Johan (John) Petrus Ekström

Född:1858-08-08 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1924-09-08 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Samlare, Teckningslärare


Band 13 (1950), sida 190.

Meriter

Ekström, Johan (John) Petrus, f. 8 aug. 1858 i Stockholm (Kat.), d. 8 sept. 1924 där (Gustav Vasa). Föräldrar: tullvaktmästaren och snickaren Johan Peter Ekström och Anna Maria Johannisdotter. Elev vid Konstakademiens förberedande teckningsskola, den s. k. Principskolan, och vid Slöjdskolan (sedermera Tekniska skolan) 1872–75 samt vid slöjdskolans antik-, draperi-, anatomi- och perspektiv- samt modell- och högre antikskola 1875–79; genomgick Tekniska skolans kurs för teckningslärare (senare Teckningslärareseminariet) 1878; ritlärare vid Klara folkskola ht, 1877–vt. 1888, vid Maria och Kungsholms folkskolor ht. 1878–ht. 1880; underlärare i frihandsteckning vid Tekniska skolan i Stockholm vt. 1880–vt. 1881; tf: teckningslärare vid högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm ht. 1880—ht. 1882 samt lärare där 21 sept. 1882–1923; vid sidan av sin ordinarie tjänst bl. a. huvudlärare i frihandsteckning och mönsterritning vid Stockholms borgarskola 1883–vt. 1902. Sekr. hos Svenska teckningslärarsällskapet 1882–97, dess ordf. 1897, 1903–17 och ordf. i det nybildade Stockholms teckningslärarförbund från 1917; sakkunnig hos skollagskommittén 1890, hos läroverkskommittén 1899 –1902; sakkunnig hos Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk 1905, 1907 och 1909 vid utarbetande av kursplaner m. m. för de allmänna läroverken. RVO 1907.

G. 19 nov. 1884 m. Elise Nordenson, f. 8 april 1862 i Millesviks sn (Värml.), d. 18 febr. 1940 i Stockholm (Kungsh.), dotter av soldaten Olof Petter Nord och Johanna Pehrsdotter.

Biografi

John E:s verksamhet inskränkte sig ej till att avse endast de läroanstalter, till vilka han var knuten, utan blev av betydelse för skolväsendet i dess helhet. Under de sista årtiondena av 1800-talet framträdde en stark rörelse för omläggning av undervisningen i teckning vid olika slag av läroanstalter. Nya metoder trängde sig fram, åsyftande lärjungarnas estetiska såväl som praktiska bildning. Man ville lära eleverna att iakttaga och återgiva verkliga föremål »i stället för tidigare teckning i mönster i häften med rutat papper samt (för de längst kommande) i efterbildning av väggtavlor med för barnen föga tilltalande innehåll». I denna reformrörelse deltog E. med iver och bidrog genom sin verksamhet till de nya metodernas utformande och genomförande. Han gick fram på olika vägar: han utgav läroböcker, och han publicerade handledningar för undervisningen, men hans förnämsta pedagogiska insats – vid sidan av den direkta undervisningen – torde ha varit de teckningskurser, som tid efter annan anordnades av Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening, och som leddes av E. Den hänförelse för uppgiften, som han lade i dagen vid dess kurser, och den personliga välvilja han visade kursdeltagarna bidrogo utan tvivel starkt till att hos dem väcka och underhålla intresset för det tidigare ofta rätt försummade ämnet.

Vad som bevarat E:s namn till eftervärlden är emellertid kanske främst den samlarverksamhet han under större delen av sitt liv bedrev. Redan tidigt lade han grunden till ett bibliotek och till samlingar, omfattande framför allt tecknings- och skrivundervisningen, den första läsundervisningen och undervisningens historia i allmänhet. Därtill kommo grupper av kulturhistoriska föremål av andra slag. På samlingarnas tillväxt och komplettering nedlade E. ett outtröttligt och beundransvärt arbete. Också omfattade samlingarna vid hans bortgång tusentals nummer: böcker, tidskrifter, planschverk, handteckningar, kataloger, handskrifter, kopparstick, gravyrer, diplom, skolserier, elevarbeten o. d. jämte prov på åskådnings- och förbrukningsmateriel. Det har om dessa samlingar sagts, att de »till slut blevo liksom en del av E. själv».

Efter E:s död uppstod fråga om samlingarnas bevarande och sammanhållande. Frågan löstes på det sätt, att Sveriges allmänna folkskollärarförening 1925 med anlitande av vissa donationsmedel för 5 000 kronor inköpte samlingarna, vilka överlämnades till Svenska skolmuseet.

Författare

Fr. Sandberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Betänkande om teckningsundervisningen af komiterade, utsedda af Stockholms teckningsläraresällskap den 24 mars 1883. Sthm 1883. 12 s. (Undert. såsom kommittéledamot.) – Lärokurs i linearritning för allmänna läroverk, borgareskolor och högre folkskolor. Åfd. 1: [text] & Planscher. Sthm 1880. X, 17 s., 12 pl. & omsl. (Afd. 2–3 ej utg.) – Förslag rörande undervisningen i frihandsteckning och den för detta ämne behöfliga undervisningsmaterie-len samt anvisningar till anordning och inredning af särskilda lokaler för teckningsundervisningen vid Sveriges allmänna läroverk och med dessa likartade skolor. Af komiterade inom Svenska teckningsläraresällskapet. Sthm 1888. 32 s., 6 bl., 7 pl.-bl. (Undert. såsom kommittéledamot.) – Förslag till metodik och planer för undervisningen i teckning af Svenska teckningsläraresällskapets komiterade. Sthm 1889. 32 s. (Undert. såsom kommittéledamot.) – Linearritningar. Tre planscher i stor folio och färgtryck. Sthm 1891. Tv. 4:o 3 pl. & omsl. [Även utg. med finsk titel:] Linjaalipiirustuksia. Kolme lehteä arkinkokoisena väri-painoksena. Tukholmassa 1895. – Lärokurs i linearritning för folkundervisningsanstalter. Sthm 1891. Tv. 8:o 46 s., 1 bl. [Finsk övers.:] Wiivainpiirustuksen alkeet kansanopetuslaitoksille. Suomeksi toimitti A. Kohonen. Tukholmassa 1894. Tv. 8 :o 46 s., 1 bl. – Meddelande om Lärokurs i linearritning för folkundervisningsanstalter jämte några ord om undervisningen i detta ämne. 8 s. Sthm 1891. (Enl. Meddelande n:o 2 ... 1892.) – Meddelande n:o 2 om Lärokurs i linearritning för folkundervisningsanstalter. Sthm 1892.16 s. – Elementär ritkonst. Lärokurs i linearritning för allmänna läroverk. Afd. 1. Sthm 1892. Tv. 8:o 28 s. – Färgläggning & ritöfningar. Aftryck ur Lärokurs i linearritning för folkundervisningsanstalter, utfördt på särskild begäran. Sthm 1892. Tv. 8:o 8 s. – Mindre lärokurs i linearritning för folkskolor. Sthm 1892. Tv. S:o 22 s„ 3 bl. – Om teckningsundervisningen i Frankrike äfvensom vid några tyska läroverk. Beseberättelse, afgifven till Kongl. ecklesiastikdepartementet (Inbjudning till öfver-varande af årsexamen vid Högre realläroverket i Stockholm vårterminen 1893, 1893, s. 1–42; även sep.: Sthm 1893. 4:o 42 s.) – Materiel för undervisningen i ritning, utställd vid Nordiska skolmötet 1895 af teckningsläraren John Ekström. Sthm 1895. 1 bl. – Herr Fredrik Funcks skrifmetod (Pedag. tidskr., Årg. 31, 1895, s. 544–548; sign.--m). – [Referat av inledningsföredrag Om den frivilliga teckningen vid de allmänna läroverken samt diskussionsinlägg] (ibid., Årg. 33, 1897, s. 65–70) . – J. A. Sjöström (ibid., s. 71–76; även sep. med titeln Alfred Sjöström. Örebro 1897. 4:o 8 s.; sign. J. E-m). — Käsivaraisen ja viivain-piirustuksen oppikurssi kansakouluja varten. Helsingissä 1899. 48 s. (tills, med A. Kohonen ; enl. V. Vasenius, Suomalainen kirjallisuus 1896—1900). — J. J. 'Guinchards »Liuearteckning» (Verdandi, Årg. 19, 1901, s. 64–65). – Vore det önskvärdt,* att. teckningslärarekandida terna genomginge ett prof år vid högre allmänt läroverk, och att kompetensfordringarna till erhållande af ordinarie teck-uingslärarebefättning höjdes? [Inledningsföredrag] (Berättelse om det 16:e allm. sv. läraremötet... 1900 . . . utg. af E. Eliaeson, 1901, s. 362–366). – [Referat av inledningsföredrag om Nya vägar för teckningsundervisningen] (Pedag. tidskr., Årg. 37, 1901, s. 163–165). – [Vägledning i kritteckning.] U. o. [1902–03]. 4:o 20 pl. – Konsten i skolan (Redogörelse för Stockholms samgymnasium 1903–1904..., 1904, s. 3–13; 2:a uppl. 1905). – Kurser och modellserier för undervisningen i teckning vid Stockholms folkskolor, utarbetade av Stockholms folkskolors teckningskommitté åren 1902–1905. Anteckningar för deltagarna i centralstyrelsens för Sveriges allm. folkskollärareförenings [!] teckningskurser. Sthm 1907. 8 bl. – Teckningskursen Svea. Sthm [190S]. 12 h. å 16 s. (Anon.) – Om åskådningsteckningens betydelse. [Inledningsföredrag] (14 :e allm. sv. folkskolläraremötet ... 190S. Redogörelse utg. av J. Lindholm, 1909, s. 129–144; även sep. Gävle 1909.17 s.) – [Anmälan av] Perspektivlära. Den direkta metoden. Av Arthur Johansson. Sthm 1910 (Pedag. tidskr., Årg. 46, 1910, s. 172–176). – Vägledande anvisningar för undervisning i frihandsteckning. Sthm 1913. 32 s. [Ny uppl.] 1914. (Anon.; omsl.: Anvisningar och råd för undervisning i frihandsteckning). – Skolkommissionen och teckningsundervisningen. [Föredrag] (23 :e svenska läroverkslära remötet... 1922 ... Berättelse utg. av C. Sjöwall, 1922, s. 403–428). – Vad bör göras för att upprätthålla fordringarna på lärjungarnas handstil vid de allmänna läroverken? [Inledningsanförande] (ibid., s. 429–432). – Diskussionsinlägg i berättelserna om de allm. sv. läraremötena 1888–1904 och 1922.

Översatt (och bearbetat): H. Schulze, Fickbok för ornamenttecknare. Med ett tillägg... af O. Sörling. Sthm 1887. 3 bl., 1 vikt pl.-bl., bl. 1–66, I–III, 4 bl.

Källor och litteratur

Källor: 0. Björkbom & G. Jungmarker, Förteckning över Svenska skolmuseets samlingar av litteratur angående undervisning i skrivning och teckning samt gravyrer och litografier, förvärvade från teckningsläraren John Ekström (1933, maskinskr.), KB ; dödlista 1924, 15:e rotens mantalsbok 1884, SSA; födelsebok för Katarina förs. i Stockholm 1851–59; dödbok för Kungsholms förs. 1940. – Skolkommissionens betänkande, 1:2. (1922). – Hj. Berg, Svenska skolmuseet 1908–1933 (1933); N. O. Bruce, Det svenska folkundervisningsväsendet 1900–1920 (Sv. folkskolans hist, 4, 1940); S. G. Daihl, Lärovärks-matrikel 1897–1899 (1900); J. Franzén, Sveriges allmänna folkskollärareförening 1880–1930 (1930); E. Kölgren & 0. G. Tengström, Läroverks- och seminariematrikel 1914–1915 (1915); nekrologer 1924 i Tidn. för Sveriges läroverk (av K. H. Segerborg) och i Sv. läraretidn.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) Petrus Ekström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15920, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fr. Sandberg.), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15920
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) Petrus Ekström, urn:sbl:15920, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fr. Sandberg.), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se