Nils Evert Englund

Född:1906-04-11 – Valbo församling, Gävleborgs län (i Sveden)
Död:1945-07-02 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län

Journalist


Band 13 (1950), sida 668.

Meriter

Englund, Nils Evert, f. 11 april 1906 i Sveden, Valbo sn (Gävleb.), d. 2 juli 1945 i Gävle. Föräldrar: handelsagenten Lars Emil Englund och Erika Kristina Johansson. Studentex. vid Gävle h. allm. läroverk 21 maj 1924; student vid Uppsala univ. 4 sept. s. å.; fil. kand. där 1 nov. 1937; anställd som journalist vid Norrlands-Posten 1927–29, vid Gefle Dagblad 1929, åter vid Norrlands-Posten 1929–39, vid Arbetarbladet 1939–45, samtliga i Gävle. – Ogift.

Biografi

Nils E. var intellektuellt lagd och studieintresserad men nödgades av ekonomiska skäl avbryta en lovande studiebana i Uppsala och i stället ägna sig åt journalistik. För detta yrke passade han utmärkt, men dess oro och jäkt bidrogo kanske i sin mån till att göra honom till den rastlösa människa han blev. Redan sommaren 1925 hade han tillfällig anställning vid Norrlands-Postens redaktion i Gävle, och 1927 knöts han på allvar till denna tidning, vars ledning var angelägen att försäkra sig om den begåvade unge mannen. Han skrev en ledig men på samma gång vårdad prosa, och då han var utrustad med en livlig fantasi, en stor påpasslighet och en utomordentlig arbetsförmåga, blev han snart en framstående journalist. Från Norrlands-Posten övergick han 1929 till Gefle Dagblad men återvände redan s. å. till den förra tidningen, varifrån han flyttade till Arbetarbladet, där han var anställd till sin bortgång.

E. debuterade tidigt som skald i Norrlands-Posten. Han blev snart synnerligen produktiv. Det var mest tillfällighetsdikter han skrev, de flesta ägnade hemstaden, som han älskade lidelsefullt, en hel del också behandlande enskilda personer, både gävlebor och andra. Men han skrev även rent lyriska dikter. Åtskilligt av detta samlade han senare och publicerade det i några smärre häften och volymer. E:s produktion är förvisso något ojämn, men han hade otvivelaktigt lyrisk begåvning och stark inlevelse i vad han skrev. Blandade om varandra äro friska, glada och även humoristiska stycken samt djupt vemodiga och patetiska dikter. I dagspressen framträdde han som skald under signaturerna Dag och Helgö.

Som Gävleforskare intager E. ett framstående rum. Han hyste ett brinnande intresse för hemstadens förflutna. Tidigt började han ägna sina lediga stunder åt forskningar i såväl kyrkans som magistratens och rådstuvurättens arkiv. Det är i själva verket ganska häpnadsväckande, hur mycket han på sin knappt tillmätta tid hann plöja igenom i det senare. Resultaten kommo först till synes i form av en lång serie artiklar i Norrlands-Posten, signerade Ned, alla välskrivna och väl genomtänkta och grundade på ett ytterst omsorgsfullt utnyttjande av primärkällorna. Dessa artiklar äro av mycket skiftande innehåll och belysa stadens historia, personhistoria, seder och bruk i äldre tider. Särskilda studier ägnade han åt hantverkare och skrån, och på Gefle handtverksförenings uppdrag utarbetade han 1932 en minnesskrift i anledning av hantverkssocietetens 175-åriga tillvaro. S. å. utkom »Hantverkarsläkter i Gefle på 1700-talet», som på ett lyckligt sätt kompletterar det förra mera summariska arbetet och i avsevärd grad berikat kännedomen om livet i Gävle på 1700-talet. En del av dess innehåll hade dessförinnan förekommit i dagspressen. Andra tidningsartiklar samlades i omarbetat skick i arbetet »Ur rådhuskrönikan. Bilder från 1700-talets Gefle» (1930), en välskriven och tilltalande liten bok, full av värdefulla upplysningar. Åter andra tidningsartiklar samlades till ett häfte om donatorer, vilket utkom som bilaga till läroverksredogörelsen 1933–34. Längre fram ägnade sig E. åt forskningar rörande skeppsvarv och skeppsbyggeri i Gävle under stadens storhetstid på detta område. Närmast inspirerades han därtill av de talrika bevarade fartygstavlorna, som verkade eggande på hans livliga fantasi. Tyvärr utkom aldrig något resultat av just dessa forskningar i tryck. Ej heller fanns något därom bland E:s efterlämnade papper. Det förefaller ej osannolikt, att han själv i missmod förstörde en hel del anteckningar.

E. var på sin tid initiativtagare till Konstnärsgillet i Gävle och ägnade detta sällskap både intresse, tid och krafter under de första åren av dess tillvaro. Under allt sitt trägna och forcerade arbete som reporter, anmälare, skald och Gävleforskare släppte E. aldrig helt sina avbrutna akademiska studier ur sikte och kunde slutligen avlägga fil. kand.-examen i Uppsala 1937 i nordiska språk, litteraturhistoria och konsthistoria.

E. var redan tidigt en mycket ensam människa, och han försökte fylla sin tillvaro med en rastlös verksamhet, vilket säkerligen bidrog till ojämnheten i hans lyriska författarskap. Visserligen saknade han ingalunda vänner, och glädjeämnen hade han nog också, men detta räckte inte till. Han var en eldsjäl, hans brinnande intresse och entusiasm kunde nog tillfälligtvis smitta ifrån sig på omgivningen, men i längden kunde de mera vardagligt betonade inte följa med, och så blev E. alltmera ensam och besviken. Ett ankare i tillvaron hade han i sin moder, men efter hennes bortgång 1939 var det, som om han också blivit på något sätt rotlös, och det vilar en djup tragik över hans sista tid. Till slut blev det honom för svårt, och natten till den 2 juli 1945 gjorde han själv slut på sitt liv och satte därmed i förtid punkt för en lovande skalde- och forskarbana.

Författare

P. Elfstrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Morgonluft. Dikter. Gefle 1926. 21, (1) s. (s. 1–2 = otr. bl.). – Ur rådhuskrönikan. Bilder från 1700-talets Gefle. Gefle 1930. Tv.-16:o 174 s. – Gefle handtverksförening. Minnesskrift utg. med anledning av föreningens 175-årsjubileum. Gefle 1932. 48 s. & omsl. (Anon.) [Omsl.:] Gefle handtverksförening 1757–1932. – Hantverkarsläkter i Gefle på 1700-talet. Utg. med bidrag av Gefle Handtverksförening till dess 175-årsjubileum. Gefle 1932. 120 s. (Gästrikländska hembygdsböcker. 2.) – Din stad. Dikter. Gefle 1933. 57 s., 1 pl.-bl. – Geflemotiv. Dikter. Gefle 1933. 98 s. & omsl. – Gefle-donatorer. Några anteckningar om donatorerna av stipendiefonder i läroverket. Gefle 1934. 36 s. (Bil. t. redogörelse för h. allm. läroverket i Gävle 1933/34.) – Gillesbröder i Gefle. Versifierade karikatyrer. Gefle 1935. 52 s. [Omsl.:] Lyrisk matrikel av Ned. Konterfej av Manne ö. (Tills, med M. östlund). – När ljusen tändas. Lyrisk svit. Sthm 1935. 56 s. – Burskapsbrevet. Dikter. Sthm 1936. 128 s. – I krigets förklädnad. [Omsl.:] Fuga. Gävle 1941. 32 s. & omsl. (Särtr. ur Arbetarbladet 1941). – Tio små fabler om tidsläget, av Helgo. Gävle 1943. 14, (2) s. (Pseud.) – Tidningsartiklar.

Källor och litteratur

Källor: E:s skrifter. – Å. Hanaeus, Nils Englund – journalist och skald (Penntorkarn 1945); nekrologer i Arbetarbladet 3 juli 1945, Gefle Dagblad och Norrlands-Posten 4 juli 1945; muntliga meddelanden.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Evert Englund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16164, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Elfstrand.), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16164
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Evert Englund, urn:sbl:16164, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Elfstrand.), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se