Johan Alfred Enander

Född:1842-05-22 – Härja församling, Skaraborgs län
Död:1910-09-09 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Chicago, Illinois)

Skriftställare, Journalist, Språkforskare, Poet


Band 13 (1950), sida 451.

Meriter

Enander, Johan Alfred, f. 22 maj 1842 i Härja sn (Skarab.), d. 9 sept. 1910 i Chicago. Föräldrar: brukaren Johannes Johansson och Gustava Jansdotter. Skrivare hos häradshövding G. Ryding i Vänersborg; elev i 6:e klassen vid Vänersborgs läroverk 1866; emigrerade till U. S. A. aug. 1869; frielev vid Augustana Theological Seminary i Paxton (Ill.) hösten s. å.; redaktör för Augustana-synodens i Chicago utgivna tidning Det gamla och det nya Hemlandet dec. s. å. till sin död (utom 1890–96); professor i svenska språket och litteraturen vid Augustana College, Rock Island (Ill.), sommaren 1890–1893; Doctor of Laws (LLD) vid Augustana College 1892; redaktör för Svenska Journalen i Omaha (Neb.) 1893–96. Erhöll Litteris et Artibus 1905.

G. 1872 m. Malinda Lawson.

Biografi

E. kom från ett fattigt hem och började först vid 24 års ålder läroverksstudier. Han anslöt sig till de unga män, som i rätt stort antal sökte sig över Atlanten med avsikt att efter en kort kurs vid de svenskamerikanska lutheranernas teologiska seminarium nå prästämbetet inom Augustana-synoden. P. Fjellstedt och P. Wieselgren voro, liksom ofta vid sådana resor, förmedlare vid E:s uppbrott från hemlandet. E. gjorde genom sin till seminariets rektor, T. N. Hasselquist, insända levnadsbeskrivning ett gott intryck och fick frielevplats, sedan han genom Wieselgrens försorg fått fri överresa. Meningen var, att E. efter ett års teologiska studier skulle ha ordinerats till präst. Så snabbt gick det vid denna tid, då emigrantskarorna oavlåtligen växte men prästernas antal var ringa.

E. blev emellertid icke präst. I dec. 1869 ställdes plötsligt Augustana-synodens politiska nyhetsorgan, Hemlandet, utan redaktör, och E. insattes tillfälligt på posten. Hasselquist skrev i brev till Wieselgren dec. 1869, att han förmodade, E. skulle bli en duglig redaktör. Så blev också fallet, och E. fann här sin livsuppgift. Skälet till att man till denna post tog en nykommen och oprövad studerande, var helt säkert, att E. redan i Sverige publicerat bidrag i olika tidningar och dessutom redan 1865 utgett en liten skrift, »Mormonismens historia». E. blev också en lojal och trofast vapendragare åt Augustana-synoden och dess store man, T. N. Hasselquist, både när det gällde hållningen till de »världsliga» och de »sekteriska» svenskarna. Kort efter sitt tillträde som redaktör förklarade E. i brev till Wieselgren, att redan då de spetsigaste pilar riktades mot honom såsom redaktör för «n kyrklig tidning, men så länge synoden ansåg honom vara nyttig på denna plats, ville han troget verka där. Predikanten predikar för några få, förklarade han, men publicisten för tusenden, »och om jag kunde väcka kyrkligt sinne och sammanslutning hos svenskarne samt förmå sätta en damm för lastens svallvågor har jag uppfyllt min mission».

»Hemlandet» fick god framgång, och 1872 blev E. tillsammans med G. A. Bohman även ägare av tidningen (E. sålde sin andel 1890), varjämte firman grundade bokförlag och bokhandel. E. kvarstod som redaktör för tidningen ända till sin död med avbrott blott för några år på 1890-talet, då han verkade som professor i svenska språket och litteraturen vid Augustana College, Rock Island, och som redaktör för Svenska Journalen i Omaha (Neb.). År 1896 återgick han dock till befattningen som redaktör för Hemlandet. Efter ett slaganfall 1903 besökte E. Sverige för att återvinna sina krafter men fick ett nytt slaganfall 1907 och var under sina sista år mycket klen.

Tidningen Hemlandet präglades helt av E:s strikta lutherskt-pietistiska grundsyn, som också var utmärkande för Augustana-synoden vid denna tid. I politiskt avseende var tidningen klart och orubbligt republikansk, vilket också var förhållandet med dåtidens svensk-amerikaner i allmänhet. Som politisk agitator framträdde E. redan vid presidentvalet 1872 och fortsatte sedan i flera år att vid varje valkampanj i tal och skrift söka hålla samman svensk-amerikanerna i den republikanska fållan. Liksom andra republikanska partimän hade E. en onyanserad motvilja mot det demokratiska partiet, av vilket han väntade icke endast dålig styrelse utan även moraliskt förfall. Man har ansett, att det var Hasselquists konservatism, som starkt påverkade E.s hållning som politiker. E. uppmärksammades också av det republikanska partiets ledning och blev av guvernören 1879 utnämnd till ledamot av staten Illinois' undervisningsnämnd, som han sedan tillhörde i flera år. Av president Harrison utnämndes E. 1889 till U. S. A:s minister i Danmark, men på grund a\r sjukdom nödgades han avstå från det hedrande uppdraget. Efter valkampanjen 1900 sökte E. att av den nye presidenten, McKinley, få en utnämning som amerikansk vice konsul i Kairo, men en annan erhöll uppdraget.

E. var utan tvekan främst journalist, och som sådan övade hart ett stort inflytande genom sin svenska patriotism och sin republikanska ortodoxi. Både som skribent och talare synes E. ha utvecklat en viss populär retorik, och svenska språket tog ofta i hans mun högstämda och poetiska former. Han skrev också poesi och gällde bland svensk-amerikanerna för en litterär talang. Åren 1874–77 odlade han sina gåvor i den av honom redigerade, illustrerade litterära tidskriften När och fjerran, vilken utgavs av firman Enander & Bohman. Denna publicerade 1879–81 även månadsskriften Ungdomsvännen, vars första årgång redigerades av E. För övrigt publicerade han poetiska alster i olika tidskrifter och kalendrar.

E:s vers utmärker sig inte för originalitet eller poesi i högre mening men gjorde lycka i den omgivning, där den skapades. »Hans poesi kan vara färglös och långsökt», säger en samtida kritiker, medan hans prosa av samme kritiker anses vara »mejslad av mästarehand». E. skrev även andliga sånger. Han utgav den av Thomander och Wieselgren reviderade 1819 års psalmbok, i vilken han dels införde en av honom själv sammanskriven psalmhistorik och dels tillade ett eget urval av psalmer och sånger. En värdefull insats gjorde E. genom utgivandet av samlingen »Ur svenska sången», 1, omfattande tiden 1800–1850, till vilken han skrev en litteraturhistorisk introduktion. En planerad andra del utkom icke.

Ibland har E. av minnestecknare kallats »historiker» och fått höga vitsord som »historisk skriftställare». Detta är dock föga motiverat. I hans skrifter med historiskt innehåll söker man förgäves efter källkritisk sovring och självständig bedömning. Hans förstlingsarbete, »Mormonismens historia», är en kompilatorisk skrift på 51 sidor, präglad av konfessionell ovilja och skriven för att hejda mormonernas framgång i Sverige. Hans stora arbete »Förenta staternas historia» i fyra band (sex delar) tillkom för emigranternas behov på 1870-talet. Hans svenska nationalism drev honom att ägna hela första delen, nära 200 sidor, åt den för-columbiska tiden. Tre fjärdedelar av den gäller nordmännen och deras färder och kolonier i Nordamerika 986–1347. I götisk och rudbeckiansk anda fyller E. både text och noter med långa och många utdrag ur den nordiska sagolitteraturen. Den romantiska svenskheten och konfessionalismen framträda också starkt i kapitlet om Nya Sverige, och hela arbetets karaktär av krönika tilltar, ju längre fram i tiden man kommer.

I högstämd nordisk anda gå också skrifterna »Våra fäders sinnelag» och »Nordmännen i Amerika eller Amerikas upptäckt», vilken närmast var en stridsskrift mot den starka »Columbus-febern» vid jubileet 1892, som icke tilltalade E:s nordiska hjärta. I »Valda skrifter» framträder E. som festtalare med äreminnen till nordborna, Engelbrekt, Nya Sverige och Linné, för vars staty i Chicago E. ivrigt arbetade. I denna samlingsvolym förekomma även poetiska bidrag om skilda ämnen.

Som talare vid högtider och minnesfester samt under presidentvalstriderna var E. mycket anlitad. Han hade onekligen en viss oratorisk förmåga, vilken emellertid för en nykter granskare ter sig alltför otyglad men som utan allt tvivel gjorde ett djupt intryck på åhörarna. Med sitt fosterländska patos och sin kärlek till det svenska språket stod E. i fyrtio år som en klippa mot amerikaniseringsprocessen bland svensk-amerikanerna. Han besökte också flera gånger Sverige och satte i gång insamlings- och hjälpaktioner för de av eldsvådor 1888 hemsökta Sundsvalls- och Umeå-borna liksom också för de nödlidande i övre Norrland i början av 1900-talet.

E. var hela tiden en trogen kyrkomedlem i den svensk-lutherska Augustana-synoden. Under årtionden bevistade han dess flesta synodalmöten, var medlem av synodrådet i många år och även dess sekreterare någon tid samt medlem av en rad kommittéer och styrelser. Det var också främst genom hans åtgärd, som studerande, utexaminerade från Augustana College, så tidigt som 1879 erhöllo rätt att inskrivas vid universiteten i Uppsala och Lund. E. var också en av stiftarna av Svenska historiska sällskapet i U. S. A. och dess förste ordförande. Han var medlem av flera sällskap i Amerika, Sverige och i andra länder. E. har av en historiker (George M. Stephenson) betecknats såsom Augustana-synodens kanske mest framstående lekman på sin tid.

Författare

Gunnar Westin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från E. till bl. a. S. A. Hedlund och P. Wieselgren finnas i Göteborgs stadsbibliotek[1].

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Mormonismens historia från sektens uppkomst till när-warande tid. Wenersborg 1865. 51 s. (Sign.: Joh. A. Edr.). – Förenta staternas historia. Utarbetad för den svenska befolkningen i Amerika. [Bd] 1–3, [4]. Chicago 1S74–80. D. 1. 1874. (4), 102 s. & omsl.; D. 2. 1875(?), 190 s. [non vidi] ; D. 3. 1876. s. 191–382 & omsl.; D. 4. 1877. 190 s.; D. 5. 1878. s. 191–382; [D. 6.] 1880. (2), 402 s. 2:a uppl. Bd 1–2. Chicago 1882. – Den kristna kyrkans psalmdiktning, sång och musik (Svenska psalmboken af år 1819. öfversedd af J. H. Thomander och P. Wieselgren. Förenad med Koralbok... Chicago 1884, s. VII–XV). – Valda skrifter. 1. Chicago (tr. Rock Island, 111.) [1892]. (1), 383 s., 38 pl.-bl. – Nordmännen i Amerika eller Amerikas upptäckt. Historisk afhandling med anledning af Columbifesterna i Chicago 1892—1893. Rock Island, 111., 1893. 66 s., 4 pl.-bl. – Våra fäders sinnelag. Fornnordiska karaktersdrag tecknade efter den isländska sagolitteraturen. Sthm 1894. 129, (1) s., 1 kartbl. (v.) – Frihetskampen i Illinois (Vintersol. Illustr. kalender, 1897, tr. 1896, s. 37–54). – Första expeditionen från Sverige till Amerika (Valkyrian, Årg. 1, 1897, h. 1, s. 8–14). – På den »heliga» stadens ruiner. Skildring af mormonernas vistelse i och utdrifning från Illinois (Vintersol. 1898, tr. 1897, s. 47–61). – I skogar, på berg och i dalom... Barndomsminnen från Vestergötlands skogs-och bergsbygd... (Valkyrian, Årg. 2, 1898, s. 584–586, Årg. 3, 1899, s. 36–38). — Tre amerikanska högtidsdagar (Vintersol. 1899, tr. 1898, s. 82–96). – Julen i Vestergötland. Ett femtio-årigt minne (Valkyrian, Årg. 3, 1899, s. 610–618). – Kamp och seger. Under svensk-amerikanernas nybyggarelif (Vintersol. 1900, tr. 1899, s. 74–90). – Chicagos brand. Ett 30-årigt minne. (Ibid. 1901, tr. 1900, s. 137–158, samt även i Valkyrian, Årg. 5, 1901, s. 631–640). – Då Christina Nilsson kom till Chicago. Ett trettioårigt minne (Prärieblomman. Kalender för 1900, s. 50–61 & 1 portr.). – Klockan i Saleby (Ibid. 1900, s. 169–177). – Blad ur den svenska sångens historia (Ur svenska sången..., 1901, s. 11–46. Se nedan under Utgivit och redigerat). – Västgötamonumentet i Minnesota. Minnen från indianupproret om hösten 1862 (Vintersol. 1902, tr. 1901, s. 67–87). – America antiqua. Några ord om toltekernas och aztekernas fornlämningar (Vintersol. 1903, tr. 1902, s. 53–77). – Andarnes julotta i Värnhem. En sjuhundraårig folksägen från Västergötland (Prärieblomman. 1902, s. 20–26). – Lussefesten. Anteckningar rörande julens egendomliga, uråldriga föregångare (Valkyrian, Årg. 7, 1903, s. 054–656). – Nordmannaminnen i Amerika (Prärieblomman. 1903, s. 272—281). – Nya Sverige. (Delaware i N. Amerika 1638) (Valkyrian, Årg. 8, 1904, s. 660). – Svensk-amerikanska insamlingar för nödlidande i norra Sverige. Minnen från vintern 1902–03 (Prärieblomman. 1904, s. 118–160). – Förenta Staternas kapitolium (Vintersol. 1906, tr. 1905, s. 177–196). – Professor A. H. Edgren. Lefnadsteckning (Prärieblomman. 1905, s. 18–28 & 1 portr.). – Sveas drömmar (Valkyrian, Årg. 9, 1905, s. 644). — En svensk-amerikansk tidnings [Hemlandet, det gamla ocb det nya.] 50-årsjubileum. Kort översikt (Prärieblomman. 1906, s. 228—248, 1 pl.-bl.) — Hvita huset och dess omgifningar. Skildringar från Washington (Vintersol. 1908, tr. 1907, s. 71—96). — Svensk-Amerikas dag i Norrköping (Prärieblomman. 1907, s. 69–90, 1 pl.-bl.). — Carl von Linné. Grunddragen af ett tvåhundra-årsminne (Ibid. 1908, s. 101–120). – Karl Vikings spejarefärd (Ibid. 1910, s. 147–149). – Dessutom ett flertal bidrag i Tidning .för Vänersborgs stad och län, Linnaea, När och f jerran och Sydsvenska Dagbladet.

Översatt: E. W. Wilson, Lady Judiths syn. övers, från engelskan (Valkyrian, Årg. 10, 1906, s. 626–628). – N. S. Emerson, Diakonen Monroes berättelse, öfvers. från engelskan (Ibid. Årg. 13, 1909, s. 579–580).

Utgivit och redigerat: Hemlandet [växlande titlar]. Chicago 1889–89, 1896–1910(7). – När och f jerran. Illustrerad litteraturtidskrift. Chicago, 1 (1874/75– 3 (1876/77). Fol. – Ungdoms-vännen. Illustrerad tidskrift för främjande af sann gudsfruktan och allmänt nyttiga kunskapers spridning. Chicago. Årg. 1 (1879). – Eterneller och vårblommor. Deklamationsstycken och dialoger för föreningar och sällskap samt för läsning i hemmet. Samlade. Chicago 1883. 160, 9 s. – Högtids- och missionspsalmer från äldre och nyare tid. Ett tillägg till Svenska psalmboken af år 1819. Chicago 1884 (Den svenska psalmboken af år 1819 öfversedd af J. H. Thomander och P. Wieselgren... Chicago 1884. 16 :o. S. 403–427). – Linnaea. Poetiskt album af svensk-amerikanska publicister i Chicago. Chicago 1887. 224 s., 1 pl.-bl, – Svenska journalen. Omaha, Neb., 1894–95. – Ur svenska sången under det nittonde seklet samt blad ur den svenska sångens historia. Poetisk läsebok... 1. 1800–1850. Rock Island [1901]. 403 s., 21 pl.-bl. •

Källor och litteratur

Källor: Augustana-synodens årsprotokoll 1870–1900. – O. F. Ander, T. N. Hasselquist (Rock Island 1931); A. Arvastson, Den Thomander-Wiesel-grenska psalmboken (1949); Ernst W. Olson, History of tbe Swedes of Illinois, 1 (Chicago 1908); E. Skarstedt, Våra pennfäktare (San Francisco 1897); dens., Svensk-amerikanska folket i he)g och socken (1917); Swedes in America 1638–1938, ed. by A. B. Benson & N. Hedin (New Haven 1938); Hvar 8 Dag, Årg. 5, 1904, s. 709, och Årg. 7, 1906, s. 569. – Nekr. i Gamla och Nya Hemlandet 13 sept. 1910.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Idag Göteborgs universitetsbibliotek (namnbyte 1961), 2018-06-26


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Alfred Enander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Westin.), hämtad 2019-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16063
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Alfred Enander, urn:sbl:16063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Westin.), hämtad 2019-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se