Meriter

3. Claes Daniel Engelke, brorson till E. 1, f. 23 aug. 1850 i Halmstad, d. 26 okt. 1930 i Norrköping. Föräldrar: tullförvaltaren Claes Engelke och Laura Carolina Theolander. Skolstudier i Karlshamn; språk- och handelsstudier i Lybeck 1867; bokhållare hos farbrodern fabrikören Otto E. från s. å. (E. 1); anställd på kontor i Bremen och London 1872–74; kontorschef hos Norrköpings bomullsväfveri a.-b. 1874–78; dess disponent och verkst. direktör 1878 samt ordf. i bolagets styrelse; led. av stadsfullmäktige i Norrköping 1879–1904 och av dess beredningsutskott samt led. av drätselkammaren 1886–1910; led. av 25-mannadirektionen för Norrköpings sparbank 1879–93 (styrelsens vioe ordf. 1880–86); led. av centralstyrelsen för Norrköpings enskilda bank 1888, dess vice ordf. 1898 och ordf. 1918–25; ordf. i styrelsen för Norrköpings tidningars a.-b. s. å.; led. av styrelsen för Tekniska elementarskolan i Norrköping 1898; ordf. i styrelsen för Norrköpings utskänknings a.-b.; led. av styrelsen för Städernas allmänna brandstodsbolag 1902; led. av överstyrelsen för Svenska livförsäkringsanstalten Trygg i Stockholm 1912. RVO 1896; KV02kl 1925. – Ogift.

Biografi

Efter grundliga språkliga och kommersiella studier och förberedelser blev Daniel E. anställd hos farbrodern Otto E. (E. 1), 1874–78 som kontorschef vid Norrköpings bomullsväfveri a.-b. och efter honom 1878 som disponent och verkst. direktör samt styrelseordförande. De båda herrarna E:s tid sammanföll med bomullsindustriens storartade framgångar i Sverige efter den mekaniska vävstolens genombrott. Själv kunde Daniel E. fördubbla företagets produktion. Fabriksbyggnader tillkommo i Norrköping och i Gryt utanför staden. E. införde i företaget även mönstervävnader av olika slag såsom flaneller, klänningstyger i bomull och silke, skjort- och pyjamastyger, o. s. v. Tack vare honom blev varans kvalitet, med det bekanta firmamärket »Tuppen», allmänt erkänd som utmärkt. Firmamärket tillkom redan under farbroderns tid, då ett par av företagets ledande män under ett affärsbesök i England vid bevistandet av en tuppfäktning fick uppslaget att låta en stridstupp bli företagets symbol. E. skapade också en effektiv försäljningsorganisation. Vid hans död – efter 52 års chefskap – omfattade bolaget spinneri, bomullsväven, blekeri, färgeri, tryckeri och appreturverk samt sysselsatte omkring 1 000 arbetare. Som affärsman var E. initiativkraftig, självständig och duglig, som driftsledare starkt konservativ. Personligen var han en kraftkarl och ett original; roande anekdoter finnas om hans »fruktansvärda sparsamhet». Han samlade en avsevärd förmögenhet och skänkte i sitt testamente 1930 omkr. 1 484 000 kr. till Vitterhets historie och antikvitets akademien. Daniel Engelkes donationsfond skall komma svensk humanistisk vetenskap till godo genom understöd till forskningsarbeten, anslag till publicering av äldre handlingar och skrifter av historiskt, kulturhistoriskt och språkligt värde samt bidrag till tryckning av historiska, arkeologiska och språkliga verk. Fonden kan även lämna anslag till förvärv av medeltida skulpturer och målningar.

Författare

Bengt Hildebrand.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Som kommittéledamot undertecknat betänkanden.

Källor och litteratur

Källor: S. Brisman, Östergötlands enskilda bank aktiebolag 1837–1937 (1937); F. Engelke, Släkten Engelke (1950); T. Gårdlund, Industrialismens samhälle (1942); Ur Norrköpings näringsliv. Skildringar (1921); E. Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 6. Bidrag till Norrköpingsindustriens historia (1923); dens., Norrköpings sparbank 1824–1924 (1924); Sveriges privata företagare. Östergötlands och Gotlands län (1942) ; Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitets Akademiens donationsfonder (1936); nekr. i Norrköpings tidningar 27 okt. 1930. – Meddel. av arkivarien Björn Helmfrid, Holmens bruk.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claes Daniel Engelke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16141
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claes Daniel Engelke, urn:sbl:16141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.