskan uppfylld att som fortifikationskapten få återvända till sin födelsestad Kalmar, där han emellertid efter blott sex år avled i mars 1730. Stobée karakteriserar D. som terad fortifikationsofficerare. Den bekante fortifikationsöversten »en rätt god, habil och experimenterad fortifikationsofficerare».

Författare

Ernst Ericsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

t- Käl,or: Fortifikationens meritlistor, RA; biographica, meritlistor, likvidationer samt krigskollegiets brevbok 1721, krigsarkivet. _ A. Lewenhaupt W, :St'(0flre' 1 .(1920); L. W:son Munthe, E. Ericsson & G Rabe' Kungl. fortifikationens historia, 3:2, 4:1, 6:2 (1911_30).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Dahlman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15824, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Ericsson.), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15824
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Dahlman, urn:sbl:15824, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Ericsson.), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se