Peter Ekman

Född:1704 – Vänersborgs församling, Älvsborgs län
Död:1783-03-21 – Tuve församling, Västra Götalands län (På Holm)

Affärsman


Band 13 (1950), sida 62.

Meriter

2. Peter (II) Ekman, den föregåendes son, dp 9 aug. 1704 i Vänersborg, d. 21 mars 1783 på Holm i Tuve sn (Göt. o. B.) och begr. 28 mars s. å. i Göteborg (Kristine). Handlande först i Åmål, sedan i Vänersborg; burskap som handlande i Göteborg 1 sept. 1733; led. av Handelssocieteten där 1738; en av borgerskapets äldste 1742–44 men avsade sig uppdraget (prot. 17 jan. 1744); kyrkoföreståndare i Kristine tyska församling där (bl. a. 1764). Ägde sågar vid Lilla Edet, gårdar i Fuxerna sn (Älvsb.) och det nämnda säteriet Holm å Hisingen.

G. 30 april 1736 i Göteborg (Kristine) m. Johanna von Minden, dp 4 dec. 1718 där (ibid.), begr. 14 jan. 1752 där (ibid.) dotter av handlanden Johan von Minden och Anna Maria Thornton.

Biografi

E. var helt ung vid faderns död. Som vuxen slog han sig först ned som affärsman efter vartannat i Åmål och Vänersborg. Han överflyttade emellertid till Göteborg, blev handlande där 1733 och gifte in sig i en av stadens kända tyska affärsmannafamiljer 1736. Det är sålunda E. som grundlägger den till Göteborg knutna köpmannadynastien Ekman. I den västsvenska metropolen drev E. en omfattande rörelse särskilt med trävaror från Värmland, vilka han exporterade, och med import av spannmål. År 1738 köpte E. och hans äldre bror handlanden och fänriken Carl Fredric E. (f. 1700, d. 1755) av Carl Mesterton en stor och en liten såg vid Lilla Edet, där redan Peter (I) E. ägt sågar (se E. 1). Bröderna Carl och Peter (II) E. blevo föregångsmän inom sågverkstekniken genom s. k. fyrskärning och införandet av tunna maskingjorda blad (Hollman, Flundre härad). Vid Carl E:s död har trol. E. övertagit hans andel i Lilla Edet, enär brodern blott efterlämnade döttrar. Virket fraktades utför Göta älv. Sågverksrörelsen besågs 1748–49 av P. Elvius d. y. och Carl Hårleman och är skildrad i deras ,av den senare utgivna reseberättelser. När Handelssocieteten i Göteborg inrättats i slutet av år 1734, hörde E., som var en bestämd och styvsint natur, till de fyra oppositionsmän, vilka ansågo sig redan genom sitt tidigare burskap tillhöra societeten, varför de infunno sig för att deltaga i dess förhandlingar. Då detta förvägrades dem, klagade de hos magistraten och begärde, att societeten skulle förklaras olaglig och upphävas. Saken gick vidare till K. M:t, som infordrade Kommerskollegii utlåtande. De klagandes rätt att driva handel erkändes, men i fråga om Handelssocieteten gick det till ett slags förlikning. Först dock efter ytterligare tvister kunde E. bekväma sig till att underkasta sig förening med societeten. Även med Strömbåtsgillet hade E. strid angående virkesfrakterna på älven; han visade sig i allmänhet besvärad av tidens snäva restriktioner. E. hörde till den mot magistraten uppstudsige trävaruhandlanden Anders Drakes (se denne i bd 11, s. 389 ff.) parti, som politiskt var danskorienterat. E. understödde sålunda 1743 direkt Drakes verksamhet för danske kronprinsen Fredriks val och samtidigt för stöd åt den upproriska dalallmogen. Sin oppositionella läggning visade E. även därigenom, att protokollen flera gånger nämna, att han »överljutt» talat på rådstugan. Om medborgarnas förtroende för E. vittnar emellertid hans inval bland borgerskapets äldste och uppdraget att vara en av kyrkoföreståndarna vid Kristine kyrka. Även under senare år hände det, att E. kom i konflikter. Då en granne (Per Börjesson) till ett E:s hemman i Fuxerna låtit sina svin beta på E: s mark, tog denne resolut sin bössa och sköt en höstdag 1761 fem av svinen. Per Börjesson stämde i en amper inlaga E. till tinget, och han fick böta 15 dlr smt för varje svin och 5 dlr för Pers lidande.

Vid hustruns död 1752 angavs förmögenheten i bouppteckningen till 13 515 dir smt, därav hus och gård i Masthugget, Göteborg, samt en sjubladssåg vid Lilla Edet, av vilken en tredjedel ärvts med henne. Emellertid sålde E. sin sågverksrörelse samt gårdarna Stommen och Kullås i Fuxerna år 1774. Han inköpte s. å. säteriet Holm å Hisingen, där han senare avled. Som affärsman var E. mycket framgångsrik, inom trävaruhandeln en av de förnämste efter kommerserådet Christian Arfwidsson (jfr denne, bd 2, s. 170 ff.).

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

E:s affärsarkiv finns bevarat i firman Ekman & Co:s arkiv, Landsarkivet i Göteborg.

Källor och litteratur

Källor: Dopbok 1704 för Vänersborg, bouppteckn. i Göteborg efter Johanna E., f. von Minden, 5 juni 1752, Kristine kyrkas räkenskaper 1783, Landsarkivet i Göteborg; Wilhelm Ekmans släkthistoriska saml. (hos fru Martha Ekman, Gävle). – W. Berg, Samlingar till Göteborgs historia, 3. Christine kyrkas böcker för vigda, födda och döda (1890) ; [P. Elvius], Dag-bok [1748, utg. av C. Hårleman] (1749), s. 18–47; Göteborgs stads borgarelängd 1621–1864, utg. af E. Långström (1926) ; [C. Hårleman], Dag-bok öfwer en ifrån Stockholm igenom åtskillige rikets landskaper gjord resa år 1749 (1749), s. 70 f.; Vänersborgs kyrkas död- och begravningsbok 1690–1700, utg. av B. Hallberg (1925). – G. Anrep, Svenska slägtboken, 1:3 (1875); H. Fröding, Göteborgs köp- och handelsgille, handelssocietet, handelsförening, handelskammare 1661–1911 (1911) ; dens., Göteborgs donatorer från äldre tid till våra dagar, 2 (1912) ; dens., Berättelser ur Göteborgs historia under frihetstiden (1919) ; E. Hollman, Byn (Landskommunernas tidskr., 20, 1939), s. 216 f.; dens., Elundre härad. 2. Lilla Edet (1939), s. 27–34; O. Mannström, Oscar Ekman 1812–1907 (1922) ; Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, 2 (1929), s. 121 f.; H. Rosman, Bjärka-Säby och dess ägare, 3 (1927) ; S. Wieselgren, Ur Göteborgs häfder. Om de styrande och de styrde 1621–1748 (1878). – Meddel. av rektorn fil. dr Arne Munthe.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Ekman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15885, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15885
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Ekman, urn:sbl:15885, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se