Eenevall Persson Enevald

Född:1880-12-10 – Lilla Slågarps församling, Skåne län (i Haglösa)
Död:1940-08-24 – Oscars församling, Stockholms län

Bokhandlare, Förläggare, Tidningsutgivare


Band 13 (1950), sida 543.

Meriter

Enevald, Enevall Persson, f. 10 dec. 1880 i Haglösa, Lilla Slågarps sn (Malm.), d. 24 aug. 1940 i Stockholm (Osa). Föräldrar: åbon Per Rasmusson och Kersti Enevallsson. Lantbrukselev; anställd i J. F. Richters bokhandel, Göteborg, 1901–03; anställd vid Plahnsche Buchhandlung, Berlin; övertog (tills, med A. Ringnér) J. F. Richters bokhandel i Göteborg 1905; innehade denna bokhandel ensam 1909–1 maj 1910; åter i Plahnsche Buchhandlung, Berlin, 1910—12; hos F. Volckmar, Leipzig, 1913; i Wennergrens bokhandel, Stockholm, 1 okt. 1913–1915; vid a.-b. Nordiska kompaniets bokavdelning från dess start 1915, chef för denna 1917–30 sept. 1921; förlagstjänsteman och reklamman hos Wahlström & Widstrands förlag från 1 okt. 1921. Suppleant i Svenska bokhandelsmedhälpareföreningens styrelse 1921—32, ledamot från 1933, redaktör för dess tidning B. M. F. från 1922. – Ogift.

Biografi

»En energisk, initiativrik arbetare med hjärnan myllrande av uppslag och med händerna ständigt fyllda av arbete» – så karakteriserades E. vid sitt frånfälle av sin siste chef, Carl Björkman. E:s verksamhet inom Wahlström & Widstrands förlag var mångsidig, men hans främsta uppgift var att sköta förlagets reklam, inom vilket område han ofta gjorde originella och uppmärksammade insatser. Han hade även hand om kontakten med bokhandeln och hade här stor nytta av sina kunskaper om bokhandelns arbetsformer, som han fått genom sin tjuguåriga skiftande erfarenhet från bokhandelsvärlden.

E:s yrkesintresse och enastående verksamhetslust fingo dock på intet sätt utlösning enbart i arbetet för det förlag han tjänade. Genom sin intensitet, idérikedom, outtröttlighet och sitt ständigt levande intresse för yrket kom han att bli en av de mest markanta personligheterna inom förlags- och bokhandelsverksamheten under tiden mellan de två världskrigen. Sin främsta insats gjorde han genom sitt arbete för Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen, på vars verksamhet han under nära tjugu år satte sin prägel. Personligen blyg och tillbakadragen och med en skygghet inför offentliga framträdanden, som han först under senare år lyckades vid enstaka tillfällen övervinna, stod han inte i första ledet bland dem, som representerade föreningen utåt. Från 1921 till 1932 var han styrelsesuppleant och först 1933 inträdde han som ordinarie ledamot av styrelsen.

Från 1922 och framåt redigerade E. självständigt och utpräglat personligt Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningens tidning, B. M. F., vari han förespråkade bokhandelsmedhjälparekårens ekonomiska och organisatoriska strävanden. Den blygsamma tidning, vars redaktion han övertog, utvecklade han till ett organ som med intresse och utbyte lästes inom alla kretsar av bokhandels- och förläggarfolk. E. skrev en stor del av artiklarna själv, och dessa präglades av en kryddad stil, som vittnade om fin litterär bildning och kunnighet, om respekt för yrket men samtidigt också om en originalitet och stridbarhet, som ofta framkallade motsägelser. Med en envishet, som först och främst grundade sig på vissheten om att ha rätt och var förenad med en oförfärad rätlinjighet, kämpade E. för sina mål och lyckades många gånger vinna seger för sina synpunkter. Under striden kunde falla många hårda slag, vilka motståndarna dock buro i vissheten om att E:s handlingar först och främst dikterades av ett brinnande intresse för den yrkesfråga han kämpade för. »B. M. F.» kom under E:s redaktörstid inte enbart att framstå som språkrör för bokhandelsmedhjälparekåren, utan blev ett forum för alla väsentligare frågor rörande bokhandeln och bidrog därigenom till bokhandelns reformarbete. Betydelsefulla bokhandelsfrågor kommenterades fritt och självständigt av E. själv. Mycken möda lade han ned på att skaffa fram artiklar, som kunde tjäna till att förkovra läsaren i de egenskaper, som krävas för ett skickligt utövande av bokhandelsyrket. Dessutom skaffade E. litterära bidrag till tidningen från samtida författare, av vilka åtskilliga ha publicerat originalbidrag i »B. M. F.». Samtidigt blev tidningen tack vare den omsorg, som lades ned på ekonomin, trots sin lilla upplaga en givande inkomstkälla och kunde under en rad av år frikostigt dela ut stora belopp i form av stipendier och understöd.

E:s idérikedom tog sig också uttryck i hans insatser för att öka intresset för föreningslivet i Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen. Han var outtröttlig i att skaffa föredragshållare och diskussionsdeltagare till föreningens möten, där ofta frågor av intresse för hela förlags- och bokhandelsvärlden diskuterades; Med inte mindre iver tog han sig an arrangemangen för föreningens fester, till vilka han dessutom ofta författade högt uppskattade spex. En annan fruktbärande del av hans verksamhet var utgivandet på »B. M. F:s» förlag av en rad fackböcker och bibliofilt intressanta verk, oftast översatta eller redigerade av honom själv.

Författare

Adam Helms.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tändsticksproblem och tändsticksspel. Sthra 1924. 61 s. & omsl. ([W. & W:s handböcker.] 85; anon.). – En skål för våren. B. M. F:s årsfest den 24 mars 1925. Sthm 1925. (4) s. (Sign. E. P. E.). – Dessutom ett flertal artiklar i B. M. F. Sv. bokhandelsmedhjälpareförenihgens tidning.

Översatt: A. Schnitzler, Berta Garlans ungdomskärlek. Sthm 1917. 220 s. – Dens., Spådomen och andra berättelser. Sthm 1918. 213 s. – J. Schneider, Kejsar Franz Joseph och hans hov. En hovmans minnen. Sthm 1920. 251, (2) s. – C. Nodier, Boktoken. Med förord och anmärkningar av Ejnar Munksgaard. 24 illustr. av Maurice Leloir. Sthm 1922. 6 bl., XVI, (3), 88 s. – J. B. Haarhaus, Maculaturalia. En fantasi för bokvänner. Sthm 1923. 128 s. – S. Dahl, Försök till en ordbok för boksamlare, övers, från danskan, bearb. och tillökt. Sthm 1927. 177 s. – H. K. Berndorff, Spionage! Verklighetsskildringar från »Den hemliga tjänsten». Sthm 1930. 205 s.

Redigerat: B. M. F. Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningens tidning. Årg. 3 (1921–)13(1931). – Bokmalen. Årsbok utg. av Sv. bokhandels-medhjälpareföreningen. [1] 1921*.

Källor och litteratur

Källor: Lilla Slågarps förs:s födelsebok 1880, Oscars förs:s i Stockholm dödbok 1940. – I. A. Bonnier, Anteckningar om svenska bokhandlare intill år 1935 (1935); E. P. Enevald på cirka 50-årsdagen vid pass den 10 december lJrfo (1930). – Nekrologer i »B. M. S», Bogormen, Dansk Boghandlertidende, Bokhandlaren, Svensk bokhandelstidning, 1940. – Personlig bekantskap



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eenevall Persson Enevald, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16114, Svenskt biografiskt lexikon (art av Adam Helms.), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16114
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eenevall Persson Enevald, urn:sbl:16114, Svenskt biografiskt lexikon (art av Adam Helms.), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se