Ernst Henrik Ellberg

Född:1868-12-11 – Söderhamns församling, Gävleborgs län
Död:1948-06-14 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Kompositör, Violinist


Band 13 (1950), sida 357.

Meriter

Ellberg, Ernst Henrik, f. 11 dec. 1868 i Söderhamn, d. 14 juni 1948 i Stockholm (Engelbr.). Föräldrar: rådmannen Carl Erhard Ellberg och Charlotta Maria Schütt. Elev vid Musikaliska akademiens musikkonservatorium i Stockholm 1886–92; bitr. violaspelare vid Hovkapellet 1887, extra sekundviolinist 1 jan. 1888 och ord. violaspelare 1 juli 1890–1 juli 1905; innehade statens tonsättarstipendium 1894–97; repetitör och dirigent vid framförandet av en del baletter; vik. lärare i kontrapunkt, komposition och instrumentation vid Musikkonservatoriet 29 jan. 1903 och ord. 15 jan. 1904–11 dec. 1933 (bibehöll undervisningen i instrumentation för den militära musikdirektörsex. till 1943); professors titel 1916; ord. ledamot av Musikaliska akademiens läroverksstyrelse 1921–24, 1929–32 och 1935–38. Tonsättare. LMA 1912; RVO 1921; RNO 1931.

G. 27 juni 1913 i Stockholm (Engelbr.) m. Alma Sofia Pettersson, f. 18 jan. 1863 där (Jak.), d. 3 juni 1937 där (Engelbr.), dotter av vaktmästaren Erik Gustaf Pettersson och Josefina Andrietta Andersson samt förut g. 1884–91 m. artisten Heinrich Johann Friedrichs.

Biografi

Ernst E. röjde tidigt musikaliska anlag. Som elev vid Musikkonservatoriet i Stockholm studerade han violin för J. Lindberg, basun för J. A. Johnsson samt komposition och orkestrering för J. Dente. Redan under elevtiden vann E. inträde vid Hovkapellet som violaspelare och tjänstgjorde delvis samtidigt som repetitör och dirigent vid framförandet av en del baletter, bl. a. hans egna verk »En sommaridyll» (uppf. 1899) och »Askungen» (uppf. 1907). E. hade också starka pedagogiska intressen och lämnade 1905 Hovkapellet för att i fortsättningen helt ägna sig åt undervisning. Han tjänstgjorde som ordinarie lärare vid Musikkonservatoriet till 1933 och behöll en del av undervisningen ända till 1943.

E:s musik, som förenar klassisk balans och formbehärskning med romantiskt friska tonfall av äkta nordisk extraktion, rönte redan tidigt starkt inflytande av å ena sidan E. Humperdincks kristallklara, lysande stil, å andra sidan César Francks sensuellt mystiska tonspråk. För impressionisterna och dagens koryféer hyste E. alltid en stark motvilja. E. har bl. a. skrivit operan »Rassa», ett lapskt musikdrama, för vilket han erhöll andra pris vid operatävlingen 1947, en operett, de ovannämnda baletterna, en symfoni i D-dur (1897), konsertuvertyren »Vårbrytning» (1906), en orkesteruvertyr, en stråkkvintett och en stråkkvartett m. fl. kammarmusikverk, flera prisbelönade manskvartetter etc. År 1914 fullbordade han Franz Berwalds ofullständigt instrumenterade symfoni i D-dur (1842), av E. kallad »Sinfonie capricieuse».

Inom stockholmskt musikliv var E. något av ett original, som förenade sirlighet och en nästan överdriven elegans i umgänget med andra människor med en viss bohemisk lättsinnighet, när det gällde egna förhållanden. Historierna om honom äro otaliga. Hans bon mots och ibland sarkastiska anmärkningar under lektionerna blevo snabbt spridda och berömda bland eleverna. Det var E., som en gång somnade till under sista akten av Ragnarök. När Conrad Nordqvist efteråt frågade honom, hur han kunnat sova under Ragnarök, svarade han lugnt med en glimt i ögat: »Det skall jag säga Dig, Conrad, att inte blev det någon riktig vila, inte.» Varje morgon kl. 9 gjorde E. sin obligatoriska promenad i Humlegården med sin hund. Den elev, som då passade på, fick oftast ett givande samtal. Under en sådan promenad kom E. en gång med en av sina bästa repliker, som samtidigt ger ett äkta uttryck för hans fina, litet världsfrånvända, musikantiska temperament: »Om folk bara ville sitta hemma om kvällarna och spela stråkkvartett, så skulle det aldrig bli något elände eller några revolutioner i världen!»

Författare

Per Lindfors.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt» arbeten: På Skansen. Aftonstämning (Minne från Stockholm. Kompositioner för piano. Sthm [1897]. S. 4–6). – En glad visa. [Ord av] Z. Topelius. (Gammalt och nytt. Fyrstämmiga sånger för mansröster, N:o 2). Även arr. för blandad kör av Ivar Widéen. 'Sthm 1925. 3 s. (Körförbundet. Sånger för sopran, alt, tenor och bas. N:o 6). – Vårvisa (Sällsk. för svenska kvartettsångens befrämjande. Sånger för mansröster. 10, 1897, nr 1, s. 3–6). Även tr. i Gehrmans kvartettbibliotek. Nr 21). – Serenad. [Text:] Re'n släckt är lampan... (Sällsk. för svenska kvartettsångens befrämjande. Sånger för mansröster. 12, 1898, nr 2, s. 5–7). – Tirfing. Musikdrama i två akter med för- och efterspel. Dikt af Anna Boberg, f. Scholander. Musik af Wilh. Stenhammar. Arrangement för piano af E. Ellberg. Khvn, Sthm & Breslau [1898]. Fol. 19 s. – Vals och Rheinländer ur En sommaridyll (Svensk sång. Nr 11, 1900, s. 31–33). – Stjärnfallet (Sällsk. för svenska kvartettsångens befrämjande. Sånger för mansröster. 16, 1902, nr 1, s. 3–6). – Vikingasång (ibid., 16, 1902, nr 2, s. 7–9). – Carolinska marscher upptecknade af O. F. Stålhammar 1708. Harmoniserade för piano eller orgel. Sthm 1913. (12) s. & omsl. – Hell, Sverige! Dikt af Filip Tammelin. I anledning af Bondetåget till Stockholm den 6 feb. 1914. Sthm 1914. 6 s. – Visa (And. P. Qvist). (Folkkörboken. Sånger för blandade röster, saml. och utg. av Erik Åkerberg. D. 1:2,1923, nr 13, s. 29–33). – Vore en svala jag... (4 sånger för blandad kör, utg. för sångfesten i Stockholm 1930. N:o 3, s. 4). – Jäntblig. (G. Fröding). (Sällsk. för svenska kvartettsångens befrämjande. Sånger för mansröster. 45, 1932, nr 6, s. 17–19). – Serenad. (Sv. Lundwall). [Text:] Tyst står skogen... (ibid., 45, 1932, nr 7, s. 20–21). – Kampsång för Sveriges högerfolk. Text av K. G. Ossiannllsson. Sthm 1933. 3 s. – Kampsång. (Cyrus Mannervik). (Idrottssånger, 1936, s. 6–7). Handskrifter: a) i MA: Qvartett för 2 violiner, viola ooh violoncell [Ess-dur] (1890); Introduktion och fuga för stråkorkester [G-dur] (1891) ; Ouverture [f-moll] (1892); Quintett för 2 violiner, 2:ne altar och violoncell [F-dur] (1895); Symfoni för stor orkester [D-dur] (1897); En sommaridyll (1898); Askungen. Pantomim-Balett (1906) [Enl. Uppslagsbok för svenska musikhandeln (1906–10) tryckt i arr. för piano 2 händer] ; Den röda liljan. Operett i 3 akter av Edwin Ziedner; Sfinxen (»Fin de siécle»). Opera comique i 3 akter. Texten av Edwin Ziedner; dessutom ett flertal instrumenteringar, bl. a. av Armas Järnefelt, Söndag. För en röst och orkester (aug. 1924) och Aug. Söderman, Der schwarze Ritter. Instrumentering efter Södermans skizz (juni 1927). – b) i K. operan: Rassa, opera, prisbelönt (2:a pris) 1947; ouppf.

Källor och litteratur

Källor: E:s efterlämnade notbibliotek, MA; Födelsebok för Söderhamn 1868; Engelbrekts förs:s i Stockholm dödbok 1937 och 1948, vigselbok 1913 Jakobs förs:s i Stockholm dublettdopbok 1863. – T. Norlind Allmänt musiklexikon, 1 (2:a uppl., 1927). Nekrologer i Sv. Dagbladet och Dagens Nyheter 16 juni 1948. – Personlig bekantskap samt meddel. av fil. lic. Bo Lundgren.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst Henrik Ellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16007, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Lindfors.), hämtad 2018-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16007
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst Henrik Ellberg, urn:sbl:16007, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Lindfors.), hämtad 2018-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se