Jöns (John) Mårtensson Engström

Född:1849-04-29 – Järrestads församling, Kristianstads län
Död:1889-06-21 – Johannes församling, Stockholms län

Tunnbindare, Tidningsredaktör, Fackföreningsordförande


Band 13 (1950), sida 672.

Meriter

Engström, Jöns (John) Mårtensson, f. 29 april 1849 i Järrestads sn (Krist.), d. 21 juni 1889 i Stockholm (Johannes). Föräldrar: lantbrukaren Mårten Jeppsson och Bolla Engström. Åtnjöt tre månaders primitiv skolundervisning; anställd som vallpojke och dräng i hemtrakten; tunnbindarlärling och gesäll i Simrishamn 1865–70; anställd som tunnbindare i Stockholm, Norrköping, Malmö, Hälsingborg och på Lidingön under åren 1870–77 och åter i Stockholm under åren 1877–86; ordf. i Stockholms tunnbindarefackförening 1885; red. för Nya samhället juni–aug. 1886; ordf. i Fackföreningarnas centralkommitté i Stockholm 1886–89; expeditör för Social-Demokraten sept. 1886–juni 1889; förtroendeman i Sveriges socialdemokratiska arbetarparti 1889.

G. 15 dec. 1878 i Stockholm (Kungsh.) m. Augusta Eleonora (Elin) Carlsson, f. 1 jan. 1860 där (Klara), dotter av maskinisten Fredrik Carlsson och Christina Blomkvist.

Biografi

Jöns Mårtensson E. växte upp under ringa förhållanden. Hans fader var åbo och hade ett litet skuldfritt hemman. E:s undervisning i modersmålet och räkning varade endast tre månader och meddelades av en fd. soldat. Då E:s moder dog 1863 och fadern följande år, stod han ensam, innan han ännu fyllt 15 år. En av honom efterlämnad dagbok återger hans utståndna vedermödor under ungdomsårens växlande anställningar. Den berättar också om hans tidigt väckta studiehåg och röjer hans kulturella intressen. I likhet med många av samtidens vakna arbetare drogs E. till den liberala arbetarföreningsrörelsen. Han var med om att grunda Kungsholms arbetarförening i sept. 1884. Följande år anslöt han sig till den socialdemokratiska rörelsen. Samma år var han initiativtagare till tunnbindarefackföreningen i Stockholm. Denna förening anslöt sig till den år 1883 grundade fackliga centralkommittén i huvudstaden. Inom denna var E. en ledande kraft i den socialdemokratiska fraktionen och blev med socialdemokratiska röster vald till kommitténs ordf. i jan. 1886. Från detta års början utvecklade E. en rastlös energi inom både fackföreningsrörelsen och den socialdemokratiska rörelsen i huvudstaden. En falang inom den socialdemokratiska föreningen var missnöjd med partitidningens redigering och försökte i maj 1886 att som motvikt mot redaktörens (Aug. Palm) dominerande ställning i Social-Demokraten få E. placerad som fast anställd expeditör. Detta misslyckades och resulterade i att de fronderande uteslötos, varpå de bildade en ny socialdemokratisk organisation, som utgav tidningen Nya Samhället. Oppositionsgruppen bestod huvudsakligen av några intellektuella, och dess ledare var Fredrik Sterky, E:s svåger. E. placerades som redaktör för tidningen, som utkom under månaderna juni–aug. 1886. Då inbördesstriden bilades i aug., utsågs E. till expeditör för Social-Demokraten. Med denna syssla förenades ansvaret för partiets broschyrförlag.

Vid den första skandinaviska arbetarkongressen, som sammanträdde i Göteborg 27–29 aug. 1886, tjänstgjorde E. som sekreterare och bidrog verksamt till att kongressen uttalade sig för fackföreningsrörelsens anknytning till socialdemokratin. I den programdiskussion, som pågick inom den fackliga centralkommittén i Stockholm under hösten 1886, kom E. att spela en avgörande roll. Gentemot ett liberalt färgat programförslag fick han i allt väsentligt ett förslag antaget, som utarbetats av honom inom en kommitté med socialdemokratisk majoritet. Detta var betitlat »Stadgar för Fackföreningarnas förbund» och tog sikte på att få till stånd en landsomfattande facklig centralorganisation, som skulle ge »tillbörligt eftertryck åt arbetarnas berättigade fordringar på full social och politisk likställighet med samhällets övriga medlemmar». E. lyckades inte genomdriva tanken på en landsomfattande facklig huvudorganisation, men det socialdemokratiska inflytandet inom den fackliga rörelsen befästes. Fastställandet av det socialistiskt inspirerade fackföreningsprogrammet 1886 markerade, att socialdemokraterna vunnit striden om inflytandet i den stockholmska fackföreningsrörelsen och därigenom på lång sikt även inom den övriga fackföreningsrörelsen i landet.

När det socialdemokratiska partiet konstituerades i Stockholm 19–22 april 1889, valdes ingen partistyrelse, i stället utsågos sju förtroendemän och en av dem blev E. Den 12 maj s. å. talade E. vid ett utomhusmöte i Uppsala, varvid han ådrog sig en svår förkylning, som band honom vid sängen, tills han avled i juni. Hans fysik var mycket undergrävd, sedan han 1875 fått lungkatarr. Han hade då sökt läkare, som ordinerat vila, näringsrik mat och barrskogsluft, men E. hade saknat ekonomiska möjligheter att följa ordinationen. I sin dagbok har han under de följande åren noterat talrika blodstörtningar. Med all sannolikhet led han av lungtuberkulos.

Bakom E:s framträdande ställning i den socialdemokratiska arbetarrörelsen låg en intensiv personlig bildningskamp, som inte bara är märklig, därför att han ej åtnjutit någon folkskolebildning. Förutom de svårigheter i bildningshänseende E. liksom flertalet av andra samtida arbetare hade att bekämpa, lång arbetstid och ständiga ekonomiska bekymmer, tillkom hans långvariga sjukdom.

I sin nekrolog över E. skrev Hjalmar Branting, att klarhet och reda kännetecknade E:s framträdande som talare och att hans begåvning och goda kunskapsförråd gjorde honom till en av de bästa partiet hade till sitt förfogande i upplysningspropagandan. Tidningen Arbetets redaktör, Axel Danielsson, karakteriserade E. som en av de intelligentaste arbetare han träffat.

E:s maka, Elin Engström, som var anställd på Social-Demokratens expedition under åren 1887–1935, gjorde en uppmärksammad insats i den socialdemokratiska kvinnorörelsen som medlem i dess arbetsutskott 1908–14 och som mångårig styrelseledamot i Stockholms allmänna kvinnoklubb, till vilken hon var en av initiativtagarna, samt som revisor i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Hon deltog år 1913 som sakkunnig ledamot vid revisionen av giftermålsbalken.

En av E:s döttrar, Freja (f. 1887, d. 1913), var g. m. författaren Leon Larsson (f. 1883, d. 1922).

Författare

Sten Sjöberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Utgivit och redigerat: Nya Samhället. Sthm 1886.

Källor och litteratur

Källor: Järrestads förs :s födelsebok 1849, Landsarkivet i Lund; dödlista 1889 norr, SSA; Kungsholms förs:s i Stockholm vigselbok 1878; Dagbok av E. (handskr. hos fru Elin Engström, Stockholm). – Hj. Branting, Socialdemokratiens århundrade, 2 (1906); Fackföreningsrörelsen i Sverige (1912); Hulda Flood, Den socialdemokratiska kvinnorörelsen i Sverige, Norge ..., 1 (1939); J. Lindgren, Det socialdemokratiska arbetarpartiets uppkomst i Sverige 1881–1889 (1027); T. Lindbom, Den svenska fackföreningsrörelsens uppkomst och tidigare historia 1872–1900 (1938); T. Nerman, Svensk arbetarrörelse under hundra år (1938); G. H. Nordström, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti under genombrottsåren 1889–1894 (1938); S. Sjöberg, Fredrik Sterky (1942). – Nekrologer över E., bl. a. av Hj. Branting i Social-Demokraten 29 juni 1889; tidningsartiklar om fru Elin E. i Dagens Nyheter 1 och 28 dec. 1949. – Meddel. av bl. a. fru Elin Engström.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöns (John) Mårtensson Engström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16178, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Sjöberg.), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16178
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöns (John) Mårtensson Engström, urn:sbl:16178, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Sjöberg.), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se